Etikettarkiv: sverigedemokraterna

Linus Bylund ger fårskallarna i Sverigedemokraterna ett ansikte

Linus Bylund har täta kontakter med Expo och Soran Ismail. Bylund kallas officiellt för ”twitterflamsaren” eftersom hans twittrande ger intryck att komma från en högstadielev snarare än från en vuxen man. Bylund är Jimmie Åkessons stabschef vilket bevisar att Åkessons omdöme är mycket dåligt. Är man lämplig som partiledare eller teoretiskt sett som statsminister om man håller sig med personal av Bylunds sort? Svaret är nej!

linus-bylund
Ett ok och en fårskalle?

Man behöver inte gräva så djupt i Bylunds karaktär för att inse att det är rena hånet mot väljarna att placera en sådan person på riksdagslistan.

Hur någon som känner till Bylunds egenskaper ändå kan lägga sin röst på ett parti som ger honom en plats i riksdagen är näst intill ofattbart. De som röstar på SD och därmed väljer in personer som Bylund, för att inte tala om personer som Paula Bieler, Jimmy Ståhl, Martin Kinnunen och en rad andra politiskt eller moraliskt tvivelaktiga individer, är antingen mycket okunniga om vilka de röstar in eller godtrogna och naiva. Vad blir bättre i Sverige om man röstar in personer som är ännu mer benägna att ”hata högerextremister” än vad nuvarande riksdagsmän redan är? På sverigedemokraternas riksdagslista finns en rad personer som mer än andra riksdagsmän har lovat att med kraft bekämpa ”rasism och extremism” vilket är en omskrivning för att de vill bekämpa etnonationalister och alternativa medier som Fria Tider, Nationell Idag och nya Tider. Från sverigedemokratiska riksdagsmän har vi redan hört krav på att politiker bör ta mer avstånd från nationalister i andra länder än vad som redan sker. Sverigedemokraterna kommer med största sannolikhet att överträffa sjuklövern i sin klappjakt på etnonationalister, men ändå kommer många svenska nationalister att rösta på Sverigedemokraterna i EU-valet i maj och i riksdagsvalet i höst.

Det intima samarbetet med Expo som för länge sedan upprättats av partiledningen går ut på att man tipsar Expo om ”ideologiskt avvikande” personer i partiet som Expo sedan kan smutskasta och ”hjälpa” SD att utesluta. När Patrik Ehn uteslöts ur SD för ett år sedan var den uteslutningen en följd av ett organiserat smutskastningsarbete som styrdes direkt från partitoppen och Jimmie Åkesson själv. Jimmie Åkesson har flera gånger använt sig av sina underhuggare för att utföra det smutsiga hantverk som han givit order om. Ett exempel var när han med hjälp av sin flickvän Louise Erixon försökte ersätta Gustav Kasselstrand som förbundsordförande för SDU med Paula Bieler. Trots att Paula Bieler saknade stöd i SDU och inte är särskilt populär bland partiets gräsrötter fick en tjänst som chefredaktör på SD-Kuriren och fick stå på valbar plats till EU-valet och på riksdagslistan. Kasselstrand som bevisligen har stort stöd utanför den inre partikretsen fick inte vara med på riksdagslistan trots sin retoriska skicklighet sina stora allmänkunskaper.

Linus Bylund är inte bara en sällsynt omogen individ som borde hållas borta från allt vad rikspolitik heter, hans blotta existens på riksdagslistan borde vara en varning till väljarna: ”Rösta på SD om du vill ha in ytterligare en fårskalle i riksdagen”.

För ungefär en vecka sedan styrktes alla de rykten, indicier (och i vissa fall bevis) som länge florerat om hur SD-toppen samarbetar med Expo. Redan när Patrik Ehn uteslöts fick Expo information om uteslutningen 15 minuter innan det slutna SD-mötet ens hade avslutats. Ett sms från Kinnunen gick till Expo som fick förstahandsinformation – före all annan press – om att Patrik Ehn uteslutits.

Ett läckt och hemligt inspelat samtal från avhopparen Daniel Assai, som under en tid stod Åkesson nära, visar hur Linus Bylund med Jimmie Åkessons godkännande tänkte under uteslutningsprocessen mot Ehn.

I ett av de läckta samtalen figurerar Bylund där han säker att Kent Ekeroth är ”ett ok” för partiet eftersom Ekeroth så skarpt kritiserar islam.

I ett annat samtal säger Bylund till Daniel Assai:

– Jag skulle vilja ha någonting på Patrik Ehn som förstör för honom. Jag har så mycket nu men det är publika saker som han gjort och twittrat. Det måste vara någonting tungt som vi kan läcka.

Daniel Assai svarar med att han ska försöka komma på något för att hjälpa Bylund. Man ska här ha i åtanke att både Bylund och Assai stod Åkesson nära och att detta helt säkert var sanktionerat från Åkesson.

Bylund säger till Assai:

– Det ska vara någonting som man har kommit åt, som en privat mejlkonversation.

När Bylund konfronteras av tidningen Aftonbladet som kommit över inspelningen så försöker Bylund bortförklara det med att han ”tänker högt”.

Inspelningen gjordes redan 2012 vilket också bevisar att SD-toppen under en längre tid har försökt hitta angreppspunkter på Ehn för att kunna utesluta honom. Detta trots att Ehn varit en exemplarisk företrädare för partiet.

När Bylund först konfronterades med uppgiften om vad han sagt till Assai utan att få veta att det fanns bevis i form av en inspelning låtsades han ”inte minnas” något. När det visade sig at det fanns bevis så svarade han med att ”det kan hända att jag säger kontroversiella saker”.

Patrik Ehn har i uttalanden till media svarat med att Bylund själv avslöjar sig och sin moral. ”Det är så här han kan tänka sig att arbeta för att få bort misshagliga partivänner” sade Ehn till tidningen Expressen.

När Åkesson intervjuas av Expressen om skandalen svarar Åkesson genom att undvika att kommentera för att slippa uttala sig om detaljerna i anklagelserna. Åkesson är delvis själv medskyldig till kampanjen mot Ehn och han vet mycket väl vad Bylund har sagt och gjort i detta sammanhang, såväl som i andra sammanhang där Bylund gjort bort sig.

Hur många gånger Linus Bylund har läckt ut tips till Expo och media för att smutskasta medarbetare kan ingen veta säkert, men fallet Patrik Ehn bevisar att man är beredd att göra det när som helst.

Den som röster på SD i höst ska vara medveten om att Linus Bylund då kommer att blir riksdagsman. Att han kommer att skämma ut sig kan vi med 100 procents säkerhet säga redan nu.

Reaktionerna från SD-håll är också intressanta och ganska avslöjande för den låga moralen hos de mest partilojala. Kritiken mot Bylunds låga moral är nästan obefintlig, istället anklagar man Daniel Assai för att ha läckt inspelningen till media. Det är självfallet ingen försvarbar handling heller, men han visar på den röta som finns i partiet. Det är skrämmande att man inom SD tar parti för någon som har för avsikt att ta till ohederliga metoder för att bli av med personer man av någon anledningen inte gillar. Assais avslöjande pekar ju på att något inte står rätt till i partiet.

Källor:

SD-politiker tackar Expressen för uthängningarna

Sverigedemokraterna vill registrera invandringskritiker både inom och utanför partiet

Linus Bylund – en angivares bekännelser

Bylund borde byta namn till Fonus Bylund

Linus Bylund borde skämmas, men har inte vett att göra det

Linus Bylund föredrar Expo framför Sverigevänlig press

Linus Bylund kallar SD:s anhängare för bonnläppar

Linus Bylund vill läcka om partikamrat

Sverigedemokraterna i EP-valet

linus-bylund-twitter

 

Sverigedemokraternas valkonferens och den alternativa listan

I helgen som kommer äger Sverigedemokraternas valkonferens rum. Det är då man ska fastställa vilka som slutgiltigt ska stå på riksdagslistan och vilka som ska ha en chans att bli riksdagsmän. När det första förslaget kom för ett par veckor sedan väckte innehållet i listan stor kritik främst för att den nuvarande riksdagsmannen Thoralf Alfsson saknades och för att Gustav Kasselstrand från SDU inte fanns med – inte ens långt ned på listan.

Listan innehöll däremot tre ledamöter i valberedningen (Linus Bylund, Josef Fransson, Per Ramhorn), vilket är direkt oanständigt, tre personer som förespråkar att homosexuella par ska kunna få adoptera barn (Hanna Wigh, Paula Bieler, Sven-Olof Sällström), Jimmie Åkessons svärmor (Margareta Larsson), Åkessons stabschef (Linus Bylund) och Åkesson underrättelsechef (Markus Wiechel) som håller koll på vilka i partiet som kritiserar Åkesson. Därtill finns Jimmy Ståhl och Martin Kinnunen med, bägge tyckte att det var bra av Expressen att hänga ut människor som skrev ”rasistiska” kommentarer på Avpixlat och andra sajter. Flera andra tveksamma namn finns också med. Ultraliberalen Paula Bieler finns på sjätte plats och är garanterad en riksdagsplats.

När det alternativa riksdagslistan nu lanseras så innehåller inte den några dramatiska förändringar. Ingen av de mest liberala har strukits eller flyttats ned förutom Hanna Wigh som inte finns med. Thoralf Alfsson har i praktiken tagit hennes plats och finns på plats 14, Gustav Kasselstrand på plats 41 och Thord Brynielsson på plats 53.

Förändringarna i den alternativa listan är alltså mycket små och det är förvånande att inte Kasselstrand gavs en plats före Paula Bieler.

Listan är alltså fortfarande en lista över liberaler och även om den skulle antas, vilket är tveksamt, så blir förbättringarna inte så stora som de borde bli för att få tillbaka förtroendet från de som reagerade negativt på den första listans innehåll.

Vad som i stället kan hända är att partiledningen stigmatiserar den eller de som presenterat den alternativa listan och på sikt fryser ut dem ur partiet. Att någon presenterar en alternativ lista och sätter upp Alfsson och Kasselstrand är tillräckligt för att skapa irritation i partitoppen. Det var synd att den alternativa listan inte tog bort Linus Bylund helt och hållet. Han är en stor skam för partiet. En röst på SD i höst blir oavsett vilken lista som antas en röst på en rad liberaler och olustiga figurer som Bylund och andra som omhuldas av partiledningen.

Det är bättre att lägga sin röst på något bättre alternativ, som Svenskarnas Parti eller Vetenskapliga partiet.

Källa: Fria Tider

Allt om SD:s förfall här.

Efter valet i september kommer Paula Bieler att vara en av Sverigedemokraternas mest inflytelserika politiker

Om du röstar på Sverigedemokraterna i höst så kommer SD:s riksdagsgrupp efter valet att vara ännu mer liberal än vad den är idag. SD satsar på fortsatt omvandling från nationalism till liberalism. Inför höstens riksdagsval hade många hoppats på att den äkta nationalisten Gustaf Kasselstrand skulle hamna på valbar plats och blir riksdagsman. Kasselstrand är som klippt och skuren för en riksdagsplats. Han har framgångsrikt varit ordförande för Sverigedemokratisk Ungdom och gjort betydligt mer för SD än många andra. Kasselstrand såg till att SDU genomförde den första stora demonstrationen på länge när SDU i Göteborg 2011 demonstrerade mot svenskfientlighet. Han har genom sin person skapat en stor organisation och han är uppskattad långt utanför partiet.

paula-bieler-sd

När SDU:s förbundskongress hösten 2011 skulle välja förbundsordförande föreslog valberedningen Gustaf Kasselstrand. Den 10 september blev han enhälligt vald. Under 2012 var det åter dags för val av förbundsordförande till SDU. Jimmie Åkesson och hans flickvän Louise Erixon lade sig då i kampanjen och försökte uppmana SDU:s medlemmar att välja Paula Bieler som ordförande för SDU. De ville inte ha Kasselstrand som ordförande eftersom han tillsammans med William Hahne skrivit en artikel om frågor som rörde den eviga konflikten Israel-Palestina. Artikeln de skrev avvek inte från SD:s partilinje, men blev likväl kritiserad av partiledningen och extrema sionister i partiet. Trots försök att manipulera valet segrade Kasselstrand över Paula Bieler med 39 röster mot 10. Kasselstrand har sedan dess kritiserat behandlingen av Erik Almqvist och visat stöd till den uteslutne Patrik Ehn. Det ledde till att han miste en tjänst på partikansliet och att Jimmie Åkesson sedan visade öppet förakt för Kasselstrand.

