De små stegens tyranni

”Julen är en tradition med uråldriga rötter.” Så inledde DN:s vetenskapsredaktör Karin Bojs en artikel om julens historia den 23 december 2012. Hon redogjorde på ett bra sätt för hur julens långa historia ser ut. Veckorna före jul fick vi läsa i media hur våra högtider förknippade med julen har tonats ned av diverse kulturmarxister, som ofta inte ens har kunnat förklara varför de tonat ner dem. Svenska traditioner och våra gamla kulturarv vill de förstöra eller slänga på sophögen.

1-politikernas_budskap

Sedan 1970-talet har det i USA pågått ett tyst kulturkrig mot västerländska och kristna traditioner. Myndigheter, skolor och stora företag har gått i spetsen för att ersätta julhälsningen Merry Christmas med Happy Holidays eller Season’s Greetings. Många kristna och även många icke-kristna amerikaner anser att förändringen är en eftergift för mångkultur och andra religioner som breder ut sig. Parallellt med nedtoningen av kristna högtider ökar inflytandet från judiska och muslimska högtider som blir alltmer etablerade i västerlandet. Det är förändringar som påbjuds av inflytelserika politiker eller andra makthavare. I Sverige ser vi samma trend. Hälsningen God Jul får stå tillbaka för Trevlig helg och det är ofta statliga eller multinationella företag som går i spetsen för att ta bort gamla traditioner. Detta trots att julen inte associerar till kristendom lika tydligt i vårt land som i exempelvis de anglosaxiska länder. När Systembolaget gjorde reklam för sina produkter inför julen 2012 så var det inte ”till julen” man skulle handla utan ”till vinterfesten”. Varför svenska företag deltar i att radera ut gamla traditioner är helt obegripligt om man inte visste att det är styrt uppifrån, från EU och från annat håll och av samma krafter som vill ta död på nationella kulturer och ersätta dem med mångkulturer.

Sverige får fler tabun istället för mer yttrandefrihet

2012 var första gången vi i Sverige på allvar kunde notera att gamla traditioner är hotade. Egentligen började det redan för flera år sedan när skolelever inte fick ha tröjor med svenska flaggor på sig, när skolavslutningar inte längre fick hållas i kyrkan när sånger som är kopplade till kristen tradition förbjöds i skolorna.

Vårterminen 2001 fick inte eleverna i Matfors skola i Sundsvall höra nationalsången vid skolavslutningen. En elev som hade svenska flaggan på ryggen blev inkallad till rektorn och fick en tillrättavisning om att det kunde vara ”olagligt”. En annan elev vittande om att lärarna förbjöd svenska symboler på skolan för att de var rädda för att eleverna ”skulle kunna bli rasister”. Ansvarig för tilltaget var rektorn Mona Runsvik. Lokaltidningen (Dagbladet) skrev om det, men artikeln är sedan flera år borttagen för att skydda skolledningen.

När Linda Larsson och Charlotte Bertelsen år 2004 kom till Gullhögsskolan i Vårgårda iklädda tröjor med svenska flaggan så blev de hemskickade av rektorn. Rektor Per-Hugo Hansson på skolan hade utfärdat ett förbud mot flaggor, kronor och svenska symboler på kläderna. Andra elever har rapporterat hur de tvingats byta tröja inför skolfotograferingen eller fått sina tröjor retuscherade för att svenska flaggan fanns med.

I takt med att politikerna öppnat dörren för massinvandring så har de samtidigt beslutat sig för att tona ned eller radera ut många av våra egna traditioner. Islam försvaras och hyllas, men kristna eller svenska traditioner saboteras, förlöjligas eller tas bort – ofta i smyg. För många som inte har noterat de förändringar som redan skett i skolor, på myndigheter och i vissa stora företag så kom Lucia 2012 som en chock. Redan före Lucia kom rapporter från flera skolor om att de hade dragit in pepparkaksgubbarna och inte fick sjunga Pepparkakssången. Den går så här:

Vi komma, vi komma från Pepparkakeland,
och vägen vi vandrat tillsammans hand i hand.
Så bruna, så bruna vi äro alla tre,
korinter till ögon och hattarna på sne!

Tre gubbar, tre gubbar från Pepparkakeland,
till julen, till julen vi komma hand i hand.
Men tomten och bocken vi lämnat vid vår spis,
de ville inte resa från vår pepparkakegris

Sången rensades ut från repertoaren i samband med Luciafirandet i en skola i Laxå, men även på flera andra håll. Den ansågs vara ”rasistisk”. Det folkliga upproret blev stort och i fria medier gick man till storms mot skolan, rektorn och läraren som självvalt raderade ut en tradition i skolan. Gammelmedia valde att dölja skolans övergrepp och försökte inbilla sina läsare att det handlade om ett missförstånd. När media så fräckt ljög sina läsare rakt upp i ansiktet var det tyvärr många som var godtrogna nog att tro på lögnerna. Men de som är vana vid att gammelmedia ljuger förstod att gammelmedia ville skydda dem som stod på de politiskt korrektas sida.

Många var luttrade efter en tid av hysteri där glassar, bakverk och godis tvingats byta namn efter att ha framställts som mer eller mindre rasistiska.

Negerbollar förbjöds

År 2005 infördes glassen Nogger Black med laktritssmak. Den hann knappt komma ut på marknaden förrän den stötte på motstånd från organisationen ”Centrum mot rasism” som på allvar menade att glassen var rasistisk. Ordförande för Centrum mot rasism, Stig Wallin, menade att ordet Nogger egentligen kunde läsas som ”Nigger”. Stig Wallin aktiverade sig som antirasist efter att dottern Sara och hennes väninna mördats av en afrikansk flykting som Sara var tillsammans med. Stig Wallins kampanj mot den rasistiska glassen fick stöd av den amerikanske journalisten Timothy Noah som ansåg att namnet Nogger var en form av uppvigling mot svarta.

Negerbollen är ett gammalt bakverk som uppskattats av många. Men i en tid av överdriven politisk korrekthet där alla kan känna sig kränkta av fel ord så inledde myndigheterna en kampanj för att byta namn på det populära bakverket. I samband med namnbytet till chokladboll eller andra namn så var ingen längre säker på att få samma ingredienser som när man beställde en negerboll. När flera konditorier vägrade att anpassa sig till det nya namnet så inleddes kampanjer för att tvinga fram namnbyte. Ett konditori i Sjöbo som behöll namnet negerboll blev anmält till DO (Ombudsmannen mot etnisk diskriminering) som fastslog att namnet negerboll inte bör användas eftersom det kan förknippas med slaveri och förtryck.

I Karlstad har det funnits ett kvarter som sedan 1860-talet haft namnet kvarteret Negern. Afrosvenskarnas förbund och Centrum mot rasism krävde att namnet skulle ändras medan kommunens remissinstanser ville behålla namnet. Efter att media uppmärksammat det så började kommunpolitikerna gå på Afrosvenskarnas linje. Under hösten 2009 gick Socialdemokraterna med på att ta bort namnet. ”Är det så att namnet väcker anstöt, då tycker jag att vi ska ta bort det” sade socialdemokraten Håkan Holm som inte tog några helst hänsyn till dem som ville behålla namnet.

