Därför ska man ALDRIG besöka Nosh and Chow.

Det finns många goda skäl till att undvika skitkrogen Nosh and Chow på Norrlandsgatan i Stockholm. Det finns däremot inte ett enda skäl till att besöka krogen, inte ens om man behöver gå på muggen. Den är nämligen ofta ostädad och ganska äcklig.

Sist jag var där så hade någon spytt ner den och personalen vägrade att torka upp.

– Det får städerskan göra i morgon, sade de till mig.

Kön ringlade sig bakom mig och sorlet av irritation steg snabbt till höga suckar och svordomar.

– Jävla skitställe, det här var det värsta jag varit med om, grymtade en prydligt klädd kille i 30-års åldern.

Det var då jag insåg att Nosh and Cow måste vara det absolut sämsta krogen i Stockholm alla kategorier.

Kvällen hade börjat med att vi var hungriga och inte visste så mycket om krogarna i omgivningen. Av en ren slump hamnade vi på Nosh and Chow. Då hade vi ingen aning om att den ingick i Stureplansgruppens sfär av krogar.

Vi fick ett bord för fyra och satte oss ned. Redan från början blev det problem. Efter att vi hade suttit där en kvart hade ingenting hänt. Inte en enda servitör eller servitris syntes till. I baren stod en man och serverade drinkar, men han så verkade helt slö och tittade aldrig upp. När vi riktade blickarna mot andra bord så satt många och åt, men andra satt och väntade antingen på notan eller på menyn, precis som vi gjorde.

Jag reste på mig och gick till köksingången och frågade om man kan få en meny.

– Javisst, var sitter ni?

Jag pekade på bordet. Efter ytterligare tio minuter kommer en trött servitris och lämnar menyn utan att yttra ett enda ord och går sedan vidare. Några minuter senare hade vi bestämt oss för vad vi vill äta. Och hungern började göra sig påmind.

De som satt närmast oss tittade på klockan och hade uppenbarligen väntat på notan sedan vi kom. Jag fråga den man i sällskapet som satt närmast mig hur länge de väntat.

– Vi har väntat över 20 minuter, de har redan varit här en gång efter att jag gick och påminde dem, men ingenting tycks hända. Servicen är inte på topp om man säger så.

Jag fattade. Service var inte så bra, men ok, den kan vara dålig på en del ställen. Det viktiga är ändå att maten är bra och att det mesta fungerar.

Det gick några minuter.

Mannen började uppenbarligen tröttna på att vänta och skrek högt när han såg servitrisen springa förbi ett annat bord.

– KAN JAG FÅ NOTAN NÅGON GÅNG!

Servitrisen blev rasande och skrek tillbaka.

– HÄRINNE SKRIKER VI INTE ÅT PERSONALEN. JAG SKA KOMMA MED DIN NOTA.

Alla i vårt och i mannens sällskap tittade förundrat på varandra.

– Näe, vad är det här, suckade en kvinnlig gäst från ett helt annat bord. Ingenting verkar ju fungera härinne.

– Vi beställde mat för 45 minuter sedan och har ännu inte fått in den, lade hon till efter ännu en suck.

Som ett svart moln från en regntung sky kom plötsligt en servitör fram till oss och undrade om vi ville beställa nu.

Vi hade väl bestämt oss, men ville veta lite mer om maten.

– Är det något ni rekommenderar speciellt?

Svart blev kort och enkelt.

– Vi rekommenderar allt som står på menyn.

Jag beställde Hummersoppa till förrätt, torskrygg till huvudrätt och mineralvatten. De andra sällskapet drack öl. Jag skulle köra bil.

Vi snackade och hade trevligt. Sällskapet bredvid oss hade fått sin nota och sagt hejdå.

Plötsligt reagerar vi. För i helvete, det har gått över en halvtimme. Var är maten? MATEN!

Vi bestämmer oss för att forsätt att vänta. Ölen är urdrucken och mineralvattnet är slut. Har de dragit ut på tiden för att vi ska beställa mer dricka?

Ytterligare 20 minuter senare kommer maten och en ursäkt.

– Ursäkta att det tog tid, men det har varit lite rörigt i köket. Restaurangchefen är ledig idag.

Vi tackade för maten och började äta. I mitt fall började jag med hummersoppan. Det var knappt ljummen, på gränsen till kall. Även mina bordskamrater var missnöjda. En hade fått fel mat. Jag åt och de andra åt, vi var ju hungriga. Men i ärlighetens namn smakade det inte så gott. Huvudrätten, torskryggen, var en märklig upplevelse. Seg fisk är inte så kul att äta. Jag begrep inte vad de hade gjort med den, men den smakade illa. Maten som mitt sällskap åt var dåligt tillagad och smaklös. Ingen rätt smakade riktigt gott för någon av oss.

– Hallå!