Liberaliseringen av partiet sker parallellt genom förändringar i program och retorik och genom att man byter ut nationalister mot mer liberala element. Många traditionalister och nationalister hade hoppats att Gustav Kasselstrand skulle återfinnas på riksdagslistan inför valet och därmed locka tillbaka Sverigedemokrater som är missnöjda med liberaliseringen. När Kasselstrand 2013 omvaldes till förbundsordförande för SDU utsågs han också till ungdomsförbundets toppkandidat i riksdagsvalet 2014.

När listorna med de första förslagen på riksdagskandidater kom för någon vecka sedan fanns ingen representant från SDU med. Gustav Kasselstrands namn fanns inte bland de 60 namn som förekom på listan.

Minst lika illa, eller kanske på ett sätt ännu värre, var att riksdagsmannen Thoralf Alfsson inte fanns med på listan. Thoralf är tveklöst en av SD:s röstmagneter och han tillhör inte den liberala falangen. Han har istället framfört viss – mycket försiktig – kritik mot ”nolltoleransen” både under landsdagarna 2013 och på den egna bloggen, som är en av de mest populära sverigdemokratiska bloggarna.

Om man framför minsta kritik mot något som initierats av SD-ledningen så kan man räkna med att bli åsidosatt oavsett hur befogad kritiken än är och oavsett hur galet förslaget från SD-ledningen har varit. Jimmie Åkesson kallas ibland ”Jim-Jong-Kim” vilket syftar på hur ledare i Nordkorea hänsynslöst rensar ut eller tillsätter folk efter behag.

Åsidosättandet av Alfsson och Kasselstrand har väckt starka reaktioner och det bedrivs vissa kampanjer för att i första hand Alfsson, som redan är riksdagsman, ska återfå sin riksdagsplats. Flera personer har uppgivit att de klippt sina medlemskort i protest och skickat tillbaka dem till partiet.

Istället för de två goda nationalisterna Thoralf Alfsson och Gustav Kasselstrand, som bevisligen är populära, har SD nu lyft fram den liberala Paula Bieler och den gravt okunnige Linus Bylund, som är Jimmie Åkessons ”stabschef”, som kandidater. Dessutom finns Jimmie Åkessons svärmor med på listan trots sina stora kunskapsluckor.

Officiellt är det valberedningen som satt upp dem på listan, men det är i själva verket Jimmie Åkesson och partiledningen som sanktionerat detta. Bara naiva människor tror något annat. Tre personer som sitter i valberedningen återfinns högt placerade på riksdagslistan.

paula-bieler

Liberalen Paula Bieler lanseras nu hårt av SD. Hon fick förra året en tjänst som chefredaktör på SD-Kuriren. Hon hann knappt bli varm i kläderna förrän hon tillsammans med Mattias Karlsson, som hon tidigare har varit sekreterare åt, inledde en smutskastningskampanj mot nättidningen Fria Tider. Även Avpixlat har fått sig en rejäl känga och nu återstår frågan om hur Bieler kommer att använda sin framskjutna position i partiet. Hon är redan uppsatt som kandidat i EU-valet och står på sjätte plats på riksdagslistan, den plats som Thoralf Alfsson borde ha haft. Helt plötsligt – och efter hård lansering – är Bieler en av se sex viktigaste personerna i SD.

Paula Bieler är född i Västerås, har växt upp i Täby och bor nu i Uppsala. Föräldrarna kom från Polen 1970. Hennes far var fysiker, uppfinnare och programmerare. Modern har arbetat som specialpedagog och lärare, på äldre dagar som alternativmedicinare och terapeut. Faderns familj flyttade från Polen för att de som judar var utsatta för ”antisemitism” och ”inte trivdes” i Polen.

Paula Bieler är vältalig och diplomatisk, men samtidigt ofta väldigt otydlig när hon beskriver han hon vill ha för samhälle. Emellanåt är hon både klar och tydlig och har invändningar mot delar av samhällsutvecklingen som oroar många. Hon vill ha en välfärdsstat och ett samhälle där invånarna känner gemenskap istället för utanförskap. För henne är det problematiskt att människorna bara ses som produktionsfaktorer, att de bara ska komma hit och jobba istället för att bo där de rimligen skulle känna sig hemma. Hon är kritisk till att så många inte är stolta och glada över det vi har i vårt land. Bieler ställer sig tveksam till att när vi i Sverige firar nationaldagen så firar vi ofta något helt annat istället för att minnas och värdesätta det vi har här. Hon menar också att ju mer individualiserat ett samhälle blir ju mindre benägna blir vi att räcka ut handen till någon annan.

Liksom Jimmie Åkesson talar också Bieler om att Sverige blir mera splittrat och uppdelat i olika grupper. Ett sådant samhälle kanske kan fungera rent praktiskt, säger Bieler, men det är inte ett sådant samhälle hon vill ha. Hon vill ha ett samhälle där vi kan identifiera oss med varandra, där vi kan känna gemenskap med varandra.

När Bieler får frågan om Avpixlat eller Exponerat är bra sajter svarar hon:

”Jag ser stora problem med bägge dom sajterna. Det finns artiklar och skribenter som gör bra jobb, men jag tycker inte man tar sitt ansvar vad gäller att ha en bredd i vad som yttras, jag tycker inte man tar sitt ansvar vad som gäller moderering av kommentarer och ser till vilket språkbruk man använder. … Jag själv brukar inte läsa på dom sajterna.”

Bieler är tydlig med att hon ogillar dessa alternativa bloggar och hennes åsikter om dessa bloggar kommer sannolikt att bli mer tydliga efter valet. Hennes ganska målmedvetna kritik mot Fria Tider tidigare visar att hon, och även hennes gamla chef Mattias Karlsson, är beredd att ta en konflikt med dessa alternativa medier. När dessa alternativa medier ger stöd åt ”Nya Sverigedemokraterna” så räknar man troligen inte med att få skit från SD, men just så är det.

På frågan om bögar bör få adoptera barn svarar Bieler ja. Det innebär att hon inte bara försvarar internationella adoptioner utan dessutom försvarar tanken på att barn ska tvingas växa upp med två homosexuella föräldrar. Även riksdagsledamoten Sven-Olof Sällström (SD) delar den åsikten.

Paula Bieler kallar sig nationalist, liksom en del andra liberaler i SD gör. Bieler har själv beskrivit hur hon ser på nationalism och gör en egen tolkning av den. I SD-Kuriren skriver hon:

”För mig, och för Sverigedemokraterna, är denna definition baserad på identitet där nationalitet hänger ihop med ditt inre – inte var du är född, vilket ursprung du har eller hur du ser ut. Vår nationalism bygger på ett nationsbegrepp där gemensamma nämnare såsom språk, kultur, lojalitet är vägledande. Och vår nationalism är öppen, välkomnande. Vi tror på assimilering, på möjligheten att bli en del av den svenska nationen.

Jag är medveten om att denna syn inte delas av alla. Det är inte ovanligt att hos såväl politiskt engagerade i andra partier som hos statsvetare och andra akademiker koppla samman nationsbegreppet främst med ursprung. Men för mig hör nationalism samman med samhället och det liv vi lever här. Vårt samhällsbygge började för tusentals år sedan, och det pågår fortfarande. Det bygger vidare på det som varit, förvaltar och utvecklar ett arv från tidigare generationer – precis som alltid har skett. Det är kärlek och respekt, frihet för oss att fortsätta forma vårt land och frihet för andra att forma sina.”

Bieler menar liksom Nya Sverigedemokraterna att vem som helst kan bli svensk. Är man bara lojal till nationen, talar svenska och ställer sig positiv till det som anses svenskt, nationaldagsfirande och svenska högtider så är man svenskt. Att vara svensk har enligt Bieler och Sverigedemokraterna ingenting med ursprung att göra. En som är adopterad från Korea, är lika svensk som Zlatan, någon som är född av invandrare från Kongo eller Somalia. För Bieler och det Nya Sverigedemokraterna har ursprung ingen betydelse. Att Sverige är mångetniskt och blir mer och mer mångetniskt har ingen betydelse för SD. De etniska svenskarna har inte mer rätt till Sverige än andra folkgrupper som bor här. Alla blir svenskar när de talar vårt språk, firar Lucia, Jul och Midsommar. Hon och SD lanserar i praktiken det amerikanska synsättet på nationalitet som tyvärr börjar på genomslag i Sverige: ”Vem som helst kan bli amerikan, och därför kan vem som helst bli svensk.”

Paula Bieler är den som kommer att ta SD vidare till en ny liberal nivå. Hennes judiska bakgrund, liberala hållning i många frågor och försvar för ”öppen svenskhet” gör henne till en idealisk Sverigedemokrat. Dessutom har hon med emfas försvarat nolltoleransen och tycker det är bra att SD utesluter folk på samma sätt som de hittills har gjort.

I höstens val hade SD chansen att plocka in goda nationalister som William Hahne, Gustaf Kasselstrand och Thoralf Alfsson på riksdagslistan. I stället demonstrerar man tydligt att man vill ha in liberaler som Paula Bieler och direkt korkade människor som Linus Bylund.

SD:s riksdagslista är rena hånet mot sanna Sverigevänner.

Listan är visserligen inte fastställd till hundra procent ännu. Många hoppas att Alfsson ska finnas med i den slutliga versionen. Även om hans anhängare skulle lyckas få med honom så är en sak helt säker. SD har övergivit allt det som partiet kämpade för bara för 5-6 år sedan. Vill man få slut på liberalism, nepotism och ständig lansering av undermåliga politiker så ska man undvika SD. Det kommer att finnas andra alternativ i valet i september.

Källa:

Synfält framåt

Relaterat:

Paula Bieler släppte lös hatet mot Fria Tider

Paula Bieler trollar med sanningen

Varför har inte Gabriella Hedarv uteslutits ur SD?

Tråd om mygel och svågerpolitik i SD

Motgift.nu om Sverigedemokraterna: ”Ett genomkorrupt jävla skurkgäng”

Kommentarerna från den nationalistiska radiostationen motgift.nu (den 2 mars) om utvecklingen inom SD är inte nådiga. De tre medarbetarna i radion är Jonas De Geer, Dan Eriksson och Magnus Söderman.

• Petningen av Thoralf Alfsson har lett till enorma hatkänslor mot SD

• Diskrimineringen av Gustav Kasselstrand och William Hahne beror på Åkessons peniskomplex

• SD-ledningen är ett litet skurkgäng

jimmie-akesson

Dan Eriksson: För några dagar sedan kom Sverigedemokraternas förslag på riksdagslista. Den blev uppmärksammad med all rätta. Dels så saknades ju både Kasselstrand och William Hahne från ungdomsförbundet som är två av dess absolut mest populära personer. Detta förklarades då med att det skulle finnas en konflikt eller risk för konflikt med att sitta i riksdagen och att leda ungdomsförbundet. Det är tydligen bara i SD det finns en risk för konflikter. Sedan Thoralf Alfsson som sitter i riksdagen nu och har ställt sig till förfogande för Sverigedemokraterna, han finns inte ens med på den här listan med 60 namn, där istället stjärnskott som Paula Bieler finns med.

Jonas vad är det som händer med Sverigedemokraterna?

Jonas De Geer: Det är väl samma sak som har hänt de senaste tio åren. Jag vet inte om vi har formulerat oss här förut, men det är någon annan som formulerade om moderaterna när dom växte från ett tio-procents parti till ett tjugoprocentsparti. Det var ett litet parti med det lilla partiets interna kultur som plötsligt blev ett stort parti. Det kunde inte hantera det riktigt och det gäller ju exponentiellt, i alla avseenden, mer då för Sverigedemokraterna och det gäller verkligen för den här ledningen som inte har gjort något annat sedan dom var ett litet marginaliserat skitparti, så har de gått in för att – då pratar jag alltså om Jimmie Åkesson, Mattias Karlsson, Richard Jomshof, och Björn Söder framförallt, och deras entourage har inte gjort något annat än att kicka ut folk som de uppfattar som potentiella konkurrenter. Det betyder alla som är lite mer kvalificerade än dom själva, vilket är dom flesta. Det är tyvärr så det ser ut och det är den unkna interna partikultur man har.

Vi har sett precis samma sak inom Nationaldemokraterna som idag totalt har gått åt helvete, men man ska inte glömma att det är så länge sedan som Jimmie Åkesson och Marc Abramsson var kompisar på samma partimöten. Det är fruktansvärt tragiskt att se att det här inte tar slut. En sådan som Thoralf Alfsson, han hör till de få som inte har börjat sitt vuxenliv genom att vara med i Sverigedemokraterna och dessutom har en lite annan plattform och har en annan karriär etc, men då måste han bort för då upplevs han som ett hot. Och det är samma sak som har hänt med Johan Rinderheim, Janne Milld och med så jävla många andra nu att det måste bli ett slut på detta, även Patrik Ehn absolut.

Dan Eriksson: Men vi ser det är igen och igen. Jag förstår ju att man från SDU och Thoralf Alfsson vill hålla god min utåt, till skillnad från vissa andra som gillar att dra all smuts i offentligheten.

Jonas De Geer: Man vill inte framstå som en dålig förlorare, men faktum är att, vi som inte är medlemmar i SD och vi som har lite distans till hela skiten och vi som dessutom under hela tiden, det är två år nu som vi har hållit på med det här radioprojektet, vi har aldrig egentligen varit kritiska till SD. Det har varit i några lägen t.ex. när dom slängde ut Patrik Ehn.

Dan Eriksson: Ja när det har varit ordentligt påkallat, men inte i onödan.

Jonas De Geer: Jag måste säga för min del, jag avskyr det där lilla skitgänget i ledningen, för jag tycker att dom har kidnappat det högst legitima invandringsmotståndet i Sverige för sin egen snöda vinnings skull. Det är ett litet jävla skurkgäng. Jag kan inte formulera det på något annat sätt även om jag skulle vilja. Jag tycker att dom är värsta typen av förrädare faktiskt.

Magnus Söderman: Jag håller med vad ni säger. Det är inte konstigt och det är inget man borde bli förvånad över, att de fyras gäng konsoliderar sin makt. Det visar bara så tydligt att våra antaganden visar sig stämma och att det är någon form av nepotism där med Åkessons svärmor på tionde plats.

Jonas De Geer: Det är inte klokt alltså, bara det faktum att det är hans svärmor, sedan är ju hon en inkompetent kärring av allt att döma, ursäkta, men i ärlighetens namn, bara det faktum att hon är det borde ju vara tillräckligt för att hon inte skulle vara aktuell.

Magnus Söderman: Man ska alltid akta sig när man säger att människor med kompetens inom vissa områden, som Kasselstrand, om en sådan människa petas, eller Thoralf t.ex., då ska man bli väldigt väldigt försiktig och man skulle bli väldigt orolig. För då ser man direkt att det här handlar inte om att man vill han kompetenta människor, man vill ha rätt människor. Ser man det i en organisation då ska man omedelbart dra öron åt sig. Ser man att de börjar tullas på dom sakerna, ser man att människor med kompetens utestängs till förmån för sämre personer…

Jonas De Geer: Sämre personer som är lojala för att det är säkrare för ledningen. Det är klassiskt, det är väldigt primitivt, det är väldigt vanligt tyvärr.

Grejen är, jag hörde redan för 12 år sedan att folk i SD:s ledning sade att ’vår tid kommer, för det här är en ledig nish i svensk politik’, det var så man såg det. Inte att nu ska vi ändra på någonting, utan vi har de här preferenserna och har vi tur så kanske vi kan åka in på en räkmacka så småningom.

Det har blivit så jävla tydligt vad gäller den här genomkorrupta ledningen i SD, som består av dåliga människor från landet som tycker att de har blivit någonting och gärna vistas på Stureplan, vilket är pinsamt.

Dan Eriksson: För några veckor sedan släppte ju också Sverigedemokraterna sina toppkandidater till Europaparlamentet, där man förmodligen kommer att få två mandat, och den toppades då av Kristina Winberg från Jönköping och Peter Lundgren från Gnosjö, för mig helt okända personer. Vi vet nästan ingenting om dom och vad de ska göra i Strasbourg och Bryssel. Det som är konstigt är att dom är på valbarplats på riksdagslistan också.

Jonas De Geer: Det är också konstigt, i ärlighetens namn, säg vad du vill om, jag är ingen snobb det vet alla som känner mig, men jag tycker det är väldigt märkligt att man då vill skicka ner en undersköterska och en lastbilschaufför, som inte har utmärkt sig i några andra avseenden, till Bryssel när man är ett så stort parti som ligger runt 10 procent.

Dan Eriksson: Vad ska de göra därnere?

Jonas De Geer: Vilka språk pratar dom? Det finns ju folk inom partiet som pratar franska t.ex., vilket inte är oväsentligt.

Dan Eriksson: Nu för man diskussioner då om vilken partigrupp man ska tillhöra och man har fortfarande inte helt vänt bort…

Jonas De Geer: Man har ju ingen aning, det otäcka är att det här är ett mönster i Sverigedemokraternas utnämningspolitik. Man kängar ut alla som är lite mer kompetenta, eller man utlämnar dom från viktiga positioner. Istället så sätter man dit sina svärmödrar och gamla ligg. Det är så vidrigt.

Dan Eriksson: Det är den här sekt- och bunkermentaliteten som har levt vidare i partiet. Men det jag undrar är, det finns en teori på nätet om att man har kohandlat med Kasselstrand och Hahne om att dom ska få ta toppkandidat platserna till Europaparlamentet.

Jonas De Geer: Faktum är att bägge dom två är representativa, yngre akademiker, Hahne är fallskärmsjägare etc, det borde ha legat i partiets intresse, men det gör inte det, därför att Jimmie Åkesson har ett peniskomplex gentemot dom. … Så fort det dyker upp en kvalificerad person, så upplever man det som ett hot.

Dan Eriksson: Tre stycken ur valberedningen är också på valbar plats. Plats 9, 11 och 31.

Jonas De Geer: Det är ju pinsamt. Utan att vara för konspirationsteoretisk, det är klart att man undrar om det inte är så att etablissemanget låter dem hållas för att dom är så…

Magnus Söderman: Problemet är att dom kommer undan med det för att den som röstar på Sverigedemokraterna skiter fullkomligt i den här mera intrikata frågorna. Dom skiter i valbar plats och listor och internt tjafs, dom röstar på vad dom tror är ett etnonationalistiskt parti.

Dan Eriksson: Samtidigt har det sagts här att petningen av Thoralf Alfsson har rört upp ordentliga känslor i södra Sverige för han har varit en av de absolut populäraste politikerna där. Och södra Sverige är ett viktigt fäste för Sverigedemokraterna.

Jonas De Geer: Det var samma sak när Patrik Ehn petades. Västsverige har också varit ett fäste för SD.

Magnus Söderman: Folk bli sura, men när ska dom göra något åt det då? Dom petade Ehn och kom undan med det. Nu gör dom det här, dom kommer att komma undan med det för att många i SD-strukturen sitter där och tänker ’jag vill ju ha min kommunala plats i alla fall, det är inte lönt att bråka med dom här’. I det lilla som det stora, det här går igen i analyserna av storpolitiken.

Dan Eriksson: En person skriver i chatten: ”väldigt många av gräsrötterna här nere har funderat på att lämna partiet pga Alfssons petning, det ser man bara på Avpixlat, vilka enorma hatkänslor mot SD:s ledning detta har lett till. Sällan har man sett så många som är allmänt upprörda.”

Jonas De Geer: Men gör då det för fan. Gör det! Det är dags. Valår eller inte men sitt för fan inte med tummen i röven vad gäller detta nu, för dom här människorna vill inte Sverige väl, dom tänker bara på sig själva, dom är värsta sortens förrädare.

Dan Eriksson: Att Paula Bieler är på sjätte plats. Är hon det sjätte bästa Sverigedemokraten kan skaka fram?

Jonas De Geer: Sjätte bästa nationalisten i Sverige?

Magnus Söderman: Konstigt att inte Ferenc Gönder är med på listan, eller Barbara Spectre.

Jonas De Geer: Det är bara en tidsfråga förmodligen. Det är hemskt, det är förjävligt.

Källa: Motgift.nu

Läs mer om utvecklingen i SD här.

Deulf: ”Sverigedemokraternas intellektuella haveri”

Sverigedemokraterna vill riva upp rennäringslagen som ger samebyar rätt att bedriva renskötsel. Lagen är från 1971 och antogs som en stöd till samer för att hjälpa dem att bevara den renskötselrätt som grundas på urminnes hävd. SD vill nu att även andra etniska grupper ska kunna få ägna sig åt denna specifikt samiska näring så att renskötseln blir mera mångkulturell och anpassas till det nya Sverige.

samisk-renskotsel

När lagen antogs var Sverige fortfarande ett etnisk homogent land. Alla visste att svenska folket inte hade något intresse för renskötsel och att ge samerna monopol på denna näring var ett stöd till ett folk med en egen identitet. Idag bedrivs näringen av ca 10 procent av samerna.

Även bloggen Deulf ansluter sig till den ganska stora grupp som kritiserar SD för att de hotar samerna med att ta bort monopolet på renskötsel.

Deulf skriver:

Sverigedemokraterna predikar sedan några år så kallad ”öppen svenskhet”, vilket innebär att folk från hela världen som har rätt ”värderingar” är att betrakta som svenskar.

Sverigedemokraterna trodde i sin enfald att samer, likt svenskar, skulle gå på samma liberala ploj. Genom att vilja öppna upp rennäringen, som är nära kopplad till samisk identitet, för dromedarfösare från Somalia, så trodde Sverigedemokraterna att de skulle få med sig den liberala eliten.

FN:s konvention om mänskliga fri- och rättigheter från 1966, i vilken alla folk ges rätt till självstyre, bygger på nationalistisk grund. Samer är, till skillnad från svenskar, ett i grundlagen erkänt folk. Alla etablerade partier i Sverige utom Sverigedemokraterna erkänner samernas nationalistiskt grundade rättigheter.

Sverigedemokraterna har sedan riksdagsinträdet blivit allt mer liberaliserat. I fråga om etnicitet har partiet uppenbart blivit mer liberalt än de övriga etablerade partierna. Partiet kallar sig ”socialkonservativt” och ”nationalistiskt”. Ett äkta nationalistiskt parti respekterar alla nationer. Det gör inte Sverigedemokraterna.

Relaterat:

Sverigedemokraterna vill att somalier ska kunna bli renskötare

Jimmie Åkesson vill förstöra den samiska kulturen

Sverigedemokraterna vill att somalier ska kunna bli renskötare och ta jobben från samerna

Mattias Karlsson är en av arkitekterna bakom den liberalisering av SD som påbörjades på allvar 2007 för att tona ned de etniska svenskarnas rätt till sitt eget land. SD övergick då till en policy som kallas ”öppen svenskhet” som innebär att vem som helst kan bli ”svensk”. En somalisk tolvbarnsfamilj, kristna araber från Irak eller judar från Iran. Om de ”assimilerar” sig, talar svenska och tillämpar svenskt normsystem så betraktas de av SD som svenskar.

SD gör ingen skillnad på etnicitet och saknar förståelse för att vårt territorium har varit etniskt homogent i tusentals år. Det är först i slutet av 1960-talet som den homogeniteten började brytas upp successivt för att idag ha tagit groteska proportioner.

Inte nog med att SD genom sin nya politik öppnar upp för ett mångetniskt samhälle som försvagar den svenska nationen och den svenska etniciteten. Värdet av vårt etniska arv minskas, urholkas och förnekas allt oftare av SD. Partiet har på 6-7 år genomgått ett verkligt paradigmskifte som dessvärre övergått i ren förnekelse av svensk etnicitet och etnisk identitet.

mattias-karlsson-igen

Det är dock inte bara svenskarnas etnicitet som SD vill radera. Uppenbarligen vill Mattias Karlsson och SD också förstöra samernas etnicitet. Samerna är ett folk som sedan länge har ett eget etniskt och kulturellt arv som de är stolta över. De klär sig ofta traditionellt och de har ett hantverk, den välkända sameslöjden, som de är stolta över, ett hantverk som är vida känt för sin höga kvalitet. De värnar om mattraditioner och håller sin kultur levande. Att visa sympati för ett sådant folk är självklart om man är nationalist.

När magasinet Fokus för några år sedan frågade Nils Gustaf Labba, verksamhetsledare på Samiskt informationscentrum, om vem som är same blev svaret följande:

– Usch, vilken besvärlig fråga. Det finns ett enkelt svar att den som känner sig som same också är det. Men det är också en fråga om etnicitet. Man kan till exempel inte konvertera till same.

– Varför inte det?

– Det handlar om ursprung och om blodsband. Man måste vara av samisk börd för att vara same.

Det ärliga svaret ska Labbas ha all heder för. Faktum är att det är så folk har sett på sitt arv i tidigare, inte bara samerna utan de flesta andra folk.

Svenskarna visste för 40 år sedan exakt vem som var svensk och hade kunnat travestera Labba.

– Att vara svensk är en fråga om etnicitet. Man kan inte konvertera till att bli svensk.

Statsminister Tage Erlander var öppet stolt över den etniska homogeniteten i Sverige och för en hel rad andra politiker satt svenskheten i första hand i vårt etniska arv, det arv som svenskarna en gång var stolta över.

Det etniska och kulturella svenska arvet var såvitt många förstår SD:s signum en gång i tiden. Idag arbetar man för ”öppen svenskhet” för att göra Sverige mångetniskt och om man ifrågasätter den policyn så blir man utesluten ur partiet. Man kan alltså bli utesluten för att man försvarar den politik som SD hade före 2007.

De som ansluter sig till SD idag får veta att det är ”rasism” eller ”rasbiologi” att prata om etnicitet eller att vilja bevara ett folks särart. SD har övergivit svenskarna, nu vill de också överge samerna.

Mattias Karlsson vill att samernas traditionellt viktiga näringsgren renskötseln ska släppas fri för andra etniska grupper än samerna. Det var i samiska Radio Sapmi som Karlsson lät SD:s förslag komma ut i offentligheten. Nu är renskötseln en exklusiv del av samisk kultur då samebymedlemmar har ensamrätt på att bedriva renskötsel. Det systemet fungerar mycket bra och bidrar till att hålla samman den samiska kulturen.

Nu vill Mattias Karlsson riva upp monopolet så att andra etniska grupper kan bedriva renskötsel. Det första frågan man bör ställa sig är varför SD och Mattias Karlsson ska lägga sig i samernas livsstil och bidra till att urholka den. Den andra frågan är vad konsekvenserna av Karlssons förslag blir. Svaret är att om andra etniska grupper får ta över samiska näringar så kommer de också att göra det.

Då kan afrikaner och araber, som exempel, börja utöva renskötsel och ta jobben från samerna. Den innebär en början på en uppluckring av den samiska kulturen, identiteten och etniciteten.

Genom att frånta samerna sina nuvarande rättigheter påbörjar man en utradering av deras identitet. Karlsson har redan medverkat i att på pappret radera ut svensk identitet, nu vill han radera ut samernas.

renskotare-enligt-sd-2

Det är riktigt att samerna har en rad särrättigheter, men det är inget fel att de har det. Dessa rättigheter är förknippade med deras livsstil, deras traditioner och deras arv. Det är deras livsstil och den ska de få värna om. Det är fullkomlig främmande för de flesta svenskar att börja bedriva renskötsel, men kanhända finns det såväl svenskar som invandrargrupper som skulle vilja prova om möjligheten gavs. Om SD:s förslag går igenom så kan exempelvis somalier börja leva på samiskt vis och sköta renar etc. Nästa steg blir att tvinga samerna att införa ”öppen samiskhet” så att somaliska renskötare kan bli ”samer”.

Mattias Karlsson har redan förstört mycket i SD. Inte nog med alla dessa liberaliseringar och införandet av ”öppen svenskhet”, han har också medverkat till ett program om att barn som föds i andra länder men adopteras till Sverige ska kallas ”infödda svenskar”. Karlsson är den som inom SD är mest ivrig att urholka nationalitetsbegreppet och att riva upp samerana rättigheter är ett allvarligt ingrepp i samisk livsstil.

När nyheterna presenterades på den liberala bloggen Avpixlat så var många kritiska till Karlsson och SD. En same som röstat på SD tidigare skrev:

Nu ska vi se om detta kanske var saken som gör att jag röstar annat i år, dvs att jag inte kommer rösta SD.
Jag är en Norsk same som är bosatt Sverige sedan 1985 och jag röstar SD och gjort detta sedan 2006.

Saken till att jag röstar SD är för att jag vill bevara Sverige svenskt då jag älskar ”mitt land”. Jag har alltid trott att SD står för att bevara Sveriges kultur och traditioner. Ingen ska förändra och förstöra det land som våra förfäder byggt upp. Islamiseringen som pågår och har pågått i årtionden förstör och rasar samman allt.
Så min fråga är följande. Varför i helvete vill SD riva ner och förstöra den samiska kulturen & traditionen, och bete sig precis lika jävligt emot samer på samma sätt som islamister, och som Sveriges regering gör och gjort emot Svenska folket?
SD ska ju för fan bevara traditioner och den nordiska kulturen!

Relaterat:

SD vill förstöra samisk kultur

Varför har inte Gabriella Hedarv uteslutits ur SD? (30 januari 2014)

Sverigedemokraten Mattias Karlsson fortsätter att sprida hat mot en utesluten medlem (27 december 2013)

Mattias Karlsson (SD) vuxenmobbar utesluten medlem (9 december 2013)

Mattias Karlsson och Sverigedemokraterna fortsätter sin hatkampanj mot Fria Tider (21 november 2013)

2013)

Är det meningsfullt att rösta på Sverigedemokraterna i EU-valet?

Häromdagen skrev Sverigedemokraternas toppkandidater i EU-valet i debattartikel på SVT. Listan toppas av Kristina Winberg, andra namn är Peter Lundgren som av någon anledning kallar sig ”Nalle” även i officiella sammanhang.

När Winberg presenterades som kandidat och första namn på Sverigedemokraternas lista sade hon till den samlade pressen:

Jag vet att många delar min oro över att allt mer beslutanderätt flyttas över till EU och att utvecklingen mot mer federalism fortsätter. Jag kommer att arbeta stenhårt för att Sverige ska befrias från EU:s överstatliga struktur samtidigt som vi stannar inom den inre marknaden.

Peter Lundgren sade:

Svenska folket förtjänar representanter i Bryssel som vägrar tillåta att EU bidrar till lönedumpning och slår ned på den svenska modellen på arbetsmarknaden.

Ingen av dem hade något intressant att säga till människor som är starkt kritiska till EU eller vill att Sverige ska lämna den överstatliga unionen helt och hållet. Det blev mest några ytliga och intetsägande fraser som skulle kunna tolkas precis hur som helst.

Ingen av dem andades ens en vilja att lämna EU. Förklaringen är att både Winberg och Lundgren röstade ja till svenskt medlemskap år 1994. De är alltså delvis skyldiga till att Sverige gick med i EU och till att vi på grund av medlemskapet fått många problem på halsen. Nu är de SD:s toppnamn i EU-valet.

Häromdagen skrev de ett debattinlägg på SVT Debatt för att presentera sina åsikter till en bredare publik. Det blev mycket politiskt korrekt rappakalja.

kristina-winberg

Winberg och Lundgren skriver redan i inledningen en mening som lika gärna kunde vara skriven av Henrik Arnstad eller någon annan förvirrad person. Dessutom i fetstil:

Sverigedemokraterna kommer under inga omständigheter att samarbeta med extremister, antisemiter eller fascister i EU. 

Har vi inte hört liknande fraser upprepas nästan varje dag i svenska medier och i olika vänsterextrema sammanhang? Vad menar Winberg och Lundgren egentligen? SD pekas ju ständig ut som extremistiskt och man skulle kunna tycka att det vore olämpligt att två blivande EU-politiker faller ned till samma låga nivå som många andra befinner sig på. Extremist kan ju vem som helst vara i förhållande till någon annan om skillnaden är stor. Att vara ”extremist” säger ingenting varken om åsikter, politisk placering eller något annat. Det är bara ett skällsord som folk ofta kastar på varandra, särskilt i politiska sammanhang. Att använda  ordet på det sättet redan i inledningen av en text är ett tecken på okunnighet och benägenhet att vara etablissemanget till lags snarare än att ta strid mot det.

SD kommer inte heller att samarbeta med ”antisemiter”. Även det är ett lika urholkat begrepp som ”rasism” och oftast används av personer som vill hindra saklig kritik – hur befogad den än är – mot judiska makthavare, opinionsbildare, tidningsägare eller politiker – för att ta några exempel. Kritik mot Israel eller israelisk inrikes- eller utrikespoltik är inte heller ”antisemitism”. Att kritisera judiskt hyckleri, judar som försvarar judisk etnonationalism men motarbetar annan etnonationalism, är inte heller antisemitism, det är fullt legitim och befogad kritik. Att kritisera judar för att de är judar är däremot antisemitism men något sådant existerar inte i EU. Det finns ingen verklig ”antisemitism” i EU så att undanbe sig samarbete med något som inte finns var verkligen ett skott i luften. Särskilt när man 1: inte definierar vad man menar med antisemitism och 2: inte ger exempel på vem eller vilka som är antisemiter som man inte vill samarbeta med. Om det finns judar som försvarar judarnas rätt till ett hemland så finns det anledning att stödja den tanken. Om samma judar däremot kräver av oss att vi ska bli ett mångetniskt land istället för att vara ett svenskt land, så ska vi kunna kritisera dem. Svårare än så är det inte.

Sverigedemokraterna säger också att de inte vill samarbeta med ”fascister”. Om man ska ta intryck av vad fejkhistorikern Henrik Arnstad, och andra suspekta figurer som regelbundet får sitta i TV-sofforna och spy ut sitt hat mot nationalister säger, så är alla som bär på minsta lilla fosterlandskärlek att betrakta som fascister. Arnstad har dessutom sagt att Sverigedemokraterna är ett fascistiskt parti. Med lite självinsikt borde då både Winberg och Lundgren välja medlemskap i ett annat parti eller bli partilösa. Eller vems definition går de efter? De flesta seriösa historiker ansåg att fascismen dog med Mussolini efter andra världskriget även om efterföljare har försökt anamma vissa av Mussolinis tankar om den stora enade staten.

När Sverigedemokraterna Kristina Winberg och Peter Lundgren säger att de inte vill samarbeta med ”fascister” så uppstår en rad frågetecken. Det första frågetecknet som borde rätas ut är frågan om vems definition de hänvisar till. Vet SD:s toppnamn ens vad fascism är?

Vilka av partierna i Europaparlamentet är ”fascistiska” och vilka ledamöter är fascister? Hur många ledamöter finns det i Europaparlamentet som definierar sig som fascister? Eftersom Winberg och Lundgren deklarerar avståndstagande mot fascister i EU-parlamentet så vore det på sin plats att de förklarar vilka de avser.

SD:s toppnamn inledde med en jättegroda som inte ger något som helst förtroende hos människor med kunskaper om den politiska utvecklingen i Europa. Däremot fick alla som är trötta på pk-svamlet om ”fascism” överallt intryck av att SD:s toppnamn är två rätt korkade politiker som 1994 röstade för EU, sedan beklagar sig över hur EU sprider sitt gift i Europa och övriga världen. Politiskt medvetna människor som var vuxna 1994 kunde förutse det. I Sverigedemokraterna finns – eller fanns – det personer som skulle vara mer lämpade att bli EU-politiker.

Kristina Winberg och Peter Lundgren skriver sedan i sin artikel:

Vi kommer däremot att arbeta stenhårt för svenska intressen.

SD kommer alltså inte att samarbeta med ”extremister, antisemiter eller fascister” men de kommer att ”arbeta stenhårt för svenska intressen.” Även det låter som en fras utan innehåll. Vad är svenska intressen? Det borde väl vara att kämpa för ett svenskt Sverige. Winberg och Lundgren säger:

Sverigedemokraterna ställer upp i valet till Europaparlamentet utifrån en grundläggande princip – all offentlig makt i Sverige ska utgå från folket. Allt vårt arbete i Europaparlamentet kommer att utgå från denna princip.

Så vad innebär då det att ”all offentligt makt ska utgå från folket”? Betyder det att starka intressegrupper, särintresssen, främmande tankesmedjor eller mediamonopol ska tillåtas att fortsätta bedriva ensidiga kampanjer för att göra Sverige ännu mer mångetniskt genom öppna gränser, arbetskraftsinvandring från andra världsdelar, asylmottagning, adoptioner från tredje världen så att väljarna sedan röstar ”rätt” eller ”fel” beroende på vilka åsikter man har. Om man ska arbeta för att all offentlig makt ska utgår från folket så måste man också och lika intensivt arbeta mot de stora mediamonopolens makt över samhället och opinionen. Men SD har gång på gång visat att de inte vågar kritisera mediamonopolen av den enkla orsaken att de ägs av främmade intressen. Ju mer man gräver i vilka som äger och kontrollerar dem ju större är risken att man kallas ”antisemit” och det vore ju förödande. Hellre låta mediamonopolen kontrollera opinionen och i förlängningen förstöra Sverige än att kritisera deras maktmonopol och nätverk. Det tycks vara SD:s lösning.

Winberg och Lundgren:

EU är idag ett av de allra största hoten mot såväl den svenska som demokratin i EU-länderna. Det EU vi ser idag är något helt annat än det EU som vi blev medlemmar i 1995.

EU är ett stort hot, det är sant. Men det är mer komplicerat än så. Det finns nämligen en rad aktörer som har dragit in oss i EU och som fortsätter att göra EU både större och mera totalitärt. Om man inte känner till vilka dessa grupper eller personer är så kan man aldrig förstå varför Europa ser ut som det gör idag. Den finns två vägar att gå för att möta giftet från EU. Det är att avslöja agenda bakom och arbeta för utträde.

Winberg och Lundgren:

Hur vi kommer att samarbeta inom ramen för arbetet i Europaparlamentet är idag alldeles för tidigt att uttala sig om. Vår bedömning är att grupperna i parlamentet kommer att se väldigt annorlunda ut efter valet jämfört med hur de ser ut idag. Vi kommer att se flera nya konstellationer med för oss okända sammansättningar. Vår grundläggande inställning har därför varit att förutsättningslöst sondera terrängen genom att föra samtal med andra partier som delar vår grundläggande EU-kritik.

Eftersom Europaparlamentet består av så många olika partier och grupper av partier är det nästan en förutsättning att ansluta sig till någon av dessa grupper för att få inflytande. Eftersom Sverigedemokraterna inte har deklarerat om de  kommer att ansluta sig till någon grupp eller visa stöd för något parti har de som röstar på SD ingen möjlighet att påverka det efter valet. SD kan ansluta sig till vilken grupp som helst och göra många väljare besvikna hur de än gör. För att en politisk grupp ska kunna bildas krävs 25 ledamöter. Hur eventuella grupper ser ut efter valet går inte att förutse eftersom det beror på valresultat och vilka partier som vill samarbeta.

Av många kommentarer på olika bloggar att döma ser många ett samarbete med Front National som önskvärt. SD har dock de senaste 3-4 åren liberaliserats kraftigt och det är tveksamt om det skulle kunna bli så. Liberalerna i partiet vill hålla SD långt borta från etnonationalism trots att etnonationalism är den mest naturliga och traditionella formen av nationalism.

Winberg och Lundgren skriver:

Idag påverkas närmare 70 procent av besluten på kommunal nivå av EU-direktiv. Makt har flyttats från de svenska parlamentariska församlingarna till EU-institutioner som saknar såväl legitimitet som demokratisk insyn.

Det är sant att nationalstaternas inflytande över den egna lagstiftningen minskar. Men det beror på att svenskar, som Kristina Winberg och Peter Lundgren, har röstat för ett EU-medlemskap. Orsaken till att de röstat för medlemskap, och att så många svenskar idag röstar på partier som förespråkar ett mångetniskt Sverige, är att de är hjärntvättade och inte vet bättre. De har blivit förledda av det mediamonopol som SD inte vill göra något åt. Utan att riva upp mediamonopolet och förändra det i grunden, för att sprida saklig information, så kommer det här folket aldrig att fatta att vårt land och folk är dödsdömt om vi inte ändrar politiken. Det är dessutom bråttom.

Winberg och Lundgren skriver:

Vi ser idag hur EU bidrar till att dumpa lönerna inom bygg- och åkerisektorn. Vad som skulle bidra till en bättre konkurrens på den svenska arbetsmarknaden har lett fram till en arbetsmarknad där konkurrens sker genom låga löner och sämre arbetsvillkor. Vi ser idag hur länder som Rumänien och Bulgarien kan frånsäga sig ansvar för sina egna invånare som istället reser till Sverige för att syssla med tiggeri i organiserad form.

Vi andra ser också det. Det är ju glädjande att SD också ser det. Men Winberg och Lundgren nämner inte med ett enda ord hur de vill åtgärda dessa problem. Har de ens några förslag? I så fall vilka? Att gå ur EU är det enda sättet att återta kontrollen över nationalstaten, men det krävs också andra åtgärder för att återta kontrollen över monopolmedia.

I slutet av artikeln upprepar Winberg och Lundgren det som tycks vara viktigast för dem när de blir EU-politiker.

Samtidigt har vi varit tydliga med att vi under inga omständigheter kommer att samarbeta med extremister, antisemiter eller fascister.

Återigen dessa politiskt korrekta och meningslösa fraser. Varför ska man rösta på politiker som spottar generaliserande floskler kring sig?

De avslutar sin artikel med att lova att hålla löften:

Vi kommer att hålla våra löften mot de svenska väljarna om att stenhårt arbeta för svenska intressen, mot maktförskjutning och mot en svällande EU-budget.

Om man ska tolka in vad de säger så framstår det mera som om de vill ifrågasätta några av de värsta avarterna i EU, men inte så mycket mer. De använder en retorik som påminner om den retorik som andra EU-politiker använder. Det är bara ord och de betyder inte så mycket.

Varför just Winberg och Lundgren blev första namn är lite svårt att förstå. De är säkert hyggliga människor, men har inte den intellektuella kapacitet som krävs för att representera den Sverigevänliga opinionen på ett bra sätt, inte bara liberaler från SD. Eller?

Två personer som skulle ha kunnat vara toppkandidater är den nyligen uteslutne Axel W Karlsson som är både språkkunnig och allmänbegåvad, och Anna Hagwall som kämpat hårt i SD men blivit motarbetad på flera sätt. Hagwall står med på listan men borde vara första namn. Axel W Karlsson hade kunnat vara andra namn.

Hur kommer de som röstar på SD i EU-valet agera? Kommer de att lägga sin röstsedel i ett kuvert utan att ta reda på något om kandidaterna? I så fall ska dessa välja inte klaga på om kandidaterna inte håller måttet. Väljarna har möjlighet att kryssa, men om de i stor utsträckning kryssar fram svekfulla politiker som Paula Bieler eller Markus Wiechel, som också finns på listan, så vore det rena katastrofen.

anna-hagwall-2014-sd-eu

Om någon läser de här raderna så rekommenderar vi att man i första hand kryssar Anna Hagwall eller Christopher Dulny. Anna Hagwall är värd en plats i EU-parlamentet och skulle dessutom ge stadga åt SD.

Relaterat:

Lista över kandidaterna. Vilken kandidat är mest lämpad för jobbet som EU-politiker?

EU tar för mycket makt från Sverige

Peter Sutherland, en av globalisterna bakom EU

Gerd Wall utesluten ur Sverigedemokraterna

Den 27 januari uteslöts Gerd Wall ur Sverigedemokraterna. Gerd Wall var ledamot i Vadstena kommunfullmäktige och hängdes ut av Expressen och Researchgruppen efter att de kommit åt uppgifter om användare av Disqus.

gerd-wall

Enligt Expressen hade hon skrivit anonyma kommentarer om romer. De kommentarer som hon påstås ha skrivit är följande:

”Det finns en god anledning till att zigenare är hatade i hela världen, det uppdagas gång per gång per gång hur de beter sig. Ändå får de sitta i div. tv-soffor o beklaga sig hur illa behandlade de blir.”

”Det skulle inte falla mig in att ge en krona till dessa (Tiggare från Rumänien), däremot har jag snubblat på deras ’muggar’ några gånger, ganska kul faktiskt, då blir de snabbt friska från div. sjukdomar som de påstår sig ha. Funkar varje gång.”

Efter att hon avslöjats blev hon uppsatt på Sverigedemokraternas lista över medlemmar som kommer att bli föremål för uteslutningsärenden. Ingen i Sverigedemokraternas riksorganisation kontaktade henne för att stötta henne eller de andra uthängda efter Expressens och Researchgruppen kriminella beteende. Istället gick Richard Jomshof från SD ut och menade att de som kommenterar anonymt inte har i SD att göra.

Sverigedemokraternas presschef Martin Kinnunen, liksom Björn Söder och Jimmie Åkesson visade också tacksamhet över att Expressen hade ”avslöjat” Gerd Wall och andra. Presschefen Martin Kinnunen skrev:

”Ur vårt perspektiv är det faktiskt rätt ointressant att Expressen samarbetar med gamla Afa-ligister för att begå dataintrång. Utan för oss handlar det primärt om att företrädare aldrig får företräda extremism oavsett plattform”.

martin-kinnunen-twitter21

Jimmie Åkessons pressekreterare sade i TV att det kommer många ”idioter, bonnläppar och rasister till SD.”

Sade då Gerd Wall något som var så alarmerande att det borde leda till uteslutning från partiet? Svaret är nej eftersom det som Wall sagt anonymt inte är minsta kontroversiellt. Hon inte uppmanat till brott eller brutit mot några lagar. Hon har skrivit kommentarer som i grunden är vad varje ansvarsfull medborgare borde uttrycka.

Sverigedemokraternas riksorganisation visade enbart förakt för sina egna medlemmar efter att de hängdes ut av Expressen. En annan av nio personer som uteslöts i måndags var prästen Axel W Karlsson.

Det finns naiva människor som tror att Sverigedemokraterna kommer att lösa några problem i Sverige om de får makten. SD har sedan 2007 svängt nästan 180 grader när det gäller det politiska innehållet. Före 2007 fanns en vilja att rädda Sverige. Sedan 2007 uppvisar partiet en vilja att anpassa sig till det politiska etablissemanget och den viljan har bara ökat. Den yttrar sig i att man inte kan bli medlem av partistyrelsen om man ogillar ”öppen svenskhet”, som innebär att ”vem som helst kan bli svensk”, eller ”nolltoleransen” som innebär att partistyrelsen kan kasta ut vilka medlemmar de vill efter eget behag, men själva kan begå vilka dumheter som helst och ändå sitta kvar.

Marcus Wiechel som är distriktsordförande i SD Östergötland framhöll efter att Walls citat avslöjats att ”citaten som de framstår inte är okej”. Själv kallade han svarta människor som utförde en häxbrännning i Afrika för ”satans jävla aphelveten”. Men Wiechel tillhör partitoppen och då får man säga vad man vill. Han medverkade i måndags i att utesluta Wall.

SD:s partistyrelse, som valdes på landsdagarna 2013 och för två år framåt, uteslöt i måndags nio personer. Styrelsen ser ut så här;

Jimmie Åkesson
Jonas Åkerlund
Carina Herrstedt
Björn Söder
Sven-Olof Sällström
Johnny Skalin
Mattias Karlsson
Richard Jomshof
David Lång
Tony Wiklander
Therese Borg
Hanna Wigh
Mattias Bäckström Johansson
Julia Kronlid
Paula Bieler

Suppleanter är:
Mikael Jansson
Roger Hedlund
Magnus Olsson
Pavel Gamov
Markus Wiechel
Peter Lundgren

Källor:

Citat av Wall ”inte okey”

Wall sparkas ur SD

Även Gerd Wall utesluts ur SD

Varför har inte Gabriella Hedarv uteslutits ur Sverigedemokraterna?

I måndags uteslöts nio personer ur SD. Sedan valet 2010 har 65 personer uteslutits och ännu fler har lämnat partiet innan de skulle bli föremål för uteslutning. Någon uteslöts för en önskan om att förbjuda islam, någon för att han kallade ensamkommande flyktingbarn för skäggebarn och någon för att han gillade det ukrainska EU-vänliga partiet Svoboda i Ukraina på Facebook.

I måndags uteslöts Marie Edenhager ur SD och partiet spred uppgifter om att hon köpt smink för 100 000 med partiets pengar. De flesta som kommenterade ärende på nätet ansåg att en sådan uteslutning var berättigad – om hon verkligen gjort sig skyldig till ett sådant brott. Idag tillbakavisar hon uppgifterna och menar att det finns maktpolitiska skäl bakom uteslutningen. Ord står mot ord i det här fallet, men visst finns det många exempel på att uteslutningar har varit befogade. Ibland används dock uteslutningar för att bli av med människor som står i vägen för olika maktkamper i partiet.

axel-w-karlsson-sd
I måndags uteslöts Axel W Karlsson.

I måndags uteslöts prästen Axel W Karlsson som varit en av SD:s mest lojala trotjänare. Han var ordförande för valberedningen i Göteborg och har en plats som ersättare i kyrkomötet. Han är uppskattad av många långt utanför partiet. Det gräsrotsstöd som han har påminner om det starka stöd som Patrik Ehn hade även utanför partiet.

Som vanligt är det alltid Expo och vänsterextrema Nyheter 24 som informeras först om vilka som blivit uteslutna. Dessutom är det alltid SD:s version som återges, inte de uteslutnas. Det är inget nytt att Martin Kinnunen och Linus Bylund har en tät kontakt med Expo som är så tät att den kan kallas för samarbete.

Enligt obekräftade uppgifter uteslöts Karlsson för att han var försiktigt kritisk till nolltoleransen. Sin kritik framförde han i en intervju i den läsvärda tidningen nya Tider. Få personer har varit så lojala till partiet som Axel W Karlsson. I artikeln i Nya Tider (pappersupplagan) skrev han:

”Under mitt tal på landsdagarna (2013) sade jag att det finns alldeles för mycket rädslor i partiet. Jag tror att mycket av denna rädsla och oro faktiskt är obefogad. Jag har med andra ord en tilltro till att partiledningen inser värdet att ha konstruktiva kritiker i sina egna led – jag hoppas att jag inte har fel.

Han trodde verkligen att det skulle vara tillåtet att framföra kritik på ett sakligt sätt. Nu vet både han och vi andra att det inte är tillåtet. SD påminner mera om en sekt än ett politiskt parti.

SD har förmodligen, liksom de gjort i fallen Patrik Ehn, Mattias From, Daniel Rondslätt och Oleg Datsishin, fabricerat anklagelser för att göra sig kvitt Karlsson. From blev ju utsatt för en ren lögnkampanj och smutskastning från SD och fick inte ens försvara sig.

Folk kan alltså bli uteslutna för ingenting.

Sedan finns det en kategori individer som inte blir utesluta när de gör något som är partiskadligt, ohederligt eller omoraliskt i största allmänhet. De blir istället belönade fast det gjort sådant som står i strid med heder eller demokratiska och moraliska principer. Kretsen kring SD-Kvinnor som på ett ohederligt sätt manövrerade ut Anna Hagwall för att kunna utverka ekonomiska bidrag från Partibidragsnämnden har belönats med klappar på axeln och höga poster. Carina Herrstedt som deltog i härvan har belönats med poster som hon inte ens är kvalificerad för. De mesta kvalificerade kvinnan, Anna Hagwall, blev istället åsidosatt på ett sätt som mest kan liknas vid vuxenmobbing.

En person som det finns skäl att granska är Gabriella Hedarv. Hon är sambo med Mattias Karlsson. Det var Mattias Karlsson som på ett aktivt sätt inledde planen med att liberalisera SD, försvaga nationalismen, tona ned etnicitetsfrågorna, börja tala om ”öppen svenskhet” och kalla barn som adopterats från andra länder för ”infödda svenskar”. Han inledde liberaliseringen 2007 och den pågår fortfarande i oförminskad takt. Det är Mattias Karlsson som själv och via andra personer bedriver drev mot Fria Tider som han kallar ”neofascister”. Drevet går genom SD-Kuriren vars chefredaktör heter Paula Bieler. Bieler har varit sekreterare åt Karlsson. Jimmie Åkessons flickvän Louise Erixon försökte på uppdrag av Åkesson och Karlsson och på ett kuppartat sätt förmå Sverigedemokratisk Ungdom att välja Bieler till förbundsordförande istället för den populäre Gustav Kasselstrand. Det var ett kuppförsök som hade orkestrerats av Jimmie Åkesson, men misslyckades. Louise Erixon skulle inte kunna göra några utspel av det slaget om de inte vore beordrade av partiledaren. Det är inte första gången som partitoppen använder flickvänner eller nära anhöriga för att manipulera med den demokratiska beslutsordningen. Det har hänt många gånger.

När Jimmie Åkesson och dåvarande ekonomichefen Per Björklund i oktober 2010 skickade in en ansökan till Partibidragsnämnden om ett bidrag till ”Sverigedemokraternas kvinnoorganisation” så fanns ingen sådan organisation. Däremot fanns det från Jimmie Åkessons och partiledningens sida en vilja att komma åt de stora pengar som en sådan organisation skulle kunna inkassera. Så man satte planerna i verket.

Gabriella Hedarv och Louise Erixon fick i uppdrag att skriva protokoll för en organisation som inte existerade. Tanken var att datera protokollen tidigare så att det skulle se ut som om möten hade hållits.

I oktober 2010 skrev de ett protokoll från ett konstituerande årsmöte som daterades till 8 augusti. De skrev också ett protokoll för ett konstituerande styrelsemöte som daterades till den 22 augusti.

Protokollen skrevs under av Carina Herrstedt, Jimmie Åkessons flickvän Louise Erixon och Åkessons sekreterare Alexandra Brunell. Men allt var fejk. Varken årsmöte eller styrelsemöte hade hållits. Och Jimmie Åkesson kände till detta.

Gabriella Hedarv skrev i ett internmail till Per Björklund och Daniel Assai:

”Jag och Louise håller på att skissa på en styrelse som vi tror skulle funka och inte kommer att sätta käppar i hjulet, varken för verksamheten eller för att flytta partistödet dit det behövs bäst”

I samma brev skriver hon ”…vi måste få igång en styrelse osv på pappret”. Hon betonade att det skulle vara ”på pappret”.

Det var alltså ingen riktig styrelse med möten utan bara en papperskonstruktion som skulle kunna användas för att hjälpa till att få ut bidrag till kvinnoorganisationen. SD ville inte att det skulle bildas en riktig kvinnoorganisation av det slag som Anna Hagwall hade skissat på. Risken fanns ju att pengarna då skulle gå till en seriös kvinnoorganisation istället för till riksorganisation som skulle använda pengarna efter egna behov.

Det framgår att Gabriella ville hjälpa till att ”flytta partistödet dit det bäst behövs”. Tanken som Åkesson hade var att pengarna från Partibidragsnämnden till kvinnoorganisationen skulle sättas in till Sverigedemokraternas riksorganisation och sedan fördelas till de verksamheter i partiet som var mest i behov av pengar, inklusive en kvinnoorganisation kontrollerad av männen i partitoppen.

Gabriella tänker sig inte ett demokratiskt möte med inbjudna kvinnor utan hon tänker sig att fejka allt från början till slut. Hon skriver:

”Nu återstår att skapa en styrelse där faktiskt Anna inte är med, och förklara för henne hur det gick till.”

Gabriella och Louise hade planerat att plocka fram några lämpliga namn, ge dem en fejkad styrelseplats och se till att Anna inte får någon position. Planen som Gabriella och Louise hade gick ut på att plocka ihop några pålitliga men ohederliga personer, istället för att sammankalla kvinnor till ett riktigt möte, och med ett fejkat möte se till att Carina Herrstedt blev ordförande. Genom detta förfarande skulle det på pappret se ut som om ett riktigt möte hade ägt rum den angivna dagen.

Gabriella skriver själv: ”… för sanningen är ju att vi inte vill eller kan ha Anna med i styrelsen.” Och ”vi” det är kretsen kring Jimmie Åkesson och Mattias Karlsson, det är Paula Bieler, Louise Erixon, Carina Herrstedt och några till.

Enligt Gabriella skulle Anna kunna ”obstruera och tjafsa om både pengarna och verksamheten” om hon hade inflytande över en kvinnoorganisation. Just det! Anna skulle reagera på ohederliga beteenden och på att pengarna inte gick dit de var avsedda för. Gabriella däremot ville visa stöd för Åkessons linje, som var att man vill kontrollera att pengarna gick till Åkessons liberala gäng och deras verksamheter, inte till en mera seriös kvinnoorganisation som Hagwall ville skapa.

Enligt Gabriella så fanns det bara två alternativ att handskas med Anna på. ”1. Anna får bli ordförande. 2 Anna lämnar partiet och gråter ut i media.”

Gabriella Hedarv och Louise Erixon satte ihop en styrelse där Carina Herrstedt på pappret blev ordförande. Hon visste att det hon gjorde vara omoraliskt och ohederligt, men gjorde det ändå. Det är tveksamt om Gabriella och Louise hade några moraliska tvivel, de förefaller kunna göra vad som helst för partiledningen hur omoraliskt det än är.

Anna Hagwall motarbetades med metoder som liknar vuxenmobbing av partiledningen som dels placerade henne långt ned på riksdagslistan, dels lade beslag på SD-Kvinnor som från början var Hagwalls idé och projekt. Dessutom ett seriöst projekt till skillnad från det som Gabriella Hedarv, Louise Erixon och Carina Herrstedt inledningsvis skapade.

Efter att SD skickat in fejade protokoll för en organisation som inte fanns på riktigt satte partibidragsnämnden in 1,4 miljoner till riksorganisationens konto i december 2010. Att hämta in 1,4 miljoner av skattebetalarnas pengar till en verksamhet som inte existerade var – även det – djupt omoraliskt.

När det första riktiga mötet för SD-Kvinnor skulle hållas i maj 2011 manipulerades mötet redan innan det skulle hållas. 24 timmar innan mötet skulle äga rum fick Anna Hagwall ett mail från Louise Erixon som berättade att hon (Louise) och några till hade tagit fram ett förslag på styrelse, valberedning och revision. De som stod bakom förslaget var:

Carina Herrstedt 2:a vice ordförande, Louise Erixon sekr. hos Björn Söder, Alexandra Brunell sekr. hos Jimmie Åkesson, Paula Bieler sekr. hos Matthias Karlsson, Janita Kirchberg ekonomiassistent SD, Anna Wigenstorp, sekr. hos partistyrelsen, Julia Holmelius, jur stud., Therese Borg, pol. Sekreterare SD Södermanland.

Alltså delvis samma personer som fejkade protokollen i oktober 2010. Det är inte så svårt att lista ut att bakom de kvinnor som fejkade protokollen fanns också deras pojkvänner, Åkesson, Söder och Karlsson som godkänt hela förfarandet. Det förslag som skickades ut nådde bara en inre krets och tanken var att hålla vissa personer borta från hela proceduren så att mötet kunde kontrolleras och styras av partiledningen. Ingen kallelse hade gått ut till alla kvinnor utan de enda som fick kallelse var ett litet antal personer som kunde kontrolleras i minsta detalj av partiledningen.

Anna Hagwall var den som vågade vara mest kritisk. Hon skrev bl.a.:

”Förslaget har bara nått den inre kretsen som personerna ovan rör sig i. Man kan fundera om det är på egna meriter. Inga diskussioner, inga invändningar från medlemmar har varit möjlig.

Och vilka är dessa personer? När började deras intresse vakna? Var var de när vi andra riskerade våra arbeten. vår säkerhet, vår yrkeskarriär pga. vårt engagemang i partiet?

Är inte del värt någonting längre att man har hängivet kämpat för Sds framgång och stått för våra åsikter öppet? Mötet hölls den 8 maj i Riksdagshuset.

Gabriella Hedarv, Carina Herrstedt, två flickvänner till medlemmar ur partistyrelsen, sex yrkesmässigt arbetande sekreterare som är avlönade av partiet med skattepengar satt redan där på plats i mötessalen, vana att röra sig i maktens korridorer, när vi andra (6 personer från hela landet) anlände.

Med tanke på de närvarande personernas position, numärera överlägsenhet, att flera av dem var med på den nya listan föreslagna till viktiga förtroendeposter, var utgången given.

Sveriges nyaste kvinnoförbund, Sverigedemokraternas Kvinnoförbund tillkom efter en kupp, framröstades av mindre än 10 personer.”

(Hela Hagwalls brev kan man läsa i den här tråden)

Faktum är att samtliga inblandade har medverkat i djupt ohederliga beteenden i samband med den här historien. De har alla medverkat till att skapa en organisation med hjälp av trixande och manipulerande.

Den lilla kretsen som ville kontrollera SD-Kvinnor och ekonomin var:

Carina Herrstedt var beredd att ljuga för partiledningens skull
Louise Erixon var då sekreterare åt Björn Söder och är flickvän till Jimmie Åkesson
Alexandra Brunell var då sekreterare hos Jimmie Åkesson
Paula Bieler var då sekreterare hos Mattias Karlsson
Janita Kirchberg var ekonomiassistent i SD
Anna Wigenstorp var då sekreterare hos partistyrelsen och är flickvän till Björn Söder
Julia Holmelius, jur stud.
Therese Borg, pol. Sekreterare SD Södermanland

Lite kortfakta om några av dem:

anna-wigenstorp
Björn Söder och Anna Wigenstorp i samband med en artikel där Expressen passande nog kallade SD för ”familjeföretaget”.

Anna Wigentorp är Björn Söders flickvän och hon fick hjälp av bl.a. Mattias Karlsson att skriva ihop anklagelseakten mot Ehn för att kunna utesluta honom. (Läs mer här!)

louise-erixon
Louise Erixon försökte på uppdrag av Åkesson få bort Gustav Kasselstrand.

Efter en våldsam propaganda från Louise Erixon om att folk i SDU borde ge stöd åt Paula Bieler istället för Gustav Kasselstrand i valet som SDU-ledare så var upprördheten mycket stor bland många. Det ansågs allmänt att Jimmie Åkesson mer eller mindre beordrat Erixon att propagera för Bieler. (Läs mer här!)

paula-bieler-4
Paula Bieler låtsas som allt gick rätt till när SD-Kvinnor bildades.

Paula Bieler bedriver tillsammans med Mattias Karlsson en hatkampanj mot Fria Tider som anklagas för att vara ”neofascister”. (Läs mer här!)

therese-borg
Therese Borg manövrerade ut partikollegan Isak Nygren.

Therese Borg gjorde sig känd för att vuxenmobba partikollegan Isak Nygren och dessutom (på uppdrag av Åkesson et al) öppna ett uteslutningsärende mot honom. Dessutom fick hons töd av Åkesson et al när hon den 14 februar i 2011: ”Öppen svenskhet. Det är vad vi i Sverigedemokraterna står för. Det innebär att vem som helst kan bli svensk.” (Läs mer här och här!)

carina-herrstedt-sd
Carina Herrstedt skrev på protokoll som hon visste var feldaterade.

Carina Herrstedt är ett särfall. Hon har gjort så många korkade uttalanden att de inte går att räkna. Allt från att SD bör värva ”assimilerade” irakier till att man ”inte ska göra politik” av händelser när svenskar dödas av invandrare. (Läs mer här!)

Dessa mer eller mindre inkompetenta kvinnor som i vissa fall arbetar med smutsiga metoder belönas med positioner i partiet.

– Carina Herrstedt belönades och blev andre vice ordförande i partiet.
– Paula Bieler blev chefredaktör för SD-kuriren.
– Anna Wigentorp blev sekreterare i Medlemsutskottet.
– Louise Erixon var så odugligt att hon inte kunde få en tjänst.
– Gabriella Hedarv blev krönikör på SD-kuriren.

Ohederlighet och manipulation lönar sig i SD.

Axel W Karlsson som kritiserade nolltoleransen blev däremot utesluten ur SD på lösa grunder, precis som många andra har blivit.

Trots att det finns mängder av fakta som visar hur rutten partiledningen i flera avseenden är, så finns det många som inte vill erkänna att det förekommer fulspel i SD. Samma personer som blundar för nepotism i det egna partiet är ofta snabba att döma eller kritisera oegentligheter i andra partier.

Det fulspel som bevisligen förekommer i SD kommer inte att minska kritiken mot partiet. Det hade varit svårare att kritisera SD om man skött sin interndemokrati och sina förhållanden med förtroendevalda och andra medlemmar på ett bra sätt. Om man hade varit lite ärligare och hade tillåtit både intern och extern kritik mot partiledningen så hade ingen höjt på ögonbrynen när kritiska uttalande framförs. Just därför att SD försöker hindra människor från att kritisera det fulspel som styrs från partitoppen med Jimmie Åkesson i centrum, så kommer kritikerna att bli fler och fler ju mer tiden går. Det finns nämligen människor som fortfarande har heder i kroppen och är beredda att riskera sitt medlemskap för att få uttrycka sina åsikter.

axel-w-karlsson-sd
Prästen Axel W Karlsson uteslöts för att kan kritiserade ”nolltoleransen”.

Axel W Karlsson gjorde det enda rätta när han modigt kritiserade SD. Att han blev utesluten bekräftar bara det som vi har sagt ända sedan Patrik Ehn blev utesluten, nämligen att Jimmie Åkessons moral är extremt låg. Det är han som har huvudansvaret för myglet i partiet, det är hans sjukliga kontrollbehov som har skapat den anda som råder där ingen vågar kritisera partiledningen.

De flesta som röstar på SD har ingen aning om vad som händer i partiet. På det stora hela betyder det inte så mycket för antalet röster. SD är fortfarande det enda invandringskritiska partiet som är tillräckligt stort och känt. Skandalerna i SD påverkar inte de stora väljarskarorna. Det är kanske bara några tusen röster de förlorar, men samtidigt vinner de nya röster från andra partier som folk har tröttnat på. SD kan alltså gå framåt trots det fulspel man ägnar sig åt.

Men varje person som har huvudet på skaft borde agera på något sätt för att motverka skumrask och nepotism i partiet. Det enkla sättet är att de som är medlemmar stöder kandidater som är hederliga och motverkat kandidatur från folk som är ohederliga.

Den här bloggen har kontakt med individer som har lämnat partiet och anser att SD genom sin politiska förvandling inte längre har ett program som kan rädda Sverige. För många som sitter i partitoppen är det viktigare att få ha makt, inflytande och en hög lön än att kunna rädda Sverige. Anpassningen till det politiska korrekta samhället och myglet i partiet är en del i den strategin. Därför kastar man ut folk som på allvar vill lyfta invandringsfrågan och driva en hårdare. Partitoppen klarar inte den kritik man skulle få från de svenskfientliga krafterna och föredrar att använda en retorik som tonar ned all slags nationalism i partiet. Detta för att få lugn och ro och leva ett gott liv. Allt medan Sverige förfaller.

gabriella-hedarv
Gabriella Hedarv belönades för sitt fulspel och blev krönikör på SD-Kuriren. Hon skrev en artikel om att sjuklövern borde städa upp i leden. Uppenbarligen lider hon av brist på självinsikt.

Frågan vi ställer är varför personer som Gabriella Hedarv inte utesluts ur SD när hon bevisligen med hjälp av lögner och fulspel manipulerar för att kunna manövrera ut en person ur ett internpolitiskt sammanhang. Svaret är givet. Fulspel och lögner är tillåtna i partitoppen, särskilt om man är sambo med en person som tillhör den inre kretsen. En person som också ägnar sig åt fulspel och vuxenmobbing. Garbiella Hedarv belönades för sitt fulspel och blev krönikör på SD-kuriren. Den hederlige prästen Axel W Karlsson blev utesluten ur partiet. Detta medan SD-vänliga bloggar som Avpixlat försöker inbilla sina läsare att allt har gått rätt till i partiet.

Läs mer här:

Mattias Karlsson vuxenmobbar utesluten medlem

Härvan med Sverigedemokraternas kvinnoförbund visar på en rutten kultur i SD

Tråden om alla turer i SD finns här.

Härvan med Sverigedemokraternas kvinnoförbund visar på en rutten kultur i partiet

När mygel och manipulation avslöjas så angriper de mest SD-lojala bloggarna (Avpixlat och Exponerat) den som avslöjat rättrötan i partiet. En röta som många känner till genom en rad andra märkliga händelser, uteslutningar med falska beskyllningar, svågerpolitik och annat. Istället för att rakt och hederligt påpeka fel som begås i SD så tar man SD i försvar, trots bevisat fulspel i partiet. Det är ett tecken på dålig moral och ger inget förtroende inför det kommande valet. Avpixlat är snabba med att hitta fel i andra partier, men är tysta när det begås fel i SD. Det är hyckleri.

– Mygel och manipulation
– Utfrysning av kompetenta medlemmar
– Svågerpolitik av ett sällan skådat slag

– Nya lögner för att försvara gamla lögner

I ett normalt politiskt parti hade Jimmie Åkesson, Björn Söder och Carina Herrstedt sparkats för länge sedan. De borde ha bytts ur redan 2011. I ett normalt parti hade det inte varit möjligt att ägna sig åt politiska skumraskmetoder som dessa figurer har gjort de senaste åren. Det räcker med att läsa den här tråden för att förstå hur mycket fulspel det finns i partitoppen.

Åkesson och Söder har under en rad år knutit till sig personer som i första hand är lojala till dem, och deras politiska strävanden. De har knutit till sig smådumma människor som i kraft av sin dumhet lojalt stället upp på vad som helst. Kloka människor som inte gillar korruption och svågerpolitik har däremot frusits ut eller sparkats ur partiet.

I takt med att smådumma personer (med en hel del undantag) har tagit kontrollen över partiet så har det politiska innehållet urholkats och partiet liberaliserats. Skillnaden mellan SD 2005 och SD idag är hisnande. Många tror att det krävs att man överger ett bra program för att vinna framgångar, men det stämmer inte. Man överger däremot möjligheten att förändra politiken när man överger att bra program. Det har SD gjort. Men det finns många gräsrötter som är av betydligt sundare virke än  Jimmie Åkesson, Björn Söder och Carina Herrstedt. Inte nog med att dessa tre är ultraliberaler som sagt och gjort massor av dumheter som ingen vanlig medlem skulle ha kunnat göra utan att uteslutas, nu framkommer uppgifter som varit kända i partiet men först idag blivit offentliga.

Det gäller härvan kring hur SD Kvinnor startade. Alla i SD som var med när SD Kvinnor startades vet att organisationen tillkom genom fulspel enbart för att få pengar till partiet.

Anna Hagwall har varit en av de mest populära personerna i SD i flera år. Hon har integritet, hon är ärlig, hon är kompetent och hon har en vilja att åstadkomma politiska förändringar i Sverige.

Hon försökte tidigt bilda en kvinnoorganisation inom SD för att kvinnor skulle kunna samlas och göra politisk nytta. Efter flera påstötningar hos partitoppen fick hon nobben. När partiledningen vid ett senare skede insåg att man kunde få ekonomiska bidrag för en kvinnoorganisation inleddes en operation av ohederligt fulspel för att skapa en sådan organisation – med enda syfte att få ut pengar. Fulspelet leddes av personer i partitoppen som ägnat sig åt fulspel tidigare och saknar moral i det hänseendet. Det är den lilla liberala maktklicken som ser till att gynna varandra och inte drar sig för att ljuga och spela falskt.

Det är i första rummet maktklicken Jimmie Åkesson, Björn Söder, Louise Erixon, Mattias Karlsson, Gabriella Hedarv och Carina Herrstedt.

Den 1 februari 2010 öppnades en blogg med namnet ”SD-Kvinnors Nätverk” som var en lös sammanslutning av några kvinnor inom SD. Detta lösa nätverk hade funnits sedan 2007. Bakom initiativet låg Anna Hagwall som var en populär, pålitlig och väldigt kompetent politiker.

Jimmie Åkesson och den liberala klicken i partiledningen kom sedan på att det kan finnas pengar att hämta för ett parti som har ett kvinnoförbund. Då skrev man en ansökan för bidrag som skrevs under av Per Björlund och Jimmie Åkesson och skickades in i oktober 2010.

Den 13 oktober 2010 skickades en ansökan till Partibidragsnämnden: ”Ansökan om statligt stöd till riksdagspartiets kvinnoorganisation för år 2011”.

Sökande för bidraget var ”Sverigedemokraternas kvinnoförbund” och de som undertecknade ansökan var Per Björklund och Jimmie Åkesson.

För att kunna få bidrag måste det finnas stadgar och protokoll från möten samt en fungerande verksamhet. I media cirkulerar nu uppgifter om att oegentligheter har förekommit i samband med ansökningarna.

Partibidragsnämnden ville ha protokoll från möten, men eftersom inga möten hade hållits så beslutade sig SD-ledningen i hemlighet för att skriva protokoll med falska datumuppgifter. Detta enligt Daniel Assai som har kunnat styrka nästan allt han sagt med olika dokument.

Partibidragsnämnden ville ha kompleterande protokoll som visar att det finns en kvinnoorganisation. SD beslutade sig då (i oktober) för att skriva protokoll med felaktiga datum för att kunna få ut det stora bidraget på 1,4 miljoner.

Daniel Assai berättar nu öppet att Jimmie Åkesson tog initiativ till att skapa en styrelse på pappret. Planen var att sätta ihop ett protokoll som daterades tidigare för att det skulle se ut som om det fanns en etablerad kvinnoorganisation. Enligt Assai var Åkesson lite orolig för att det skulle kunna komma ut i media och var därför noga med att projektet skulle ske inom en mycket sluten krets av pålitliga och lojala medarbetare.

I flera år har Åkesson arbetat på det här sättet och anlitat närstående inom partiet för att driva igenom sina vilja. Ett exempel är när han anlitade sin flickvän Louise Erixon för att få Paula Bieler vald till ordförande för SDU istället för Kasselstrand. Det finns mängder av exempel på hur opålitlig Åkesson är.

Jimmie Åkesson låg bakom skapandet av en Kvinnoorganisation där den mest lämpade för uppgiften, Anna Hagwall, manövrerades ut. Efter kontakt med Gabriella Hedarv (Mattias Karlssons sambo) och Louise Erixon satte man sina planer i verket. Man ville skapa en pappersorganisation för att kunna inkassera 1,4 miljoner som partiet skulle ha rätt till om det fanns en organisation. Men det gjorde det inte. Därför skapade man en i efterhand.

Den 21 oktober skrev Gabriella Hedarv ett mejl till Daniel Assai och Per Björklund där det framgår hur SD tänker göra. Hon skriver att ”vi måste få igång en styrelse osv på pappret” och berättar att hon redan arbetar med ett förslag: ”Jag och Louise håller på att skissa på en styrelse som vi tror skulle funka och inte kommer att sätta käppar i hjulet, varken för verksamheten eller för att flytta partistödet dit det behövs bäst. I det förslaget ingår inte Anna. Nu återstår det att skapa en styrelse där Anna faktiskt inte är med, och förklara för henne hur det gick till.”

I mejlet framgår det hur Gabriella Hedarv och Louise Erixon vill manipulera dels för att få bort Anna Hagwall dels för att få ihop ett falskt protokoll med syfte att få in pengar som kan användas där de ”bäst behövs”.

1200-9

Här pratar vi om människor med otroligt låg moral och manipulativa beteenden som är direkt skrämmande. För den som kan läsa innan till så framstår Mattias Karlssons sambo Gabriella Hedarv som extremt manipulativ.

garbriella-hedarv
Gabriella Hedarv: Belönad med jobb för sin manipulativa förmåga, relation med Mattias Karlsson eller för sin kompetens?

Men det stannar inte där. Andra personer som var insyltade i den här härvan var Carina Herrstedt och Alexandra Brunell. Louise Erixons mor, Margareta Sandstedts (senare Larsson) namn, fanns också med i protokollet liksom en Britta Hellström (revisor) och Lars-Erik Johanson (revisorsuppleant). Dessutom förekom namnen Julia Holmelius (suppleant) och Anna Hagwall (suppleant). Om de senare har tillfrågats om de vill medverka med sina namn i ett protokoll som daterats till augusti fast det skrivs i oktober är oklart.

De tre som undertecknat protokollen var Carina Herrstedt, Louise Erixon och Alexandra Brunell.

1200-7

1200-7b

När SD Kvinnor fick krav från Partibidragsnämnden på kompletteringar på grund av tvivelaktiga formuleringar så tvingades man skriva nya protokoll som skickades in den 17 november 2010.

Före den 15 oktober 2010 fanns inga stadgar eller bokförda möten. Det säger Paula Bieler till Aftonbladet den 28 januari 2014. Paula Bieler får svårt att förklara hur kvinnoorganisationens verksamhet egentligen har sett ut. Först säger hon att det har funnits ett kvinnligt nätverk sedan 2007, vilket stämmer. Men detta nätverk bestod av idealisten Anna Hagwall och några få personer kring henne Hon ”nätverkade” fram till 2010 – 2011, men blev utfasad av SD-ledningen som på egen hand vill kontrollera de ekonomiska tillgångar som statliga bidrag till ett kvinnoförbund skulle kunna ge.

Den 21 oktober 2010 skapades enligt Paula Bieler en interimsstyrelse, men det finns inga protokoll från något sådant möte. För skapa någon slags trovärdighet för SD Kvinnors historia tvingas Bieler delvis förfalska sanningen. Hon nämner inte att Hagwalls nätverk, och Hagwall själv, petades från verksamheten med manipulativa metoder (se Hagwalls brev nedan) som även Bieler var delaktig i. Bieler försöker istället försåtligt få det att låta som om det vore en naturlig övergång till en mera strukturerad organisation när det i själva verket var så att Hagwall kuppades bort när SD under Åkessons ledning skapade en pappersorganisation för att få pengar till partiet. Bieler låtsas som om det har varit en kontinuitet i SD Kvinnor sedan 2007 vilket alltså inte är sant. Att se Bieler svamla om det ena och andra istället för att vara rak och ärlig visar att inte heller hon är trovärdig. Den lilla maktklicken i SD-toppen är helt klart korrumperad.

En kort sammanfattning av turerna kring bidragskarusellen

– Den 13 oktober träffades Jimmie Åkesson, Daniel Assai och ekonomichefen Per Björklund på Åkessons kontor i riksdagen.

– Mötet gällde en fråga om att utverka ett stort bidrag till ett ännu ej existerande kvinnoförbund i partiet.

– Per Björklund hade redan på Åkessons uppdrag skickat in en ansökan till Partibidragsnämnden om bidrag till ”SD-kvinnors nätverk”.

– När Partibidragsnämnden bad om kompletterande uppgifter som ändrade man (Assai, Björklund och Åkesson gemensamt) i ansökan genom att stryka över ”SD-kvinnors nätverk” med Tippex och skriva dit ”Sverigedemokraternas Kvinnoförbund”. SD-kvinnors nätverk var det kvinnliga nätverk som Anna Hagwall ledde. Åkesson ville inte riskera att pengarna hamnade i en riktig kvinnogrupp utan vill själva ta kontrollen över pengarna.

– Gabriel Hedarv säger i oktober 2010 att man måste ordna en styrelse på pappret, vilket också sker. Därför skrev man ett protokoll och en programförklaring som var daterad till augusti 2010. Enligt uppgifter från flera oberoende källor inklusive Anna Hagwall hölls det första årsmötet i maj 2011, vilket bekräftas av det långa brev som Hagwall skrev efter att hon manövrerats ut ur partiet.

– De medvetet fejkade protokollen skrevs under av Carina Herrstedt, Jimmie Åkessons flickvän Louise Erixon och Åkessons sekreterare Alexandra Brunell.

– I december 2010 betalar Partibidragsnämnden ut 1,4 miljoner till SD. Pengarna sätt sin på riksorganisationens konto.

– I början av juni 2011 skriver Anna Hagwall ett långt kritiskt brev till Björn Söder om hur partitoppen manipulerat och lagt beslag på ett kvinnoförbund för att kunna ta kontroll över pengarna från Partibidragsnämnden.

Nu är det min tur att delge alla som inte redan känner till hur skandalöst SD kvinnors förbund har bildats.

Hösten 2010, efter valet, har partiet ansökt om bidrag till att bilda ett kvinnoförbund.

Aldrig någonsin innan var flera än jag intresserade av att organisera kvinnorna i ett förbund. När det krävdes uthålligt ideellt arbete var intresset svalt och idétorkan stor från våra kvinnliga styrelsemedlemmar också. Jag drev Sd-kvinnors hemsida och sedan en blogg helt utan stöd och hjälp. Ingen av de andra styrelsemedlemmarna har frågat eller intresserat sig för ämnet.

Under valrörelsen på våren 2010 har jag påpekat för vår partiordförande vikten av satsning på våra kvinnliga väljare dock utan bifall.

Efter partiets riksdagsinträde ändrades inställningen till ett kvinnoförbund för nu fanns det möjlighet att få statligt stöd. Helt plötslig var vi precis lika föraktfulla mot skattebetalarnas pengar som andra organisationer vi kritiserat tidigare. Pengar vi har rätt till ska vi ha. Att dessa pengar har människor tjänat Ihop med att gå till jobbet och göra ratt för sig har vi glömt. Säkert flera har gnidit sina händer för att få välbetalda jobb som skulle vankas bara man var på rätt plats och hade kontakter med rätta personer inom partiet.

Gabriella Hedarv som då redan var avlönad och anställd av partiet tog kontakt med mig och förkunnade nyheten att vi har möjlighet att få 1,4 miljoner kr till ett Sd kvinnoförbund. Snabbt skulle en styrelse bildas för att ansöka pengarna. Sedan skulle förbundet bildas på demokratisk väg med förslag från medlemmarna på förtroendeposter och årsmöte. Problemet var bara att Gabriella har inte lyckets sprida nyheten till särskilt många. Hon menade att vi skulle tipsa varandra, ringa och berätta.

Under tiden kom två SD kurir ut där man lätt skulle ha kunnat informera alla medlemmar om möjligheten att delta.

Varför inte sända brev med information till alla kvinnor i partiet. Angick inte dem den stora möjligheten? Dessutom har vi vår hemsida där del är lätt att sprida nyheter Fantasilöst att inte använda de möjliga kanaler.

Tanken slår mig att det kanske inte var meningen.

Till slut kom i alla fall kallelsen till årsmötet med förslag på styrelse, valberedning osv. Listan innehöll namn på personer som har en djupare förankring i partiet än några månaders avlönad tjänstemedlemskap.

Jag var med på listan, nominerad till styrelsemedlem. Anmälde mig i god tid, beställde resan och avsatte en hel dag för händelsen.

När jag kollade min mail, (mindre än 24 timmar innan mötet) fick jag en smärre chock. Det kom ett brev från Louise Erixon då hon förkunnade att hon och några till har tagit fram ett nytt förslag på styrelse, valberedning och revision.

De som stod bakom förslaget är:

Carina Herrstedt 2:a vice ordförande, Louise Erixon sekr. hos Björn Söder, Alexandra Brunell sekr. hos Jimmie Åkesson, Paula Bieler sekr. hos Matthias Karlsson, Janita Kirchberg ekonomiassistent SD, Anna Wigenstorp, sekr. hos partistyrelsen, Julia Holmelius, jur stud., Therese Borg, pol. Sekreterare SD Södermanland.

Förslaget har bara nått den inre kretsen som personerna ovan rör sig i. Man kan fundera om det är på egna meriter. Inga disskusioner, inga invändningar från medlemmar har varit möjlig.

Och vilka är dessa personer? När började deras intresse vakna? Var var dem när vi andra riskerade våra arbeten. vår säkerhet, vår yrkeskarriär pga. vårt engagemang i partiet?

Är inte del värt någonting längre att man har hängivet kampat för Sds framgång och stått för våra åsikter öppet? Mötet hölls den 8 maj i Riksdagshuset.

Gabriella Hedarv, Carina Herrstedt, två flickvänner till medlemmar ur partistyrelsen, sex yrkesmässigt arbetande sekreterare som är avlönade av partiet med skattepengar satt redan där på plats i mötessalen, vana att röra sig i maktens korridorer, när vi andra (6 personer från hela landet) anlände.

Inramningen kunde inte ha varit mer värdig och högtidlig än så.

Med tanke på de närvarande personernas position, numärera överlägsenhet, att flera av dem var med på den nya listan föreslagna till viktiga förtroendeposter, var utgången given.

Sveriges nyaste kvinnoförbund, Sverigedemokraternas Kvinnoförbund tillkom efter en kupp, framröstades av mindre än 10 personer.

Hoppas Björn Söder vaknar nu och ogiltigförklarar hela processen.

Eller är det bara de som vågar kritisera våra partipampar och missförhållandena som blir uteslutna och ogiltigförklarade? Är alla som känner att någonting är fel verkligen ”rättshaverister”? Jag bara undrar.

Anna Hagwall

Efterhandskonstruktionerna

I flera försök att blanda bort korten väljer man från partiets sida att angripa Daniel Assai. Alla hans uppgifter kan dock styrkas i kopior av protokoll och mail.

När Carina Herrstedt får frågan om varför hon skrivit under falskt daterade protokoll svarar hon: ”Det var någon som skrev fel datum på handlingarna. Jag vet faktiskt inte vilket det rätta datumet var.”

Gabriella Hedarv erkänner att det inte fanns ett riktigt kvinnoförbund med stadgar när ansökan gjordes.

Per Björklund säger att han inte minns något och att han lagt allt bakom sig (han har lämnat SD).

x

”Är det bara de som vågar kritisera våra partipampar och missförhållandena som blir uteslutna och ogiltigförklarade? Är alla som känner att någonting är fel verkligen ”rättshaverister”? Jag bara undrar.”

Anna Hagwall

___________

Relaterat:

Paula Bieler släppte lös hatet mot Fria Tider

Mattias Karlsson i hatkampanj mot Fria Tider

Mattias Karlsson vuxenmobbar f.d. SD-medlem

Mattias Karlsson sprider hat mot utesluten medlem

%d bloggare gillar detta: