Avpixlats krönikör Stefan Torssell vägrar att försvara etniska svenskar

Stefan Torssell skriver regelbundet långa krönikor på Axpixlat som vid hastig genomläsning är riktigt läsvärda. Men i varje krönika stoppar han in en eller ett par meningar som tar död på allt han i övrigt säger. Den som läser meningarna med Torssells viktigaste teser lite slarvigt upptäcker inte vad han egentligen vill.

Eftersom han krönikor ofta hyllas oreserverat så råder det inga tvivel om att större delen av läsekretsen saknar förmåga att tolka en text, eller så delar de Torssells ytterst tvivelaktiga syn på hur vårt samhälle ska se ut. Läsarna kan också vara så hungriga efter invandringskritiska texter att de sväljer allt med hull och hår även om en dos gift finns dold texten.

Vi har tidigare kritiserat Torssell i tre artiklar.

Krönikör på Avpixlat vill ha ett mångetniskt Sverige

Stefan Torssell, är du dum i huvudet eller driver du med Sverigevännerna?

Avpixlats krönikör Stefan Torssell bedriver öppen svenskfientlig propaganda

Eftersom Torssell sprider viss invandringskritik, men i varje krönika också sprider politiskt gift, så måste det kritiseras och bemötas.

Det finns såvitt vi känner till ingen annan Sverigevän som så medvetet och försåtligt som Torssell propagerar för ett mångetniskt Sverige.

Det viktiga året 2014

Sverige står inför ett paradigmskifte just nu, detta år 2014. Det som händer politiskt i år kan avgöra hela Sveriges framtid. Sverige är i praktiken ockuperat av krafter som vill slå sönder den etniska homogeniteten och göra Sverige mångetniskt. Dessa krafter går att spåras till medier och globalister som arbetar hand i hand. Globalisterna finns överallt och bedriver omfattande propaganda via tankesmedjor och egna medier. Du kan läsa om George Soros här, om Peter Sutherland här, om Bilderberggruppen här, om den extremliberala tankesmedjan Fores här, om Reforminstitutet här, om enskilda aktörer som Olle Wästberg här, om Jan Millds syn på agendajudar här och här, om judinnan Barbara Spectres agenda här.

Det är bara några av aktörerna som vill söndra etniskt homogena nationalstater och göra dem mångetniska.

Tyvärr finns det många människor som saknar kunskap och förmåga att bemöta massinvandringsförespråkarna. Det är därför så många säger att de vill ”minska invandringen” eller anser att vi kan ta emot invandrare ”bara de sköter sig”. Samma kategori människor anser ofta att vi kan ta emot flyktingar men ”då ska det vara riktiga flyktingar”. Vidare så framför en del påståenden om att invandrarnas etniska bakgrund ”inte spelar någon roll” och att ”vem som helst kan bli svensk”.

Det krävs ett uns av tankeförmåga för att förstå att med sådana defensiva åsikter kan man inte rädda Sverige. Om sådana åsikter omsätts till politik som kommer alla problem i Sverige även i fortsättningen att förvärras, bara i lite långsammare takt. Sverige har ingen nytta av politiska ledare som är defensiva eftersom den folkblandningspolitik som förekommer idag kräver ett kraftigt verbalt, intellektuellt och politisk motstånd. De enda som vinner på att Sverigevänner är defensiva är de politiska krafter som undergräver svenskarnas land. I kraft av svagt motstånd kan de intensifiera sin svenskfientliga propaganda, öka invandringen och lätt sätta käppar i hjulet för Sverigevänner.

Det är 2014 nu. Sverige har på ca 30 år tagit emot nästan 2 miljoner invandrare som fött barn i andra och tredje generationen. Exakt hur många av dem som är fjärrinvandrare med utomeuropeisk härkomst är svårt att säga, men en del hävdar att det av 9,5 miljoner människor bara bor strax under 7 miljoner etniska svenskar i Sverige. Före 1970 var i stort sett alla som bodde i Sverige etniska svenskar eller närbesläktade invandrare. Senast om 36 år är de etniska svenskarna i minoritet i sitt eget land. Om ca tio år är etniska svenskar i åldergruppen 0 – 44 år i minoritet. Ännu tidigare, kanske bara om några år, är en minoritet av de nyfödda i Sverige etniska svenskar, en majoritet har rötter i andra länder, ofta i avlägsna delar av världen som Mellanöstern och Afrika.

Många hejar på för att det ska bli så. Andra vågar inte stå upp för svenskarna för att de tror att man är ”rasist” om man försvarar sitt eget folk. De skräms av att kallas rasist, men borde läras sig att fullkomligt strunta i sådana angrepp.

Den invandringsförespråkande lobbyn i Sverige är stark och inflytelserik. Den finns överallt och sätter sina spår i alla människors medvetanden var sig de erkänner det eller inte.

Svenskarna har på 40 år förändrats från ett folk som var stolta över sin svenskhet till ett folk som antingen föraktar sitt eget ursprung eller inte begriper att de faktiskt har ett etniskt arv som sträcker sig många tusen år bakåt i tiden. Inget folk i Europa har hjärntvättats så effektivt som svensk folket.

Detta arv förnekas i dag även av en del ”Sverigevänner” vars agenda det finns skäl att starkt ifrågasätta. En som ständigt framhåller att etnicitet inte ska vara grund för medborgarskap i Sverige eller skäl till invandring är krönikören på Avpixlat, Stefan Torssell. Han är en del i det propagandamaskineri som menar att vi inte ska hindra Sverige från att bli ännu mer mångetniskt. Konsekvensen av det är att man accepterar att de etniska svenskarna förlorar sitt land och på sikt dör ut som folkgrupp.

Vi är redan allvarlig hotade och det finns ingen anledning att acceptera människor som försvarar en fortsatt vandring mot avgrunden för det svenska folket. Därför finns det ingen anledning att försvara Stefan Torssell även om 95 procent av det han skriver är väl tänkt. Han ska istället kritiseras för sitt konstanta motarbetande av svensk etnicitet.

Den fjärde artikeln av Torssell som vi väljer att kritisera har rubriken ”Mångkulturens olösliga problem”. Där driver han tesen om att kulturellt avvikande är ett problem, men att invandring av människor av annan etnicitet inte är ett problem om de anpassar sig.

Torssell skriver:

Såsom Sverige och Europa har utvecklats under de senaste sjuttio åren kan medborgarskap inte grundas på etnicitet.

Torssell brukar redogöra för att vårt land har förändrats, men har inte haft några principiella invändningar mot de politiker som har förstört Sverige. Inte heller har han haft några principiella invändningar mot hur Sverige har förändrats när det har blivit mångetniskt. Han bryr sig lika litet om etnicitet som den etniskt blinda sjuklövern gör.

Den enda gången han omnämner etniska svenskar i krönikan är när han vill sätta likhetstecken mellan dem och politisk extremism. Torssell skriver:

Det finns etniska svenskar som hyllar Nordkorea. Det finns etniska svenskar som är nazister. Det finns etniska svenskar som är muslimer. Alla dessa svenskar är förespråkare för våldsideologier. Självklart måste de få bemötas. Jag tar lika mycket avstånd från dem alla.

Den enda gången han nämner etniska svenskar är när han tar avstånd från dem. Han nämner inte att det finns etniska svenskar som förespråkar demokrati, att det finns etniska svenskar som försvarar sin folkgrupp. Det är alldeles självklart att det finns etniska svenskar som hyllar Nordkorea etc, men det finns etniska svenskar med alla slags åsikter. Att etniska svenskar är diskriminerade i sitt eget land, förlöjligade som folkgrupp eller hotade till sin existens nämner inte Torssell. Torssell drivs av samma agenda som David Cameron och Angela Merkel hade när de kritiserade mångkultur. Vi kan ta emot vilka etniska grupper som helst bara de ”anpassar” sig till ”svensk kultur”. Vad som är svensk kultur idag är föremål för debatt eftersom en del menar att mångkultur och feminism numera är svensk kultur, liksom pizza, kebab och moskéer. Torssell skriver: ”Mångkultur är ett problem. Dåligt pålästa politiska motståndare tror att SD menar etnicitet, men det är fel.”

I den dagsfärska artikeln ”Godhetsindustrin” fortsätter Torssell på samma tema. Mångkultur är dåligt, men har inget med etnicitet att göra. Han hade samtalat med en granne:

Hon berättar om alla som är förtryckta och torterade som kommer till Sverige och måste få vårt skydd. Vi är helt överens. Hon tycks acceptera synsättet att det är mångkultur som är problemet och inte etnicitet.

Så vad är då problemet? Problemet är att medan invandrargrupper hävdar sitt kulturella och etniska ursprung och försvarar det med emfas, så sitter en del svenskar och förnekar sin egen identitet och, ännu värre, inte bryr sig om att den är på väg att försvinna. Om de som utger sig för att vara Sverigevänner också är etniska blinda så har svenskarna ingen framtid. Då tar mängder av etniskt medvetna invandrare över landet.

Det 2014 nu. I år har Sverigevännerna chansen att höja sina röster och tala om de verkliga problemen. Hotet mot etniska svenskar, hotet mot den svenska nationen. Sverigevänner har chansen att förklara det demografiska underskottet för svenskarna, det importerade demografiska hotet och det politiska hotet från globalister, tankesmedjor och andra.

Om Sverigevännerna även detta år är på defensiven och accepterar invandring av främmande etniciteter och förkastar försvaret för etniska svenskar som ”rasism” så är det allvarligt. I år, under valåret, så har Sverigevännerna chansen att nå ut till miljoner människor med ett pro-svenskt budskap. Att inte ta den chansen är att spela fienden i händerna.

Om vi missar chansen att upplysa de oupplysta svenskarna om de demografiska hoten mot vår nation, så har vi misslyckats. Om vi misslyckas med att medvetandegöra allvarliga problem så kommer det att slå tillbaka mot oss. Ivrarna för ett mångetniskt samhälle kommer att vinna och vi svenskar kommer att förlora inte bara vårt land utan möjligheten att fånga debatten.

Om Stefan Torssell hade förklarat vikten av att försvara vår svenska identitet, både den etniska och kulturella, så hade han kunnat gör stor nytta som krönikör. Men han väljer att öppet motarbeta människor som försvarar svensk etnicitet. Det är fult. Frågan är varför han gör det. Han är kanske genuint ointresserad av att försvara den folkgrupp som till nästan 100 procent har dominerat vårt land sedan forntiden. Den folkgrupp som globalisterna vill ta död på.