Jag viftade på handen för att påkalla servitrisens uppmärksamhet. Hon tittade till och vände sig bort. Ingenting hände. Nästa gång hon passerar inom synhåll viftade jag igen.

– Hallå!

– Kommer strax, svarade hon.

Det blev en ny väntan. Tio minuter senare kom hon fram.

– Jaha, vad gäller det?

Vilket jävla fråga tänkte jag.

– Maten som vi fått och ätit, var inte så bra, vi är inte riktigt nöjda. Jag vill bara att du ska veta det. Du har inte tittat åt vårt håll när vi har försökt påkalla din uppmärksamhet, så vi åt upp maten trots att den inte var så bra.

– Ok?

Hon såg lite förvirrad ut.

– Vill ni betala?

– Helst ville vi nog har en dricka till, men det har ju inte gått att få kontakt med serveringen så vi vill betala och tacka för oss.

– Kommer strax, löd det korta svaret som vittnade om totalt ointresse för gästerna.

Efter en kvart hade ingen nota ännu kommit. Jag gick fram till baren och frågade om man kunde betala för sig där och gå.

– Nej, det går inte, du får vänta på notan.

Jag gick tillbaka till bordet. En i sällskapet hade just besökt toaletten.

– Fy fan det var det värsta jag har sett, det har helt nerspytt och allmänt äckligt.

Enligt en annan gäst hade det varit grisigt på toaletten hela kvällen. Jag trodde inte mina öron. De har väl inte bara en toalett? Jag gick dit och såg en liten grupp män som samtalade med varandra. Dörren till toaletten var stängd och jag ställde mig i den lilla kön.

En kvart senare lyckades vi betala till en allmänt otrevlig personal. En riktig skitkrog.

Några veckor senare besökte Sverigedemokraten Kent Ekeroth samma krog. Han hade tre kompisar och två vakter från SÄPO med sig. De gick till baren och beställde varsin drink. De pratar lite med varandra, inte med några utomstående eller andra gäster. Nästan exakt tio minuter senare kommer en man i svart skägg fram till Ekeroth. Mannen är propert klädd och har öronmussla på sig.

Mannen säger till Kent Ekeroth att han måste lämna stället därför att chefen för restaurangen inte vill ha Sverigedemokrater som gäster. Kent Ekeroth med sällskap tilläts att först dricka upp vad de hade i sina glas, men inte mer. Mannen kommer fram igen och ber sällskapet lämna restaurangen. Han säger uttryckligen att de måste lämna restaurangen för att de är Sverigedemokrater. Detta trots att endast Ekeroth är Sverigedemokrat, de övriga i Ekeroths sällskap är helt opolitiska.

Här säger mannen på Nosh and Chow till Ekeroth att han måste
lämna restaurangen för att han är Sverigedemokrat.

När Ekeroth lämnar ställer är det några gäster som buar och uppför sig illa mot Ekeroth. Ingen av dessa gäster får någon tillsägelse av restaurangchefen. Han verkar istället vara uppeggad och glad över att gästerna på krogen ägnar sig åt öppen mobbing av andra gäster.

Dagen efter skrev svenska medier om händelsen. Men som vanligt när svenska medier skriver något så är det ett sammelsurium av vinklingar, lögner och påhitt.

De första lögnerna i det här fallet kom från krogen och dessa lögner förstärktes med nya lögner i media.

Enligt flera tidningar så blev Kent Ekeroth utkastad från Nosh and Chow för att han hade kallat en kvinnlig gäst ”jävla hora”. Media sade sig ha citerat Yvonne Sörensen Björud, vd för krogen, som riktade denna grova anklagelse mot Ekeroth. I så fall har Yvonne Sörensen Björud ljugit grovt. Det är förtal.

Så här ser en misslyckad vd ut. Hon heter Yvonne Sörensen Björud. Hon är extra stolt över att ”den första svarta orkestern i Sverige uppträdde på Berns”. (Vid ca 1,37)

Eftersom Ekeroth hade fem vittnen med sig så skulle sanningen nog snart komma fram. Trots att mängder av tidningar TV och radio framfört rena lögner om Ekeroths besök på krogen, så fanns det inte en enda journalist som försökte gå till botten med vad som egentligen hade hänt.

Man kan ju tycka att det vore en journalists uppdrag att gräva fram sanningen. Men dessvärre så saknar Sverige hederliga journalister – eftersom vi saknar hederliga medier (med undantag av alternativa medier). Journalisterna på exempelvis Expressen och Aftonbladet är att betrakta som drägg. De ägnar sig enbart åt att smutskasta och grovt stigmatisera Sverigevänner. De har inga ambitioner att granska makten eftersom de själva utgör makten. Istället ägnar de kraft att hetsa mot folk som vill granska makten. De som drabbas hårdast av medias stigmatisering är invandringskritiker som nästan är fredlösa. Nyligen hade tidningen Expressen en sällsynt grov kampanj mot människor som skrivit anonyma invandringskritiska kommentarer på nätet. De hängdes ut som om de vore mördare.

Fria Tider har avslöjat Thomas Mattsson i flera läsvärda artiklar.

Kent Ekeroth har vid andra tillfällen råkat ut för liknande händelser. Han blev inte serverad mat på en restaurang på söder för något år sedan. Ekeroth skriver om det på sin blogg:

”En annan liknande incident i Stockholm inträffade för något år sedan på restaurang Marie Laveau på Södermalm. Detta var en vardagseftermiddag, runt 16-tiden. Jag gick in och satte mig vid bardisken och beställde en hamburgare. De två bakom baren började då tissla och tassla och en av dem kom fram till mig och sa att de inte serverar mig för att jag är sverigedemokrat. Jag lämnade då stället. Säpo var med och såg detta.”

Sådant kommer inte till allmänhetens kännedom därför att media skyddar alla som hetsar mot Sverigevänner. Det är enbart via alternativa medier som sådant kommer fram i ljuset.

Om vi inte hade haft alternativa medier så hade de flesta människor i vårt land trott på att Kent Ekeroth kallat en kvinna ”jävla hora”. Nu är det i alla fall några som vet att det är lögner som spridits från Nosh and Chow och media.

När det gäller Nosh and Chow så är det uppenbarligen en riktig skitkrog. På Rejta skriver några som besökt krogen:

”Inget var bra på Nosh and Chow mycket otrevligt bemötande från personalen och smaklös mat men framförallt otrevliga vakter. När vi skulle gå därifrån vid 01.00 på natten uppträde vakterna mycket aggressivt inte bara mot oss utan även mot andra gäster som ville gå därifrån. Väldigt oprofessionell personal.”

”Små portioner på såväl huvudrätt som efterrätt. Maten kunde dessutom varit varmare. Ingen vidare valuta för pengarna. men köper inte en Fiat 590000 – för dom pengarna vill man ha en riktig bil.”

”Hovmästarna var så oerhört dryga och otrevliga. Vi gick vänta i 30 minuter på vårt bokade bord, och hovmästarna dumförklarade oss och såg ned på oss. När vi väl fått ett bord så tog det 30 minuter för servitrisen att ta upp vår dryckesbeställning. Betalar man 250 kr för en varmrätt så förväntar man sig toppservice. Pinsamt!”

”Att efter lång väntan få in kall mat är inget man ser fram emot. När de inte fick dricks blev personalen sur och vägrade svara på en enkel fråga. Uselt!”

”Personalen otrevligt och nonchalant. Aldrig mer, lägg ner.”

”Ingen var direkt begaistrad i maten, chilliwrappen var skrattretande (men det var mycket mat) och fadd. Vi fick drycken efter maten och servitrisen frågade inte heller vad vi ville dricka när hon tog beställningen.”

På Restaurangkartan kan man läsa om Nosh and Chow:

”Dryg personal, dåligt bemötande. Snuskig toalett.”

”Hela stället luktar fisk och maten är ljummen. Dåligt öl-utbud och beställningarna tog lång tid på sig.”

”Kall mat, dåligt bemötande av personal. bättre tillagad mat på McDonalds”

”Dålig mat som inte är värt priset, snorkig betjäning.”

”Lång väntan på att bli serverad och dessutom mycket otrevlig personal. Undvik stället.”

”Dryg personal, dåligt bemötande. Osofistikerat ställe med fokus på alkohol.”

På Tripadvisor läser vi:

”Servicen var åt pepparn – så dålig dvs långsam. När vi till slut bad att få petit fouren till kaffet, som vi väntat på i evigheter och redan druckit upp, snäste servitrisen att du kan väl få en ny kaffe. Hon kom ut med en ny kaffe som slängdes fram och så fick vi vänta ytterligare en stund innan petit fouren kom som också slängdes fram. Det blev ingen dricks efter den middagen.”

”Ljudnivån var skyhög och vi kunde knappt prata med varandra. Bordet var litet, stolarna mer som fåtöljer med ryggstödet så långt bak att man satt som på en pall och alldeles för låga i förhållande till bordet. Efter tvårätter blev det så obekvämt att vi gick vidare för dessert och kaffe på annat ställe.”

”When reading about this new place having an international menu with influences from all over the world I had high hopes. Sadly, I was wrong. The mix of food, styles and tastes on the menu and surrounding your table is chaotic, nothing else. Oysters (served with a too sharp and acidy vinaigrette), followed by a north African tagine as mains and a sturdy, fat and completely tasteless piece of deep fried dough for dessert speaks for itself… at least for me.”

Mer om Nosh and Chow här:

http://kentekeroth.se/2014/01/19/om-nosh-chows-logner-och-svensk-medias-villighet-att-aterge-dem/

https://bojkottaaftonbladet.wordpress.com/2014/01/19/kent-ekeroth-utslangd-fran-mangkulturell-krog/

Märkt: Kent Ekeroth, nosh and chow