I september 2011 skrev adoptivbarnet Patrik Lundberg en artikel i Helsingborgs Dagblad med rubriken ”Ni sliter själen ur mig”. Artikeln var en enda lång attack på godis från Fazer som heter Kina (men tidigare kallades Kinapuffar). På förpackningen fanns en tecknad bild av en kines som enligt Lundberg var stereotyp och ger upphov till rasism. Lundberg beskrev bilden som ”en knallgul asiat med rishatt och ögon sneda som en lördagsfylla”. Eftersom lättkränkta etniska minoriteter har fått tolkningsföreträde i Sverige så tog det bara en vecka för Fazer att meddela att den tecknade kinesen ersatts med en trekantig hatt.

För några år sedan gjorde den i Belgien boende kongolesen Bienvenu Mbutu en anmälan mot förlaget som gav ut seriealbumet Tintin i Kongo. Han menade att afrikaner känner sig kränkta av hur de framställs i Hergés populära seriealbum. Medan belgiska myndigheter friade albumet ansåg Mbutu att yttrandefriheten måste stå tillbaka eftersom svarta människor inte kan leva ett värdigt liv om de framställs som dumma i gamla seriealbum.

I september 2012 fick vi veta att ett bibliotek i kulturhuset i Stockholm hade rensat ut Tintin-böcker från hyllorna. Mannen som ansvarade för biblioteket var Behrang Miri, en palestinier som hade fått en tjänst som ”konstnärlig ledare” på biblioteket. Nu fick han för sig att Tintin skulle bort från hyllorna. Så snart tilltaget blev känt utsattes han och kulturhuset för välbehövlig kritik i fria medier och på bloggar. Det slutade med att han tvingades ta fram Tintin-böckerna igen. Om Tintin i Kongo står kvar där idag är tveksamt.

Under 2011 hade några studenter vid Lunds universitet haft fest och maskerad. Temat för maskeraden var djungel och några studenter valde att sminka sig så att de såg ut som negerslavar. På kvällen blev det en låtsad försäljning av slavar och sedan fortsatte festen hela kvällen. En kort tid därefter blev det utbrott i vissa tidningar och Afrosvenskarnas förbund reagerade våldsamt på tilltaget. De krävde de ansvarigas huvuden på ett fat och visade i sin bisarra lättkränkthet att de saknade humor och förmåga att skilja på satir och verklighet.

Gatukonstnären Dan Parks reagerade på Afrosvenskarnas tilltag och producerade ett satiriskt flygblad där Jallo Momoduo från Afrosvenskarnas förbund avbildades med en kedja runt halsen och texten ”Vår negerslav är bortsprungen”. Den 26 januari 2012 dömdes Dan Parks för Hets mot folkgrupp, 6 000 kr i böter och 10 000 kr i skadestånd till Momoduo och ytterligare 10 000 till en kvinna vid Lunds universitet.

Under sommaren och hösten 2012 drabbades det politiskt korrekta Sverige av mera hysteri. I juli skrev tennisexperten Janne Gunnarsson en liten kommentar på Facebook i samband bristen på pengar i vissa sammanhang medan det uppenbarligen finns gott om pengar till annat. Han skrev: ”Pengarna räcker inte när vi ska ge 27 000 nyinflyttade somalier socialbidrag!!! Puh.” Gunnarsson tvingades be om ursäkt och hans chef Per Yng meddelade att det som Gunnarsson sagt var ”oacceptabelt”.

Under hösten 2012 blev det också krigsrubriker när den 78-årige sportjournalisten Bosse Hansson sade ordet ”svarting” i radio om en svart fotbollsspelare. Han fördömdes av en rad politiskt korrekta journalister, men försvarades av äldre kollegor som menade att ordet ofta används av äldre människor och att det inte är nedsättande på något sätt. Men det hjälpte inte. Hansson blev sparkad från radion med omedelbar verkan.

Skolinspektionen som är en svensk myndighet har uttalat sig om hur skolavslutningar ska hållas. Som ett led i att Sverige blir mångkulturellt och mångetniskt och att kristendomen ska trängas undan till förmån för andra religioner har Skolinspektionen sagt att skolavslutningar inte längre får innehålla religiösa inslag. Därför ska helst inga skolavslutningar längre hållas i kyrkan och under inga omständigheter får kristna inslag förekomma. Ingen bön, inga välsignelser och inte ens psalmsång får förekomma längre. I december 2012 anmäldes Norrmalmsskolan i Växjö efter att en elev sjungit psalmer i kyrkan och fått med sig bibelcitat hem. Skolan måste nu förklara sig till Skolinspektionen. Skolinspektionens uppgift är att hindra kristna traditioner att leva vidare och samtidigt innebär det att man indirekt underlättar för islam, judendom och andra religioner som får statsstöd för att etablera församlingar och bygga nya moskéer eller annat.

Svenska traditioner saboteras

Medan svenska folket blir bestulet på sina traditioner och sitt kulturarv låtsas politiker och mainstream media som om ingenting har hänt. Politiker och media har i symbios skapat ett samhälle där vi tvingas överge vår svenska nation för att först bli en mångkultur och sedan förlora vårt land helt och hållet. Skolinspektionens verksamhet utgör bara en del av det undergrävande arbete som statliga myndigheter och verk ägnar sig åt. Arbetet för att ta död på våra traditioner pågår varje dag året runt utan att särskilt många svenskar förstår avsikten med att ta död på våra traditioner. Först tar de traditionerna, sedan tar de landet från oss.

Bakom det som skulle kunna kallas mordet på svenska traditioner står staten, dvs. politiker från sjuklövern som kontrollerar myndigheter och statliga verk samt vissa medier och opinionsbildare av olika slag. De tar ständigt nya steg för att ta död på svenska eller kristna traditioner. Deras steg kan kallas för de små stegens tyranni eftersom de sker i smyg men orsakar stor skada på Sverige.

Oavsett hur insatt man är i detaljerna om Luciafirandets ursprung så betraktas det som en svensk tradition som är uppskattad, folklig och genomsympatisk. Men när vissa element i vårt samhälle gör sitt bästa för att ta död på traditioner så drabbas även Luciafirandet. Det blev tydligare än någonsin den 13 december 2012. Som vanligt varje år hade en stor del av svenska folket bänkat sig framför TV:n för att se ett traditionellt svenskt Luciafirande. I direktsänd TV ville oikofoberna och kulturmasochisterna förnedra tittarna så mycket som möjligt. Istället för att som traditionen bjuder ha en Lucia med svensk eller nordisk bakgrund så var årets TV-Lucia svart. Det svenska kulturetablissemanget hade sett till att i en tid av nationell självförnekelse sprida mångkulturell propaganda till varje svenskt hem. Flickan som blev Lucia 2012 blev det på grund av sin svarta hudfärg och med argumentet att den ursprungliga Lucia inte var svensk.  Som om det inte var nog så framträdde två araber som rappade några politiska texter om ”mångfald” och annan propaganda som inte hör till Lucia. De framträdde mitt under körsången och förstörde inte bara stämningen och den fina traditionen utan tilltaget var också ett hån mot svenska folket.

Efter en rad sabotage mot svenska traditioner ilskande många till och gjorde uppror på bloggar och sociala medier. Artisten Magdalena Graaf skrev på sin blogg:

magdalena_graf

”Nu får det för det väl förtusan vara nog snart?! Vart är vårt samhälle på väg?

HEN, rosa, blått, killar som Lucior, Gud nåde om det skulle råka vara blonda flickor?!?!! Då är vi rasister!
Skolavslutningar i kyrkan, moskéer, finska pinnar, mörk choklad, vit choklad
Vad man än säger eller gör så trampar man på politiska minor. Jag må vara en inskränkt idiot, men jag börjar faktiskt få nog…

Jag kräks på alla lättkränkta jävla människor i Sverige! Man vågar snart inte öppna munnen, för då blir någon stackare ledsen och diskriminerad. Är jag helt dum i huvudet, eller börjar det inte gå lite för långt nu?”

Vi är många som instämmer. Men det blev en folkstorm som inte kunde ändra på så mycket. Statlig radio och TV i Sverige är vad statlig radio och TV var i Sovjet, i Östtyskland och vad det är i Nordkorea och Kina. På TV huserar kulturmarxister och extremliberaler som propagerar för mångkultur och slår sönder det svenska Sverige. De hetsar mot traditionalister och invandringskritiker, de flörtar med multikulturalister och muslimer. Statlig radio och TV och de medlöpare som är anställda där, personer som Eva Hamilton, Christina Hill, Ragnhild Vestman-Fjällhed och hundratals andra, arbetar för att trampa på svenskarna, gräva Sveriges grav och på ruinerna av det gamla Sverige som de hånar varje dag bygga moskéer och importera miljoner främlingar från hela världen.

Det folkliga upproret på de sociala medierna och det ökade stödet för invandringskritiska partier, organisationer och tidningar är visserligen ett steg i rätt riktning, men inte tillräckligt. Det räcker inte att skriva av sig, att rösta invandringskritiskt och peka finger åt mainstream media. Det viktigaste av allt är att upplysa svenska folket om vilka individer det är som arbetar med att förstöra Sverige. Det är kommunpolitiker, det är riksdagspolitiker, det är journalister och en hel rad andra personer som har ett namn. De kan heta Fredrik Reinfeldt, Ilmar Reepalu eller Eva Hamilton. De är inte mindre ansvariga för vad som händer i Sverige än vad politiska tyranner har varit i många länder där folk förtryckts, hotats eller mördats. Det politiska tyranniet i Sverige ser bara lite annorlunda ut än i andra länder, men det är likväl ett tyranni. Det är de små stegens tyranni där man tar bort lite i taget av våra traditioner och ersätter dem lite i taget med mångkultur eller islam.

Så lamslår den politiska korrektheten Sverige

Ett exempel på hur stor den politiska korrektheten, självcensuren och rädslan för att stöta sig med invandrargrupper eller bli uthängd i media är visade tidningen Dispatch International nyligen. Här återger vi berättelsen:

Dispatch Internationals Roger Sahlström var i december ute på knökfulla stan i Malmö och av en slump hittade han ett ställ med kalendrar på Åhléns Triangeln i Malmö – en av dem har islamiska motiv och på flera av månadsbilderna är Muhammed avbildad. Ojoj, totalt haram (förbjudet)! Han fick en idé, att pröva en sak för att se om det är så illa som han misstänker?

Är svenska handlare och företagare livrädda för att bli utpekade av islam, pk-media och proffstyckare som rasister och främlingsfientliga och backar direkt för de ”kränktas kör”. Skulle en anonym person kunna få ett stort känt företag att avlägsna sina produkter ur sina butiker med hjälp av ett enda mail eller samtal? Roger Sahlström bestämde sig för att testa.

Här hade han ett perfekt tillfälle att testa hur lätt eller svårt det är att skrämma upp svenska näringsidkare. Är hans misstanke rätt, lever vi i ett land där folk är så hysteriskt ängsliga för att trampa framförallt muslimer på tårna, att ett mejl kan ändra Åhléns varuutbud? Han skickar ett mejl till Åhléns varuhus men samtidigt hoppas han att de inte ska reagera alls strunta i att svara eller avfärda honom som en fjant.

Roger skriver:

”Jag var i dag inne på Åhléns, Triangeln i Malmö. Där upptäckte jag en kalender med islamiska motiv och på några av bilderna så är Muhammed t o m avbildad. Detta är extremt okänsligt av er. Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och enligt islamisk tro så är avbildning av profeten strängt förbjuden. Ni sårar väldigt många troende muslimer på detta sätt.

Att den säljs under jultider visar på vilken hånfull inställning ni har emot muslimer och det mångkulturella samhället. Jag vill att ni genast plockar bort kalendern ur ert sortiment…

Behöver ni bilder så sänder jag gärna dem om det skulle behövas.

//Roger”

Snabbt uppstår panik och Åhléns lovar mig att genast ta itu med det hela.
Svaret från Åhléns lyder:

”Hej igen

Nu har de hittat kalendern du syftar på. Jag har tagit det en vända till inköpsavdelningen.
Tyvärr är ansvarig för detta område inte här idag, men vi lyfter det i morgon igen.
Jag hoppas kunna återkomma till dig i morgon tisdag.

Trevlig kväll!

Med vänlig hälsning
Elisabeth”

Dagen därpå kommer ett nytt svar från Åhléns:

”Hej igen

Nu har jag fått mer information.
Vår leverantör, Jacques Perron, är ett företag som arbetar på kommission vilket innebär att de själva har ett sortiment som de åker runt med på våra varuhus och fyller på. Ett fåtal exemplar av denna kalender med medeltida målningar har därmed hamnat i Åhléns hyllor.
Vi har därför bett vår leverantör ta bort produkten från samtliga Åhlénsvaruhus då de kan ge upphov till missförstånd.
Tack än en gång för att du uppmärksammade oss.

Hoppas att du får en God Jul!

Med vänlig hälsning
Elisabeth”

Roger skriver: ”Så lätt är det alltså att skaka om ett stort företag. Om jag kan framkalla denna politiskt korrekta panik, vad kan då inte en muslimsk eller färgad person göra genom att bara viska ordet kränkt? Åhléns borde skaffa sig starkare nerver och bättre självförtroende. Bilderna i kalendern är från Medeltiden och ingår i en berömd konstsamling som finns på franska Nationalbiblioteket. Var hamnar vi om inte ens erkänd och flera hundra år gammal konst får visas och säljas?
Tänk om Åhléns ägnade sig åt att rensa bort leksaker som små barn kan sätta i halsen, och inte trams som vuxna människor bara kan låta bli att titta på.”

Folkliga högtider

I äldre tider var våra folkfester och högtider präglade och reglerade av åkerbrukets arbeten och av årstiderna. Vi hade skördefester och årstidsfester av olika slag och under olika tider på året beroende på i vilken klimatzon man befann sig. Den gamla romerska festkalendern och de urgamla grekiska åkerbruksfesterna visar naturens och årstidernas koppling till äldre högtider. När kristendomen kom och vill införa sina högtider vävdes de gamla högtiderna ofta ihop med de nya, men hedniska inslag fortlevde och finns kvar än i våra dagar. Den nya religionen ändrade dock inte på folkets etniska sammansättning vilket mångkulturen gör.

Midsommar

midsommar

Midsommarafton har av politikerna flyttats till att infalla på en fredag mellan den 19 och 25 juni istället för att som traditionen bjuder firas när sommarsolståndet infaller (oftast den 21 juni).

Midsommarfirandet sträcker sig långt tillbaka som vi kan blicka i vårt land. Sommarsolståndet firades under bronsåldern med riter och fester i glädjens och fruktbarhetens tecken. Det var under midsommar som många äktenskap ingicks och nya generationer skulle alstras. Traditionen bjuder att folket samlas på öppna platser och släta fält på landsbygden. Man tänder eldar, dansar och sjunger visor. På sin skånska resa 1749 befann sig Linné i Falsterbo om Midsommarafton. Han skrev: ”Ungdomen af drängar och pigor hade samlat sig på torget; drängarna hade framskaffat stänger och pigorna blomster; stängerna blevo ihop länkade til form af den högste mast, med sina tvärspjut, och inom några minuter var hela stången beklädd med blomster och krantsar, som hängde på ändarne af spjuten; den således förfärdigade majstången, som var den vakraste och prägtigaste, uprestes med skri och rop, omkring hvilken ungdomen dansade hela denna natten, fast det regnade.” Få högtider är så djupt rotade i den svenska folksjälen som just midsommar. Det är en trevlig fest och högtid med god mat och dryck bland släkt och vänner.

Majstång kallas de med löv och blommor klädda stängerna. Innan de restes hjälpte folket till att klä dem och förr var det vanligt att olika byar tävlade om att göra den finaste stången.

Nationaldagen

I de flesta länder är nationaldagen en viktig dag för nationen. Nationaldagen firas i Sverige till minne av dagen då Gustav Vasa valdes till kung 1523 och Sverige blev ett självständigt land. Även 1809 års regeringsform utfärdades den 6 juni. Nationaldagen har mer och mer kommit att utnyttjas av det politiska etablissemanget för att propagera för mångkultur och mer invandring istället för nationell stolthet.

Lucia

lucia

Lucia har sitt ursprung i både förkristna och kristna seder som sammanvävts och blivit en unik svensk tradition. Under 1300-talet när den julianska kalendern gällde i Sverige var lucianatten den 13 december årets längsta natt – midvinternatten. Firandet av ljusets återkomst eller midvintersolståndet har varit högtid långt innan kristendomens ankomst. Midvinterdagen hade man förberett väl. Grisen skulle vara slaktad och man festade med mat och dryck. Att vara välklädd var också en del av traditionen, precis som brukligt är vid andra viktiga högtider.

När den gregorianska kalendern infördes inträffade vintersolståndet den 21 december medan traditionen med lussenatten fortsatte att högtidlighållas med lussevaka (ljusvaka) den 13 december. Högtiden har fått sitt namn efter helgonet Sankta Lucia från Syrakusa som dog på 300-talet. Däremot har det svenska ljushögtiden inget med helgonet att göra. Namnet Lucia betyder ljus, det kommer från latinets lux och på Sicilien firas det med en ljusfest. Att Lucia i Sverige alltid varit en ljus person är sålunda inte alls konstigt utan snarare självklart av två skäl, dels symboliserar hon ljuset och dels symboliserar hon en nordisk ljusgudinna.

Den melodi som ligger till grund för sången Sankta Lucia är en neapolitansk melodi som år 1852 fördes till Sverige av Gunnar Wennerberg. Tre svenska texter har skrivits till sången. ”Sankta Lucia, ljusklara hägring” av Sigrid Elmblad, ”Natten går tunga fjät” av Arvid Rosén och ”Ute är mörkt och kallt” av Halldis Ljungquist. Det har också spekulerats i om de otaliga staffansvisorna och det ivriga omtalandet av Staffans hästar kan dölja en äldre förkristen hästkult, omvandlad till den mer passande Staffan stalledräng. Staffansjungningen i Sverige är ett betydligt äldre fenomen än luciagestalten. Lussefirandet har sett lite olika ut i Skandinavien och lokala variationer har förekommit i landskapen. När en del påstår att Luciahögtiden är en högtid för helgonet Lucia och hennes gudstro så tyder det mera på en önskan från många kristna att vilja lägga beslag på den numera folkliga svenska högtiden.

I Hilding Celanders bok ”Nordisk jul” framgår det tydligt att lussefirandet och Luciadagens uttryck varierat mycket i olika delar av landet. Det mera enhetliga lussefirandet i Sverige är av ganska sent datum. Det var när kalendern och bondepraktikan fick sin utbredning som Luciadagen fick ökad betydelse och firandet blev mer likartat.

Julen

julen_hemma

En del tror att ordet jul har med ordet hjul att göra, i betydelsen att året är en cirkel där solen vänder vid julen. Det stämmer inte. Ordet jul symboliserar den månad där midvinterfestligheterna ägde rum och det närmaste man har kommit ordets betydelse är att det kan betyda fest. I isländskan finns ordet Ylir som anger ett månadsnamn. I det anglosaxiska språket finns ordet Giuli som avser en månad – midvintermånaden. Det finska ordet för jul är joulu som lånades från skandinaviska språk före vikingatiden. Germanerna kände till festtiden jul eller jól som inföll under högvintern. Ordet jul avser den period som sträcker sig under ca en månad kanske från början av december till början av januari. Under den perioden hölls en rad festligheter och högtider och perioden kallades Jul. Centralt i det gamla julfirande var ölen, som var näst intill obligatorisk liksom julgrisen. Julen var en fruktbarhetskult till mödragudarnas ära och en fest till äring. Från hednisk tid kommer sederna att sätta sädeskärvar till fåglarna, lägga julhalm på golvet och placera ut halmbockar i hemmen. Att hänga en halmprydnad på ytterdörren under julen är en önskan om goda skördar och välstånd. Mat som sedan lång tid hört julen till är gröt, bröd, öl, griskött, julost, nötter och äpplen.

När kristendomen etablerades så firades minnet av Jesu födelse den 25 december (trots att inga bevis finns för att han föddes under den årstiden). När kristendomen blev starkare så ersattes hedniska sol- och midvinterfester med firande av Jesu födelse.

Tre dagar före jul inföll förr Tomasmässedagen. Den inföll den 21 december och var helgdag i Sverige fram till 1772. Den 21 december var den helige Tomas namnsdag. Eftersom den inföll på midvinterdagen så framstår högtiden som en kristen variant av hedniskt midvinterfirande där festligheterna levt kvar från äldre tider. De lokala variationerna av hur helgen firades var stora i de olika landskapen och man kan inte tala om enhetliga kulturella yttringar utan om stora olikheter som hade en rad olika förklaringar. Julfriden inleddes den 21 december och varade till trettondagen och den som begick brott under den perioden fick dubbelt så strängt straff. Det var på Tomasdagen som julölet skulle avsmakas.

En kristen tradition som är på väg bort är julottan som varit en betydelsefull gudstjänst där folkets samlades i kyrkan för att be, sjunga och visa ödmjukhet och respekt för antingen det kristna budskapet eller för ljusets återkomst.

julotta
Julotta i en landsortskyrka i äldre tider

Det var först när kristendomen blev etablerad som blev högtiderna mer likartade. I samband med att folk fick kalendrar och när bondepraktiken spreds så blev det lättare för folk i hela landet att fira gemensamma högtider. Nationaldagen, Midsommar, Lucia och Jul är nationella högtider för oss svenskar oavsett hur de har blivit det och hur länge de har varit det. Ingen ska ta dessa högtider från oss eller förvandla dem till mångkulturella jippon.

Nu tar de bort våra traditioner

Alla dessa högtider har varit viktiga i vår nordiska historia. De har inte firats exakt på samma sätt under historiens lopp utan det har förekommit stora lokala variationer och under tidens gång har högtidernas innehåll och uttryck förändrats. Men kärnan finns kvar och det är vad högtiderna symboliserar som är det viktiga. Nu försöker man inte bara förstöra några av våra gamla traditioner utan man försöker upplösa vår nationella identitet och ge bort Sverige till andra folk.

När myndigheter, företag och organisationer försöker ta bort fraser som God Jul eller göra Lucia till en mångkulturell högtid så är det rena kulturmordet. Julen är en så gammal och djupt rotad högtid här i Norden att det är helt oacceptabelt att någon försöker radera ut den, göra den mångkulturell eller ta bort själva julhälsningen. Alla som försöker ta död på våra traditioner eller sabotera dem måste stoppas. Det är inga goda människor som försöker ta död på våra traditioner, det är människor som föraktar vårt kulturella arv och de föraktar även kristna traditioner. Det är människor som utan att tveka kan förtala svenska folket och anse att det är en bra idé att importera några miljoner främlingar från Afrika eller Mellanöstern till vårt land. I en krönika i ICA-Kuriren i januari 2012 framställde exempelvis författaren Katarina Mazetti svenskarna som ett obildat och mer eller mindre inavlat folk. Hennes förakt för Sverige och svenskarna var så stort att tusentals människor reagerade med ilska och avsky. Många klippte sönder sina ICA-kort och lovade att aldrig mer handla på ICA.

De inför mångkultur och byter ut befolkningar

Centerpartiets ledare Annie Lööf har sagt att hon kan tänka sig att det kommer ytterligare 30 miljoner människor till Sverige. Andra ledande centerpartister har föreslagit helt fri invandring, månggifte och att skolplikten tas bort. Ett stort antal andra opinionsbildare inom media och etablissemang gör vad de kan för att radera ut våra traditioner. Bilderbergaren och FN:s sändebud för migrationsfrågor, Peter Sutherland, har sagt att EU bör gör allt i sin makt för att upplösa den nationella identiteten i de europeiska länderna. Han vill också skynda på utvecklingen mot mångkultur.

Ute i världen skapas många oroshärdar och konflikter. Politiker och nationer med agendor som vanligt folk inte förstår sig på ingriper i dessa konflikter och vilka följderna blir tycks vi inte heller förstå. När USA ingrep i kriget i forna Jugoslavien och bombade Serbien så hade det två syften. Den ena var att motarbeta nationalism och det andra var att skapa flyktingströmmar till övriga Europa för att undergräva nationalstaternas homogenitet. I samband med bombingarna framhöll Natogeneralen Wesley Clark att en av anledningarna till bombingarna var:

”Det finns ingen plats i det moderna Europa för etniskt homogena stater. Det är en 1800-talsidé och vi försöker att gå in i 2000-talet och vi kommer att göra det med mångetniska stater.”

För många låter det som en underlig tanke att USA ingriper i krig för att motverka nationalism och för att skapa flyktingströmmar som bidrar till att slå sönder andra länder, men det är precis så. Alla USA:s krig de senaste 25 åren har haft samma effekt. Stora flyktingströmmar har skapats och det är bl.a. till Europa de kommer där det finns politiker och organisationer som inte bara välkomnar dem utan ger dem permanent uppehållstillstånd. Att slå sönder nationalstater och göra dem mångkulturella är en del av Nato:s och EU:s politik.

Här hemma i Sverige har staten kontrollen över den politiska utvecklingen och genom sina verk och organisationer arbetar man för att införa ännu mer mångkultur, ta emot ännu fler asylsökande, ge ännu mer pengar till organisationer som bekämpar invandringskritiker. När exempelvis Statens Kulturråd som har till huvuduppgift att – namnet till trots – bekämpa svensk kultur och bereda vägen för främmande kulturers etablering i Sverige ger stora belopp till Stiftelsen Expo som arbetar med att registrera och hänga ut invandringskritiker så är det solklart vad staten vill. Det vill att invandringskritiker ska förföljas, stigmatiseras och tystas. Staten arbetar alltså för att bekämpa vissa politiska åsikter i Sverige, vilket är bevis nog för att Sverige inte är en demokrati utan snarare en demokratur. Människor inom etablissemanget skäms inte heller för vad de gör. När Statens Kulturråd nyligen gav Expo 400 000 i bidrag så hette kulturrådets ordförande Kerstin Brunnberg. Som av en händelse sitter hon också i Expos styrelse. Så här det ser ut i Sverige, men bakom ytan är det ännu värre.

Den 24 november 2010 ändrades den svenska grundlagen utan någon som helst offentlig debatt. Statsminister Fredrik Reinfeldt hade i smyg kohandlat med de andra partierna om att skriva in i grundlagen att Sverige är ”mångkulturellt”. Den dagen blev det officiellt att Sverige inte längre är ett svenskt land och att det svenska folket inte längre är landets rättmätiga ägare. Vi svenskar är nu bara ett folk bland många andra, ett folk som ska trängas undan ännu mer för att på sikt bli en minoritet i sitt eget land och sedan dö ut. Fredrik Reinfeldt stadfäste då att Sverige inte längre var svenskarna land. Så djupt är hans hat mot det svenska.

En av många svenskar som också arbetar för att upplösa de europeiska nationalstaterna är Cecilia Malmström. Hon är en av många liberala extremister som undergräver nationella identiteter. Hon är en fanatiker. Hon är besatt av tanken på att invandring alltid är en bra idé och vill genomföra sina idéer om fri invandring utan att fråga folk om deras åsikter i ämnet. På International Migrant Day (en helt bisarr märkesdag) skrev hon ett uttalande om att invandringen måste ses som en tillgång och att invandringen kan hjälpa Europa att ”bli starkare ekonomiskt, kulturellt och moraliskt”. Det är liberala propagandafraser utan någon som helst förankring i verkligheten. Det är fraser som bygger på utopistiska drömmar och inte på verkligheten. Varenda förnuftig människa vet att den invandring vi sett till Europa har bidragit till ett ökat förfall mer än till ökat välstånd. Malmström berättar stolt över hur EU har introducerat ett program med ”blått kort” (motsvarande grönt kort i USA) där arbetare från länder utanför EU kan få bo och arbeta i Europa. EU arbetar också för att göra det lättare för säsongsarbetare, i praktiken mest från Mellanöstern och Afrika, att få tillgång till den europeiska arbetsmarknaden. Dessutom skryter Malmström med hur hon arbetar för att få fler studenter från olika delar av jorden att komma till EU. I praktiken handlar även det främst om menafolk även om det inte sägs rakt ut. Malmström är också medveten om den kritik som förekommer men förstår den lika lite som kyrkan en gång förstod hur jorden roterade runt solen. Så för att stävja ”xenofobisk” och invandringskritisk retorik vill hon att EU ska ”visa politiskt ledarskap”, vilket betyder att man ska lagstifta eller försvåra för invandringskritiker att kunna verka. Det sker bl.a. med hjälp av de stora medierna.”

Det började i USA 1965

Många vill spåra de problem vi ser idag till 1965. Det var då som USA ändrade sina invandrarlagar. Vi lånar en text från en blogg som berört ämnet.

Året när USA utformade en ny invandringspolitik som skulle komma att förändra landets etniska sammansättning radikalt var 1965. Då upphävdes den tidigare National Origins Formula från 1924 som begränsade invandringen så att den etniska sammansättningen inte skulle ändras.

Lagen kom till efter förslag från i första hand demokraten Emanuel Celler med hjälp av den liberale partikollegan Philip Hart och stöd från Ted Kennedy. Celler föddes i Brooklyn men alla hans förfäder kom från Tyskland och hade judisk bakgrund. Celler hade stöd av andra inflytelserika liberala judar som ville att USA skulle öppna upp för ökad judisk invandring och en ökad invandring från tredje världen. Vänsterliberaler som Ted Kennedy arbetade också enträget för att USA skulle tillåta en mer omfattande invandring från andra delar av världen än Europa.

Lagen antogs med en stor majoritet i oktober 1965, men den trädde inte i full kraft förrän den 1 juli 1968. Den nya lagen innebar att man avskaffade nationellt ursprung som grund för invandring och istället byggde politiken på familjerelationer (släktingar till amerikaner kunde lättare få visum) och kompetens (hade man en yrkesutbildning kunde man lättare invandra oavsett vilket ursprung man hade). Den enda oppositionen mot lagen kom från konservativa republikanska och demokratiska politiker. När president Lyndon B. Johnson undertecknade lagen framhöll han att den gamla lagen var ”oamerikansk” eftersom den begränsade möjligheten för duktiga människor att bosätta sig i USA. Vad han menade var att han uppskattade att det nu blivit möjligt för alla folk att komma till landet oavsett etnisk bakgrund.

Bortsett från de starka judiska intressen som låg bakom kampanjer för liberalisering av de amerikanska invandrarlagarna så är Ted Kennedy den som mest förknippats med den stora förändringen av invandringspolitiken. I debatten på 1960-talet menade Kennedy att någon dramatisk förändring inte kommer att ske. Antalet invandrare kommer inte att bli mycket större och den etniska sammansättningen kommer inte att ändras utlovade han. Kennedys profetior var helt felaktiga och det visade sig att invandringen till USA fördubblades mellan 1965 och 1979 och fördubblades igen mellan 1970 och 1990. Istället för européer så utgjordes nu de stora invandrargrupperna av latinamerikaner och asiater. Trots att de vita snart blir i minoritet så är debatten om invandring undertryckt och de stora medierna bedriver istället kampanjer för att invandringen ska ökas. Med ett invånarantal på 315 miljoner och 20 miljoner illegala invandrare påstår en del att det behövs fler invandrare till USA och att de då helst bör komma från andra delar av världen än Europa.

Trots att pressfriheten är betydligt större i USA än i Sverige så förekommer knappt några offentliga debatter om invandringspolitiken. Liksom i Sverige finns ett stort mediamonopol som istället vill ha ännu mer invandring.

Det fortsatte i Sverige 1975

Beslutet att göra Sverige mångkulturellt fattades av en enig riksdag redan 1975 dock som brukligt i Sverige helt utan offentliga debatter.

Vi lånar en text från en annan blogg.

År 1997 antog riksdagen lika enhälligt propositionen ”Sverige, framtiden och mångfalden”, signerad invandrarminister Leif Blomberg (s). Nu skulle hela samhället baseras på ”mångfald” i betydelsen mångetnicitet. Alla politiska områden skulle underordna sig detta samhällsmål; arbetsmarknadspolitiken, socialpolitiken, skolpolitiken, kulturpolitiken.

Förändringen skulle genomdrivas med ”massiva propagandainsatser” på arbetsplatserna, i skolor och på universitet, på biblioteken och landets museer. Samtliga partier tog än en gång mångfalden till sitt hjärta.

Riksdagsbeslutet fattades i största enighet. Under årens lopp har en mängd beslut på vägen fattats, alla med samma mål: massinvandring och mångfald. Samtliga beslut har smugits genom beslutsprocessen medan massmedia har sovit och utan debatt. Svenska folket har aldrig fått veta någonting. Många vaknar upp först nu när de ser resultatet av de politiska besluten.

Redan i riksdagsbeslutet 1975 drog man upp detaljerade riktlinjer för hur den mångkulturella politiken skulle bedrivas. Det var alltså inte bara ett principbeslut. Tre delmål ställdes upp: Jämlikhet, Valfrihet, Samverkan.

Jämlikhetsmålet innebär att alla invandrare har rätt till exakt samma sociala förmåner som den infödda befolkningen, i vissa fall större förmåner, till exempel går invandrare före svenskarna i bostadskön.

Valfrihetsmålet innebär att invandrare har rätt att utöva och utveckla sin kultur på svensk jord och själva bestämmer om de vill integreras i Sverige.

Samverkansmålet innebär att svenskarna är tvungna att acceptera det mångkulturella Sverige och anpassa sig till det.

Den socialdemokratiska regeringen hade stoppat arbetskraftsinvandringen 1969 efter påtryckningar från facket, främst LO. Från omkring 1970 öppnade man istället Sveriges gränser för så kallade flyktingar. Sedan har regeringen, oberoende av politisk färg, genomdrivit mängder av beslut, alla med samma mål; ett mångkulturellt samhälle.

Den invandrarpolitiska kommittén fastslår i sitt betänkande (SOU:1996:55 Sverige, framtiden och mångfalden) att ”det som ska hålla ihop Sverige inte är ett gemensamt historiskt ursprung utan den samtida tillhörigheten i Sverige”.

Vips – så blev vi berövade vår historia!

Sverige befinner sig i utförsbacke

Idag kämpar många svenskar med näbbar och klor för att rädda sitt land medan många fortfarande inte har en aning om vad som pågår. De tror att flyktingpolitik handlar om att ”hjälpa folk i nöd” när det i själva verket handlar om att göra Sverige mångetniskt och tränga undan svenskarna i sitt eget land. Om det hade handlat om att hjälpa folk så hade man kunna verka för att skapa ordning i hemländerna så att folk skulle kunna bo kvar i samma land eller i den geografiska närheten.

Att medvetandegöra så många som möjligt om vad som pågår är oerhört viktigt, liksom att försöka få fler att läsa alternativa medier så att de inte bara blir upplysta utan sedan kan ta steget vidare och rösta på ett Sverigevänligt parti eller aktivera sig och kämpa för Sverige på allvar.

Den svenska framtiden ser mörk ut

För bara några decennier sedan var Sverige nästan 100 procent etniskt svenskt, ett av världens rikaste länder, med rättvisa ekonomiska förhållanden, låg brottslighet och stor yttrandefrihet. Samhället var inte perfekt, men ett mera välmående och gott samhälle har väl nästan inte funnits någonstans. Sverige och svenskarna beundrades av alla.

Det svenska förfallet går längs två parallella linjer som ser nästan identiska ut i andra länder i Europa. Det började med en sjunkande nativitet som var en följd av vetenskapliga landvinningar och politiska förändringar. Under 1960-talet fick nya preventivmedel stor spridning och p-piller blev så vanliga att vår livsstil förändrades. Inte till det bättre, utan till det sämre. Om p-piller hade skrivits ut restriktivt till kvinnor som av medicinska eller andra skäl inte borde sätta barn till världen vore det inte några problem. Men p-piller kom istället att användas av medelklassens kvinnor som sköt upp familjebildning och barnafödande med så många år att det påverkade hela samhället. När begåvade kvinnor uppmuntrades att göra karriär så blev p-medlet deras räddning eftersom de inte behövde riskera att bli gravida. Men det blev också början på ett inre förfall i Sverige. Är det någon grupp i samhället som borde föda barn så är det den begåvade medelklassen. De skulle behöva föra sina gener vidare till nya generationer svenskar, men istället uppmuntrades de att avstå från barn, skjuta upp familjebildningen och göra karriär. Dessutom ledde användningen av p-piller till fler lösa relationer, till mer omoral och till fler splittrade familjer. Om p-piller hade införts med enda syfte att begränsa barnafödandet för sådana som inte borde ha barn eller för sådana som redan fött tillräckligt många för att orka med fler så skulle pillren vara till nytta. Istället bidrog de till ett mer promiskuöst leverne, till spridningen av könssjukdomar och till färre stabila relationer mellan män och kvinnor. P-pillren har haft en förödande effekt på nativiteten. Det mest underliga är att reaktionerna mot dess användning har varit så få. När det på senare tid har visat sig att användningen också medför hälsorisker så borde fler ha reagerat med kritiska ögon åtminstone på det.

Ungefär samtidigt som den svenska nativiteten började sjunka så blev det lättare att abortera. 1938 lättade Sverige på abortreglerna och började tillåta abort i begränsad omfattning. Därefter har liberala krafter verkat för att vi skulle få helt fri abort och sedan 1974 kan vem som helst göra abort. Kvinnor som blev gravida kunde bara gå till läkaren och be att få abortera fostret. Under de nästan 40 år som gått sedan dess har över en miljon svenska foster aborterats, foster som skulle kunnat ha fått leva och bli vanliga människor om vi hade haft en annan politik där livet respekteras på ett annat sätt. Abort borde bara tillåtas av medicinska skäl eller där ett dåligt genetiskt eller socialt arv riskerar att gå vidare.

Som om det inte vore nog med detta började invandringen öka kraftigt på 1970-talet utan att det föregicks av några som helst debatter och demokratiska beslut. Idag kan vi med facit i hand se vad som har hänt med Sverige på bara 40 år. Nästan två miljoner människor har idag utländsk bakgrund och invandringen till Sverige är större än någonsin. Om 30-40 år kommer svenskarna att vara i minoritet i sitt eget land och bara något decennium senare kommer muslimerna att vara i majoritet. Idag bor nästan 600 000 muslimer i Sverige. På Affes statistikblogg har man räknat ut att svenskarna kommer att vara i minoritet senast år 2050.

Den danske journalisten Lars Hedegaard sade den 12 mars 2009 följande:

”Jag anser att den bästa förutsägelsen är att Sverige kommer att få muslimsk majoritet 2049, så vi vet vart det landet är på väg.”

goteborgBild från skola i Göteborg, december 2012

Vi svenskar är på väg att förlora vårt land men alla har inte fattat det. Vad som är ännu mer skrämmande är att många inte bara har fattat det utan stöder den utvecklingen i handling. Politiker som Fredrik Reinfeldt, mediakoncerner som Bonnierkoncernen, företag som Comviq och journalister som Staffan Heimersson jobbar stenhårt för att den svenska folkgruppen ska förlora sitt land och för att Sverige ska tas över av andra folk. Om vi stillatigande låter dem förstöra Sverige så kommer vi ohjälpligt att gå under.

tv_malmo

Ett mycket stort problem är svenska medier som vinklar, ljuger eller döljer fakta efter eget behag och beroende på hur det passar den mångkulturella agenda som de verkar för. Under partiledardebatten i riksdagen den 16 januari 2013 var den absolut bäste debattören Jimmie Åkesson. Han var i sitt esse medan exempelvis statsminister Fredrik Reinfeldt gjorde bort sig gång på gång och förlorade debatten mot Åkesson stort. När nyhetsprogrammet Aktuellt på kvällen skulle kommentera partiledardebatten så omnämndes alla partiledare utom Jimmie Åkesson. Flera gånger när riksdagspartierna har diskuterats så har man visat loggor på samtliga partier utom för Sverigedemokraterna. Debatter om invandringspolitiken i stora medier förtigs, vinklas till Sverigedemokraternas nackdel eller innehåller argument som inte är relevanta för invandringskritiker eller för SD:s väljare. Svensk dagspress ägnar stort utrymme åt att försöka inskränka yttrandefriheten och hotar med att ”spåra upp” människor med fel åsikter. När konferensen Folk och Försvar hölls i Sälen i januari 2013 så var det idel mångkulturförespråkare och människor som vill begränsa yttrandefriheten som fick yttra sig och hålla tal. Konferensen var ett enda stort hån mot svensk identitet, mot svenska invandringskritiker och mot alla som ogillar massinvandring.

Vi måste göra motstånd

Det finns redan en sund motståndsrörelse i form av tidningar, webtidningar, bloggar, politiska partier och en del företag. Men det behövs mer än så. Varje svensk man eller kvinna måste aktivera sig politiskt på något sätt. Hur lite tid man än har till sitt förfogande så finns det något som alla kan göra. Den enklaste av alla handlingar är att gå till valurnan och rösta Sverigevänligt. Utöver det kan man skriva på bloggar, man kan skicka lite ekonomiskt bidrag till organisationer som gör nytta eller bli aktiv. För den som vill bli aktiv finns det hur mycket som helst att göra. Man kan arbeta partipolitiskt och man kan bli regelbunden skribent i fria medier.

Det bästa sättet att väcka opinion är att arbeta i sin hemkommun och försöka få folk på den egna orten att bli medvetna om situationens allvar. Försök upplysa alla dina vänner om att det faktiskt riskerar att gå åt skogen med Sverige och att vi snart passerar en gräns som gör det omöjligt att rädda landet. Var inte så rädd för att säga vad du tycker, inget är farligare än tystnad och eftergifter. Tänk på att vi befinner oss i ett krig där Sverige är ockuperat av fientliga krafter som dikterar politiken och propagandan. Vi har ett mediamonopol som arbetar hårt för att det svenska Sverige ska försvinna. Vi har statlig TV och radio som mest påminner om hur statlig TV i gamla Sovjet, Östtyskland, Kina eller Nordkorea försvarar maktens hantlangare och förtalar den politiska oppositionen. Vi har sju partier som arbetar för öppna gränser, för att det svenska Sverige ska upplösas och för att miljoner främlingar ska kunna välla in i vårt land och på sikt ta över det.

Den viktigaste uppgiften för varje enskild svensk är att bli delaktig i kriget mot de fiender som förstör Sverige. Varje dag tas en bit av Sverige bort från oss. Antingen genom att det kommer flera hundra invandrare till Sverige varje dag eller genom att yttrandefriheten inskränks eller genom nya lagar och nya ”internationella åtaganden”. Det är de små stegens tyranni. För att bemöta fienden måste vi slå tillbaka på olika sätt och vi måste göra det varje dag. Förr gick man ut med vapen i hand och stred i militära förband. Idag ser kriget annorlunda ut. Nu måste varje krigare vara en man eller kvinna som samlar anhängare genom att uppträda med goda argument. Våra generaler måste vara de som har de bästa argumenten och är bäst på att ”ta debatten” med fienden. Det är människor som är goda debattörer som ska vinna kriget åt oss och det är de goda debattörerna vi ska stötta. Vi ska möta de små stegens tyranni med kloka ord och bra argument. Vi ”fotsoldaterna” ska ge ”generalerna”, alltså de bästa debattörerna, konstant eldunderstöd. Vi vinner våra anhängare genom att uppträda föredömligt och att vara uthålliga. Men vi vinner inte tillbaka vårt land om vi inte också har en bra politik.

Dessutom måste fler aktivera sig och delta i kampanjer där man bemöter drev mot människor med politisk inkorrekta åsikter. Nyligen ondgjorde sig Svenska Dagbladet och andra tidningar över att programledarna för den svenska Melodifestivalen 2013 hade läst fel böcker eller sagt olämpliga ord. Gina Dirawi anklagades för att ha innehaft en bok med olämpliga åsikter och Danny Saucedo anklagades för att ha sagt ordet svarting i ett helt privat sammanhang. Läs mer om det här. Sådana drev ska vänner av yttrandefrihet inte accepetera, oavsett vilka åsikter de som drabbas har.

En bra politik

Vad en bra politik är kan man nog diskutera i evighet, men just när det gäller svenskarnas överlevnad så gäller det att tala med så många som möjligt och få dem att förstå att vi är i allvarlig fara. Nativiteten är skrämmande låg för de etniska svenskarna, vi behöver en bättre familjepolitik och en allmän moralisk upprustning i samhället. Att få den civiliserade medelklassen och människor med bra bakgrund att bilda familj och skaffa minst tre barn är helt nödvändigt om Sverige ska överleva som nation av god kvalitet. Invandringspolitiken måste skrivas om så att vi får ett invandringsstopp där endast människor med liknande etnisk och kulturell bakgrund kan få tillträde till vårt land om de har en solid bakgrund. Vi behöver också införa ett repatrieringsprogram med yttersta syfte att ge tillbaka Sverige till de etniska svenskarna (vilket inkluderar invandrare med liknande etnisk och kulturell bakgrund.)

Tydliga kampanjer mot kriminaliteten är också viktiga så att folk kan vara trygga på gator och torg var de än befinner sig i Sverige. Att utvisa kriminella invandrare oavsett vilket medborgarskap de har borde vara en självklarhet. Idag är den grova brottsligheten omfattande och Sverige är världsledande när det gäller våldtäkter. Bara ett land är värre än Sverige och det är det afrikanska landet Leshoto.

valdtakt_utan_lagandring

För att förstå hur brottsligheten ser ut i Sverige när det gäller våldtäkter måste man göra jämförelser med andra länder. År 2011 registrerades 18 våldtäkter om dagen i Sverige. I Norge registrerades ungefär två i veckan. I Danmark anmäldes 395 våldtäkter under hela 2011. En slutsats borde rimligen bli att Sverige är ett mycket farligt land för kvinnor att leva i eftersom risken att bli utsatt för våldtäkt är minst 20 gånger större här än i något av våra grannländer. När svenska kvinnor utsätts för brutala gruppvåldtäkter brukar media ha för vana att dölja signalementet på gärningsmännen. I de fall svenskar ligger bakom våldtäkter publicerar media gärna bilder på dem. En grym överfallsvåldtäkt skedde i Sundbyberg den 13 januari 2013. En kvinna på väg hem överfölls och våldtogs av fem män, men när polisen sade sig vilja ha hjälp med att gripa dem så publicerades inget signalement. Offrets syster publicerade en stark text om våldtäkten på sin blogg. Hon skrev bl.a.:

”Det var min syster som blev våldtagen av fem män i Sundbyberg natten till söndag.

Jag vet inte hur jag ska reagera. Hon reagerar inte alls just nu. Jag reagerar alldeles för mycket. Alla ljud är för höga. Min kropp är för tung. Mitt huvud sprängs vilken sekund som helst. Jag orkar inte gråta längre. Varje gång jag andas ut så önskar jag att det är sista gången jag behöver göra det. För jag orkar helt enkelt inte. Jag har inte förrän nu förstått hur ont det kan göra att bara andas.

Sen slår klockan nio. Det betyder inte att det är en timma då hon inte behöver ta medicin. Det betyder bara att hon och vi anhöriga har lyckats hålla ut och kämpa oss igenom ännu en timma.

Jag trodde aldrig att tiden kunde vara så lång som den faktiskt är. Det är som när man var liten och det är julafton och man gick och väntade förväntansfullt på jultomten. Skillnaden är bara att det är en helt vanlig tisdag, det finns ingen förväntan och jultomten kommer inte. Istället kommer det bara en massa tårar.”

Orsaken till det höga antalet våldtäkter i Sverige brukar bortförklaras av media som aldrig uppger att det finns en koppling till den stora invandringen. De lägger locket på och döljer ofta signalementet på gärningsmännen. Så här reagerade Eva-Marie på det:

Hej polisen!

Ni vill ha min hjälp med tips och jag vill ha er. Jag sitter och läser tidningen och er hemsida om rånen och misshandel som skett i natt.

Hur vill ni att jag ska kunna hjälpa er när ni inte går ut med signalement? Jag och mina barn bor i Malmö och jag har ont i magen, det händer alldeles för mycket skit i min stad.

Dels vill jag försöka undvika dessa våldsverkare och kunna varna mina barn för dom OCH dels så vill jag kunna hjälpa er vid polisen att sätta fast dom så att våra gator blir tryggare för oss alla att vistas vid.

Ärligt talat vill ni ha min hjälp???? Om ni vill ha min hjälp sänd mig signalement på dessa idioter. Jag orkar snart inte längre!!!!

Vänliga hälsningar
Eva-Marie

Folk blir mer och mer arga men inga medier kommer att hjälpa till. De är nämligen upptagna med att propagera för ännu mer invandring.

Grundlagen som utan offentliga debatter skrevs om i november 2010 där Sverige helt plötsligt blev ”mångkulturellt” måste rivas upp och skrivas om igen så att det fastställs att Sverige är och ska vara svenskarnas land. För att rädda det här landet, vilket är fullt möjligt, men blir svårare för varje dag som går, måste nya och alternativa medier bli starkare. Om du inte orkar göra något annat så kan du i alla fall läsa dem och skicka länkar till alla dina vänner så att de i sin tur kan sprida viktig information vidare.

Bojkotta gammelmedia och undvik att köpa deras tidningar. Bojkotta också företag som har en svenskfientlig agenda. Läs istället Avpixlat, Fria Tider, Dispatch International och andra alternativa medier.

Slut upp i kampen för att rädda ditt fosterland. Det är öppet för alla att kämpa för Sverige och det finns även många med invandrarbakgrund som är hjärtligt trötta på såväl invandringspolitiken som på det politiska förtrycket och på förljugenheten från media.

En viktig anledning till att bekämpa invandringspolitiken är det faktum att vi aldrig har tillfrågats om vi vill ha den. Politikerna har tvingat på oss den och det är skäl nog att ogiltigförklara de beslut som politikerna har tagit de senaste 30 år.

Läsvärda artiklar i liknande ämnen:

http://affes.wordpress.com/2011/04/06/befolkningsforandring-i-sverige/
http://affes.wordpress.com/2011/08/25/utlandsk-bakgrund-i-alla-kommuner-2050/
http://affes.wordpress.com/2012/08/05/invandrarna-och-brotten-5-valdtakt/

http://affes.wordpress.com/2012/04/07/sverige-i-forandring/

http://snaphanen.dk/upload/Exit.pdf

http://www.d-intl.com/sv/articles/sweden/2013-01-17/folk-utan-f-rsvar
http://www.d-intl.com/sv/articles/opinion/2013-01-17/debatt-desfr-gan-som-inte-f-r-diskuteras
http://www.friatider.se/nar-john-derbyshire-skrev-fran-hjartat
http://www.d-intl.com/sv/articles/sweden/2012-11-29/jag-fruktar-att-sverige-gett-upp-men-det-r-inte-f-rsent
http://www.d-intl.com/sv/articles/international/2012-09-20/v-stv-rlden-blir-dummare-f-r-varje-dag
http://www.d-intl.com/sv/articles/sweden/2012-08-30/sveriges-och-danmarks-muslimska-befolkning-f-rdubblad-p-14-r

 

Annonser

Taggat:

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: