Etikettarkiv: Jimmie Åkesson

Motgift.nu om Sverigedemokraterna: ”Ett genomkorrupt jävla skurkgäng”

Kommentarerna från den nationalistiska radiostationen motgift.nu (den 2 mars) om utvecklingen inom SD är inte nådiga. De tre medarbetarna i radion är Jonas De Geer, Dan Eriksson och Magnus Söderman.

• Petningen av Thoralf Alfsson har lett till enorma hatkänslor mot SD

• Diskrimineringen av Gustav Kasselstrand och William Hahne beror på Åkessons peniskomplex

• SD-ledningen är ett litet skurkgäng

jimmie-akesson

Dan Eriksson: För några dagar sedan kom Sverigedemokraternas förslag på riksdagslista. Den blev uppmärksammad med all rätta. Dels så saknades ju både Kasselstrand och William Hahne från ungdomsförbundet som är två av dess absolut mest populära personer. Detta förklarades då med att det skulle finnas en konflikt eller risk för konflikt med att sitta i riksdagen och att leda ungdomsförbundet. Det är tydligen bara i SD det finns en risk för konflikter. Sedan Thoralf Alfsson som sitter i riksdagen nu och har ställt sig till förfogande för Sverigedemokraterna, han finns inte ens med på den här listan med 60 namn, där istället stjärnskott som Paula Bieler finns med.

Jonas vad är det som händer med Sverigedemokraterna?

Jonas De Geer: Det är väl samma sak som har hänt de senaste tio åren. Jag vet inte om vi har formulerat oss här förut, men det är någon annan som formulerade om moderaterna när dom växte från ett tio-procents parti till ett tjugoprocentsparti. Det var ett litet parti med det lilla partiets interna kultur som plötsligt blev ett stort parti. Det kunde inte hantera det riktigt och det gäller ju exponentiellt, i alla avseenden, mer då för Sverigedemokraterna och det gäller verkligen för den här ledningen som inte har gjort något annat sedan dom var ett litet marginaliserat skitparti, så har de gått in för att – då pratar jag alltså om Jimmie Åkesson, Mattias Karlsson, Richard Jomshof, och Björn Söder framförallt, och deras entourage har inte gjort något annat än att kicka ut folk som de uppfattar som potentiella konkurrenter. Det betyder alla som är lite mer kvalificerade än dom själva, vilket är dom flesta. Det är tyvärr så det ser ut och det är den unkna interna partikultur man har.

Vi har sett precis samma sak inom Nationaldemokraterna som idag totalt har gått åt helvete, men man ska inte glömma att det är så länge sedan som Jimmie Åkesson och Marc Abramsson var kompisar på samma partimöten. Det är fruktansvärt tragiskt att se att det här inte tar slut. En sådan som Thoralf Alfsson, han hör till de få som inte har börjat sitt vuxenliv genom att vara med i Sverigedemokraterna och dessutom har en lite annan plattform och har en annan karriär etc, men då måste han bort för då upplevs han som ett hot. Och det är samma sak som har hänt med Johan Rinderheim, Janne Milld och med så jävla många andra nu att det måste bli ett slut på detta, även Patrik Ehn absolut.

Dan Eriksson: Men vi ser det är igen och igen. Jag förstår ju att man från SDU och Thoralf Alfsson vill hålla god min utåt, till skillnad från vissa andra som gillar att dra all smuts i offentligheten.

Jonas De Geer: Man vill inte framstå som en dålig förlorare, men faktum är att, vi som inte är medlemmar i SD och vi som har lite distans till hela skiten och vi som dessutom under hela tiden, det är två år nu som vi har hållit på med det här radioprojektet, vi har aldrig egentligen varit kritiska till SD. Det har varit i några lägen t.ex. när dom slängde ut Patrik Ehn.

Dan Eriksson: Ja när det har varit ordentligt påkallat, men inte i onödan.

Jonas De Geer: Jag måste säga för min del, jag avskyr det där lilla skitgänget i ledningen, för jag tycker att dom har kidnappat det högst legitima invandringsmotståndet i Sverige för sin egen snöda vinnings skull. Det är ett litet jävla skurkgäng. Jag kan inte formulera det på något annat sätt även om jag skulle vilja. Jag tycker att dom är värsta typen av förrädare faktiskt.

Magnus Söderman: Jag håller med vad ni säger. Det är inte konstigt och det är inget man borde bli förvånad över, att de fyras gäng konsoliderar sin makt. Det visar bara så tydligt att våra antaganden visar sig stämma och att det är någon form av nepotism där med Åkessons svärmor på tionde plats.

Jonas De Geer: Det är inte klokt alltså, bara det faktum att det är hans svärmor, sedan är ju hon en inkompetent kärring av allt att döma, ursäkta, men i ärlighetens namn, bara det faktum att hon är det borde ju vara tillräckligt för att hon inte skulle vara aktuell.

Magnus Söderman: Man ska alltid akta sig när man säger att människor med kompetens inom vissa områden, som Kasselstrand, om en sådan människa petas, eller Thoralf t.ex., då ska man bli väldigt väldigt försiktig och man skulle bli väldigt orolig. För då ser man direkt att det här handlar inte om att man vill han kompetenta människor, man vill ha rätt människor. Ser man det i en organisation då ska man omedelbart dra öron åt sig. Ser man att de börjar tullas på dom sakerna, ser man att människor med kompetens utestängs till förmån för sämre personer…

Jonas De Geer: Sämre personer som är lojala för att det är säkrare för ledningen. Det är klassiskt, det är väldigt primitivt, det är väldigt vanligt tyvärr.

Grejen är, jag hörde redan för 12 år sedan att folk i SD:s ledning sade att ’vår tid kommer, för det här är en ledig nish i svensk politik’, det var så man såg det. Inte att nu ska vi ändra på någonting, utan vi har de här preferenserna och har vi tur så kanske vi kan åka in på en räkmacka så småningom.

Det har blivit så jävla tydligt vad gäller den här genomkorrupta ledningen i SD, som består av dåliga människor från landet som tycker att de har blivit någonting och gärna vistas på Stureplan, vilket är pinsamt.

Dan Eriksson: För några veckor sedan släppte ju också Sverigedemokraterna sina toppkandidater till Europaparlamentet, där man förmodligen kommer att få två mandat, och den toppades då av Kristina Winberg från Jönköping och Peter Lundgren från Gnosjö, för mig helt okända personer. Vi vet nästan ingenting om dom och vad de ska göra i Strasbourg och Bryssel. Det som är konstigt är att dom är på valbarplats på riksdagslistan också.

Jonas De Geer: Det är också konstigt, i ärlighetens namn, säg vad du vill om, jag är ingen snobb det vet alla som känner mig, men jag tycker det är väldigt märkligt att man då vill skicka ner en undersköterska och en lastbilschaufför, som inte har utmärkt sig i några andra avseenden, till Bryssel när man är ett så stort parti som ligger runt 10 procent.

Dan Eriksson: Vad ska de göra därnere?

Jonas De Geer: Vilka språk pratar dom? Det finns ju folk inom partiet som pratar franska t.ex., vilket inte är oväsentligt.

Dan Eriksson: Nu för man diskussioner då om vilken partigrupp man ska tillhöra och man har fortfarande inte helt vänt bort…

Jonas De Geer: Man har ju ingen aning, det otäcka är att det här är ett mönster i Sverigedemokraternas utnämningspolitik. Man kängar ut alla som är lite mer kompetenta, eller man utlämnar dom från viktiga positioner. Istället så sätter man dit sina svärmödrar och gamla ligg. Det är så vidrigt.

Dan Eriksson: Det är den här sekt- och bunkermentaliteten som har levt vidare i partiet. Men det jag undrar är, det finns en teori på nätet om att man har kohandlat med Kasselstrand och Hahne om att dom ska få ta toppkandidat platserna till Europaparlamentet.

Jonas De Geer: Faktum är att bägge dom två är representativa, yngre akademiker, Hahne är fallskärmsjägare etc, det borde ha legat i partiets intresse, men det gör inte det, därför att Jimmie Åkesson har ett peniskomplex gentemot dom. … Så fort det dyker upp en kvalificerad person, så upplever man det som ett hot.

Dan Eriksson: Tre stycken ur valberedningen är också på valbar plats. Plats 9, 11 och 31.

Jonas De Geer: Det är ju pinsamt. Utan att vara för konspirationsteoretisk, det är klart att man undrar om det inte är så att etablissemanget låter dem hållas för att dom är så…

Magnus Söderman: Problemet är att dom kommer undan med det för att den som röstar på Sverigedemokraterna skiter fullkomligt i den här mera intrikata frågorna. Dom skiter i valbar plats och listor och internt tjafs, dom röstar på vad dom tror är ett etnonationalistiskt parti.

Dan Eriksson: Samtidigt har det sagts här att petningen av Thoralf Alfsson har rört upp ordentliga känslor i södra Sverige för han har varit en av de absolut populäraste politikerna där. Och södra Sverige är ett viktigt fäste för Sverigedemokraterna.

Jonas De Geer: Det var samma sak när Patrik Ehn petades. Västsverige har också varit ett fäste för SD.

Magnus Söderman: Folk bli sura, men när ska dom göra något åt det då? Dom petade Ehn och kom undan med det. Nu gör dom det här, dom kommer att komma undan med det för att många i SD-strukturen sitter där och tänker ’jag vill ju ha min kommunala plats i alla fall, det är inte lönt att bråka med dom här’. I det lilla som det stora, det här går igen i analyserna av storpolitiken.

Dan Eriksson: En person skriver i chatten: ”väldigt många av gräsrötterna här nere har funderat på att lämna partiet pga Alfssons petning, det ser man bara på Avpixlat, vilka enorma hatkänslor mot SD:s ledning detta har lett till. Sällan har man sett så många som är allmänt upprörda.”

Jonas De Geer: Men gör då det för fan. Gör det! Det är dags. Valår eller inte men sitt för fan inte med tummen i röven vad gäller detta nu, för dom här människorna vill inte Sverige väl, dom tänker bara på sig själva, dom är värsta sortens förrädare.

Dan Eriksson: Att Paula Bieler är på sjätte plats. Är hon det sjätte bästa Sverigedemokraten kan skaka fram?

Jonas De Geer: Sjätte bästa nationalisten i Sverige?

Magnus Söderman: Konstigt att inte Ferenc Gönder är med på listan, eller Barbara Spectre.

Jonas De Geer: Det är bara en tidsfråga förmodligen. Det är hemskt, det är förjävligt.

Källa: Motgift.nu

Läs mer om utvecklingen i SD här.

Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna vill förstöra samisk kultur

SVERIGEDEMOKRATERNA HOTAR SAMERNA. SD kräver att samerna blir fråntagna sitt monopol på renskötsel så att även andra etniska grupper kan hålla renar. SD vill på det sättet urholka en uråldrig sedvänja så att den anpassas till ett mångetniskt Sverige. Ingen etnisk grupp ska få ha särrättigheter är SD:s motto. Men det menar SD att etniska svenskar inte ska ha rätt till sitt eget land och att samer inte ska ha rätt till sina egna traditioner.

Jimmie Åkesson är en av flera personer i Sverigedemokraterna som ligger bakom partiets politik om ”öppen svenskhet” som innebär att afrikaner, araber och kineser kan bli ”svenskar”. Om man inom SD kritiserar den politiken så blir man utkastad ur partiet. SD bedriver en politik kommer att bidra till att ta död på den svenska identiteten.

Jimmie Åkesson är nu på turné i Norrland för att på ett snarlikt sätt ta död på den genuint samiska identiteten. SD har föreslagit att alla människor som bor i Sverige oavsett etnisk bakgrund ska kunna ägna sig åt renskötsel.

bevara-samisk-kultur

Renskötseln är en del av samisk identitet och en näring som de utövat i hundratals år, förmodligen betydligt längre än så. Nu vill SD luckra upp den samiska identiteten genom att låta även andra etniska grupper få bli renskötare. De blir då fritt fram för alla etniska grupper som bor i Sverige att konkurrera ut samerna från deras viktigaste näringsverksamhet renskötseln.

I ett radioinslag i P4 Norrbotten uttalar sig SD:s ”minoritetspolitiska talesperson” Mattias Karlsson där han menar att vem som helst ska bli renskötare oavsett etnicitet och börd.

Mattias Karlsson:

– Att staten i lagen reserverar en viss näringsgren med åtföljande privilegier för vissa medlemmar av en viss etnisk grupp och exkluderar alla andra medborgare strider mot de rättsprinciper, som råder i övriga delar av samhället.

SD vill ha ett licenssystem som garanterar att andra än samer få bli renskötare. SD vill att samerna ska mista det monopol de haft på renskötseln sedan lång tid därför att monopolet baseras på ”etnisk tillhörighet”. Samerna är en liten folkspillra i norr som varit noga med att värna om sin kultur och sina traditioner. De är stolta över sin identitet och renskötseln är en viktig del av den. Om man är nationalist så försvarar man alla folks rätt till sin identitet, sitt etniska eller kulturella arv. En nationalist uppskattar även andra folks kulturer och försvarar deras rätt att bibehålla och utveckla den. Samerna är en naturlig del av Sverige, till skillnad från de importerade etniska grupper som kommit hit de senaste 30-40 åren. Därför ska man visa stöd för samerna och deras rätt att själva bestämma sin politik.

samisk-renskotsel

Mattias Karlsson som är en av personerna bakom att SD raderat ut svensk etnicitet som grund för nationell identitet. ”Vem som helst kan bli svensk” deklarerar man sedan några år från SD. Nu ger de sig även på andra folk och vill riva upp deras identitet. Jimmie Åkesson besökte idag Jokkmokks marknad för att säga till samerna att de inte längre ska få vara ensamma om att bedriva renskötsel. Samerna kommer nog inte att vara lika benägna som svenskarna över att tvingas blir mångkulturella. Förhoppningsvis kommer de att försvara sig mot Sverigedemokraterna försök att sabotera samiska traditioner.

En av många reaktioner på Sverigedemokraternas utspel:

Otvetydigt är det här ett politiskt utspel. Det förvånar att SD-ledningen tydligen kalkylerar med att frågan skall vinna väljare, därför att samerna är en så marginell väljargrupp kontra de väljargrupper som har konkurrerande intressen med samerna. Jag tror dock tyvärr, att SD här har räknat grovt fel, och att frågan kommer att gå minus i väljarbarometrarna.

Det torde vara ostridigt att det är många budgetposter, utöver rennäringen, som är en betydande nettokostnad i statsbudgeten men som en majoritet av väljarna ändå är ense om är önskvärd. Speciellt sådana typer av kostnader som har en förankring i vårt kulturella arv och vår nationella identitet, alltså sådant som funnits i generationer och som vi identifierar oss med. Sverige har en tydlig identifikation med det samiska folket och rennäringen.

Samerna är ostridigt ett folk som levt och verkat med sin rennäring i Sverige i flera hundra år, och som i stort assimilerats i den svenska kulturen. Med undantag av en liten del, som bedrivit en samenationalistisk retorik, har flertalet samer varit solidariska med den svenska nationen. Att då rikta ett angrepp mot symbolen för samernas identitet känns minst sagt fel, och politiskt taktiskt klumpigt. Även om frågan i sig är liten i det politiska fältet vill jag dock sätta en slant på att den kommer att påverka något i väljarundersökningarna framöver. Och då inte i positiv bemärkelse för SD.

Det är svårt att se det bärande motivet att göra detta politiska utspel, som en partipolitisk fråga. Vad jag vet har det inte hänt förr. En tydlig minuspost för SD. Vilka som har rätt eller fel i frågan lär visa sig.

Relaterat:

Sverigedemokraterna vill att somalier ska kunna bli renskötare

Sverigedemokraternas intellektuella haveri

Härvan med Sverigedemokraternas kvinnoförbund visar på en rutten kultur i partiet

När mygel och manipulation avslöjas så angriper de mest SD-lojala bloggarna (Avpixlat och Exponerat) den som avslöjat rättrötan i partiet. En röta som många känner till genom en rad andra märkliga händelser, uteslutningar med falska beskyllningar, svågerpolitik och annat. Istället för att rakt och hederligt påpeka fel som begås i SD så tar man SD i försvar, trots bevisat fulspel i partiet. Det är ett tecken på dålig moral och ger inget förtroende inför det kommande valet. Avpixlat är snabba med att hitta fel i andra partier, men är tysta när det begås fel i SD. Det är hyckleri.

– Mygel och manipulation
– Utfrysning av kompetenta medlemmar
– Svågerpolitik av ett sällan skådat slag

– Nya lögner för att försvara gamla lögner

I ett normalt politiskt parti hade Jimmie Åkesson, Björn Söder och Carina Herrstedt sparkats för länge sedan. De borde ha bytts ur redan 2011. I ett normalt parti hade det inte varit möjligt att ägna sig åt politiska skumraskmetoder som dessa figurer har gjort de senaste åren. Det räcker med att läsa den här tråden för att förstå hur mycket fulspel det finns i partitoppen.

Åkesson och Söder har under en rad år knutit till sig personer som i första hand är lojala till dem, och deras politiska strävanden. De har knutit till sig smådumma människor som i kraft av sin dumhet lojalt stället upp på vad som helst. Kloka människor som inte gillar korruption och svågerpolitik har däremot frusits ut eller sparkats ur partiet.

I takt med att smådumma personer (med en hel del undantag) har tagit kontrollen över partiet så har det politiska innehållet urholkats och partiet liberaliserats. Skillnaden mellan SD 2005 och SD idag är hisnande. Många tror att det krävs att man överger ett bra program för att vinna framgångar, men det stämmer inte. Man överger däremot möjligheten att förändra politiken när man överger att bra program. Det har SD gjort. Men det finns många gräsrötter som är av betydligt sundare virke än  Jimmie Åkesson, Björn Söder och Carina Herrstedt. Inte nog med att dessa tre är ultraliberaler som sagt och gjort massor av dumheter som ingen vanlig medlem skulle ha kunnat göra utan att uteslutas, nu framkommer uppgifter som varit kända i partiet men först idag blivit offentliga.

Det gäller härvan kring hur SD Kvinnor startade. Alla i SD som var med när SD Kvinnor startades vet att organisationen tillkom genom fulspel enbart för att få pengar till partiet.

Anna Hagwall har varit en av de mest populära personerna i SD i flera år. Hon har integritet, hon är ärlig, hon är kompetent och hon har en vilja att åstadkomma politiska förändringar i Sverige.

Hon försökte tidigt bilda en kvinnoorganisation inom SD för att kvinnor skulle kunna samlas och göra politisk nytta. Efter flera påstötningar hos partitoppen fick hon nobben. När partiledningen vid ett senare skede insåg att man kunde få ekonomiska bidrag för en kvinnoorganisation inleddes en operation av ohederligt fulspel för att skapa en sådan organisation – med enda syfte att få ut pengar. Fulspelet leddes av personer i partitoppen som ägnat sig åt fulspel tidigare och saknar moral i det hänseendet. Det är den lilla liberala maktklicken som ser till att gynna varandra och inte drar sig för att ljuga och spela falskt.

Det är i första rummet maktklicken Jimmie Åkesson, Björn Söder, Louise Erixon, Mattias Karlsson, Gabriella Hedarv och Carina Herrstedt.

Den 1 februari 2010 öppnades en blogg med namnet ”SD-Kvinnors Nätverk” som var en lös sammanslutning av några kvinnor inom SD. Detta lösa nätverk hade funnits sedan 2007. Bakom initiativet låg Anna Hagwall som var en populär, pålitlig och väldigt kompetent politiker.

Jimmie Åkesson och den liberala klicken i partiledningen kom sedan på att det kan finnas pengar att hämta för ett parti som har ett kvinnoförbund. Då skrev man en ansökan för bidrag som skrevs under av Per Björlund och Jimmie Åkesson och skickades in i oktober 2010.

Den 13 oktober 2010 skickades en ansökan till Partibidragsnämnden: ”Ansökan om statligt stöd till riksdagspartiets kvinnoorganisation för år 2011”.

Sökande för bidraget var ”Sverigedemokraternas kvinnoförbund” och de som undertecknade ansökan var Per Björklund och Jimmie Åkesson.

För att kunna få bidrag måste det finnas stadgar och protokoll från möten samt en fungerande verksamhet. I media cirkulerar nu uppgifter om att oegentligheter har förekommit i samband med ansökningarna.

Partibidragsnämnden ville ha protokoll från möten, men eftersom inga möten hade hållits så beslutade sig SD-ledningen i hemlighet för att skriva protokoll med falska datumuppgifter. Detta enligt Daniel Assai som har kunnat styrka nästan allt han sagt med olika dokument.

Partibidragsnämnden ville ha kompleterande protokoll som visar att det finns en kvinnoorganisation. SD beslutade sig då (i oktober) för att skriva protokoll med felaktiga datum för att kunna få ut det stora bidraget på 1,4 miljoner.

Daniel Assai berättar nu öppet att Jimmie Åkesson tog initiativ till att skapa en styrelse på pappret. Planen var att sätta ihop ett protokoll som daterades tidigare för att det skulle se ut som om det fanns en etablerad kvinnoorganisation. Enligt Assai var Åkesson lite orolig för att det skulle kunna komma ut i media och var därför noga med att projektet skulle ske inom en mycket sluten krets av pålitliga och lojala medarbetare.

I flera år har Åkesson arbetat på det här sättet och anlitat närstående inom partiet för att driva igenom sina vilja. Ett exempel är när han anlitade sin flickvän Louise Erixon för att få Paula Bieler vald till ordförande för SDU istället för Kasselstrand. Det finns mängder av exempel på hur opålitlig Åkesson är.

Jimmie Åkesson låg bakom skapandet av en Kvinnoorganisation där den mest lämpade för uppgiften, Anna Hagwall, manövrerades ut. Efter kontakt med Gabriella Hedarv (Mattias Karlssons sambo) och Louise Erixon satte man sina planer i verket. Man ville skapa en pappersorganisation för att kunna inkassera 1,4 miljoner som partiet skulle ha rätt till om det fanns en organisation. Men det gjorde det inte. Därför skapade man en i efterhand.

Den 21 oktober skrev Gabriella Hedarv ett mejl till Daniel Assai och Per Björklund där det framgår hur SD tänker göra. Hon skriver att ”vi måste få igång en styrelse osv på pappret” och berättar att hon redan arbetar med ett förslag: ”Jag och Louise håller på att skissa på en styrelse som vi tror skulle funka och inte kommer att sätta käppar i hjulet, varken för verksamheten eller för att flytta partistödet dit det behövs bäst. I det förslaget ingår inte Anna. Nu återstår det att skapa en styrelse där Anna faktiskt inte är med, och förklara för henne hur det gick till.”

I mejlet framgår det hur Gabriella Hedarv och Louise Erixon vill manipulera dels för att få bort Anna Hagwall dels för att få ihop ett falskt protokoll med syfte att få in pengar som kan användas där de ”bäst behövs”.

1200-9

Här pratar vi om människor med otroligt låg moral och manipulativa beteenden som är direkt skrämmande. För den som kan läsa innan till så framstår Mattias Karlssons sambo Gabriella Hedarv som extremt manipulativ.

garbriella-hedarv
Gabriella Hedarv: Belönad med jobb för sin manipulativa förmåga, relation med Mattias Karlsson eller för sin kompetens?

Men det stannar inte där. Andra personer som var insyltade i den här härvan var Carina Herrstedt och Alexandra Brunell. Louise Erixons mor, Margareta Sandstedts (senare Larsson) namn, fanns också med i protokollet liksom en Britta Hellström (revisor) och Lars-Erik Johanson (revisorsuppleant). Dessutom förekom namnen Julia Holmelius (suppleant) och Anna Hagwall (suppleant). Om de senare har tillfrågats om de vill medverka med sina namn i ett protokoll som daterats till augusti fast det skrivs i oktober är oklart.

De tre som undertecknat protokollen var Carina Herrstedt, Louise Erixon och Alexandra Brunell.

1200-7

1200-7b

När SD Kvinnor fick krav från Partibidragsnämnden på kompletteringar på grund av tvivelaktiga formuleringar så tvingades man skriva nya protokoll som skickades in den 17 november 2010.

Före den 15 oktober 2010 fanns inga stadgar eller bokförda möten. Det säger Paula Bieler till Aftonbladet den 28 januari 2014. Paula Bieler får svårt att förklara hur kvinnoorganisationens verksamhet egentligen har sett ut. Först säger hon att det har funnits ett kvinnligt nätverk sedan 2007, vilket stämmer. Men detta nätverk bestod av idealisten Anna Hagwall och några få personer kring henne Hon ”nätverkade” fram till 2010 – 2011, men blev utfasad av SD-ledningen som på egen hand vill kontrollera de ekonomiska tillgångar som statliga bidrag till ett kvinnoförbund skulle kunna ge.

Den 21 oktober 2010 skapades enligt Paula Bieler en interimsstyrelse, men det finns inga protokoll från något sådant möte. För skapa någon slags trovärdighet för SD Kvinnors historia tvingas Bieler delvis förfalska sanningen. Hon nämner inte att Hagwalls nätverk, och Hagwall själv, petades från verksamheten med manipulativa metoder (se Hagwalls brev nedan) som även Bieler var delaktig i. Bieler försöker istället försåtligt få det att låta som om det vore en naturlig övergång till en mera strukturerad organisation när det i själva verket var så att Hagwall kuppades bort när SD under Åkessons ledning skapade en pappersorganisation för att få pengar till partiet. Bieler låtsas som om det har varit en kontinuitet i SD Kvinnor sedan 2007 vilket alltså inte är sant. Att se Bieler svamla om det ena och andra istället för att vara rak och ärlig visar att inte heller hon är trovärdig. Den lilla maktklicken i SD-toppen är helt klart korrumperad.

En kort sammanfattning av turerna kring bidragskarusellen

– Den 13 oktober träffades Jimmie Åkesson, Daniel Assai och ekonomichefen Per Björklund på Åkessons kontor i riksdagen.

– Mötet gällde en fråga om att utverka ett stort bidrag till ett ännu ej existerande kvinnoförbund i partiet.

– Per Björklund hade redan på Åkessons uppdrag skickat in en ansökan till Partibidragsnämnden om bidrag till ”SD-kvinnors nätverk”.

– När Partibidragsnämnden bad om kompletterande uppgifter som ändrade man (Assai, Björklund och Åkesson gemensamt) i ansökan genom att stryka över ”SD-kvinnors nätverk” med Tippex och skriva dit ”Sverigedemokraternas Kvinnoförbund”. SD-kvinnors nätverk var det kvinnliga nätverk som Anna Hagwall ledde. Åkesson ville inte riskera att pengarna hamnade i en riktig kvinnogrupp utan vill själva ta kontrollen över pengarna.

– Gabriel Hedarv säger i oktober 2010 att man måste ordna en styrelse på pappret, vilket också sker. Därför skrev man ett protokoll och en programförklaring som var daterad till augusti 2010. Enligt uppgifter från flera oberoende källor inklusive Anna Hagwall hölls det första årsmötet i maj 2011, vilket bekräftas av det långa brev som Hagwall skrev efter att hon manövrerats ut ur partiet.

– De medvetet fejkade protokollen skrevs under av Carina Herrstedt, Jimmie Åkessons flickvän Louise Erixon och Åkessons sekreterare Alexandra Brunell.

– I december 2010 betalar Partibidragsnämnden ut 1,4 miljoner till SD. Pengarna sätt sin på riksorganisationens konto.

– I början av juni 2011 skriver Anna Hagwall ett långt kritiskt brev till Björn Söder om hur partitoppen manipulerat och lagt beslag på ett kvinnoförbund för att kunna ta kontroll över pengarna från Partibidragsnämnden.

Nu är det min tur att delge alla som inte redan känner till hur skandalöst SD kvinnors förbund har bildats.

Hösten 2010, efter valet, har partiet ansökt om bidrag till att bilda ett kvinnoförbund.

Aldrig någonsin innan var flera än jag intresserade av att organisera kvinnorna i ett förbund. När det krävdes uthålligt ideellt arbete var intresset svalt och idétorkan stor från våra kvinnliga styrelsemedlemmar också. Jag drev Sd-kvinnors hemsida och sedan en blogg helt utan stöd och hjälp. Ingen av de andra styrelsemedlemmarna har frågat eller intresserat sig för ämnet.

Under valrörelsen på våren 2010 har jag påpekat för vår partiordförande vikten av satsning på våra kvinnliga väljare dock utan bifall.

Efter partiets riksdagsinträde ändrades inställningen till ett kvinnoförbund för nu fanns det möjlighet att få statligt stöd. Helt plötslig var vi precis lika föraktfulla mot skattebetalarnas pengar som andra organisationer vi kritiserat tidigare. Pengar vi har rätt till ska vi ha. Att dessa pengar har människor tjänat Ihop med att gå till jobbet och göra ratt för sig har vi glömt. Säkert flera har gnidit sina händer för att få välbetalda jobb som skulle vankas bara man var på rätt plats och hade kontakter med rätta personer inom partiet.

Gabriella Hedarv som då redan var avlönad och anställd av partiet tog kontakt med mig och förkunnade nyheten att vi har möjlighet att få 1,4 miljoner kr till ett Sd kvinnoförbund. Snabbt skulle en styrelse bildas för att ansöka pengarna. Sedan skulle förbundet bildas på demokratisk väg med förslag från medlemmarna på förtroendeposter och årsmöte. Problemet var bara att Gabriella har inte lyckets sprida nyheten till särskilt många. Hon menade att vi skulle tipsa varandra, ringa och berätta.

Under tiden kom två SD kurir ut där man lätt skulle ha kunnat informera alla medlemmar om möjligheten att delta.

Varför inte sända brev med information till alla kvinnor i partiet. Angick inte dem den stora möjligheten? Dessutom har vi vår hemsida där del är lätt att sprida nyheter Fantasilöst att inte använda de möjliga kanaler.

Tanken slår mig att det kanske inte var meningen.

Till slut kom i alla fall kallelsen till årsmötet med förslag på styrelse, valberedning osv. Listan innehöll namn på personer som har en djupare förankring i partiet än några månaders avlönad tjänstemedlemskap.

Jag var med på listan, nominerad till styrelsemedlem. Anmälde mig i god tid, beställde resan och avsatte en hel dag för händelsen.

När jag kollade min mail, (mindre än 24 timmar innan mötet) fick jag en smärre chock. Det kom ett brev från Louise Erixon då hon förkunnade att hon och några till har tagit fram ett nytt förslag på styrelse, valberedning och revision.

De som stod bakom förslaget är:

Carina Herrstedt 2:a vice ordförande, Louise Erixon sekr. hos Björn Söder, Alexandra Brunell sekr. hos Jimmie Åkesson, Paula Bieler sekr. hos Matthias Karlsson, Janita Kirchberg ekonomiassistent SD, Anna Wigenstorp, sekr. hos partistyrelsen, Julia Holmelius, jur stud., Therese Borg, pol. Sekreterare SD Södermanland.

Förslaget har bara nått den inre kretsen som personerna ovan rör sig i. Man kan fundera om det är på egna meriter. Inga disskusioner, inga invändningar från medlemmar har varit möjlig.

Och vilka är dessa personer? När började deras intresse vakna? Var var dem när vi andra riskerade våra arbeten. vår säkerhet, vår yrkeskarriär pga. vårt engagemang i partiet?

Är inte del värt någonting längre att man har hängivet kampat för Sds framgång och stått för våra åsikter öppet? Mötet hölls den 8 maj i Riksdagshuset.

Gabriella Hedarv, Carina Herrstedt, två flickvänner till medlemmar ur partistyrelsen, sex yrkesmässigt arbetande sekreterare som är avlönade av partiet med skattepengar satt redan där på plats i mötessalen, vana att röra sig i maktens korridorer, när vi andra (6 personer från hela landet) anlände.

Inramningen kunde inte ha varit mer värdig och högtidlig än så.

Med tanke på de närvarande personernas position, numärera överlägsenhet, att flera av dem var med på den nya listan föreslagna till viktiga förtroendeposter, var utgången given.

Sveriges nyaste kvinnoförbund, Sverigedemokraternas Kvinnoförbund tillkom efter en kupp, framröstades av mindre än 10 personer.

Hoppas Björn Söder vaknar nu och ogiltigförklarar hela processen.

Eller är det bara de som vågar kritisera våra partipampar och missförhållandena som blir uteslutna och ogiltigförklarade? Är alla som känner att någonting är fel verkligen ”rättshaverister”? Jag bara undrar.

Anna Hagwall

Efterhandskonstruktionerna

I flera försök att blanda bort korten väljer man från partiets sida att angripa Daniel Assai. Alla hans uppgifter kan dock styrkas i kopior av protokoll och mail.

När Carina Herrstedt får frågan om varför hon skrivit under falskt daterade protokoll svarar hon: ”Det var någon som skrev fel datum på handlingarna. Jag vet faktiskt inte vilket det rätta datumet var.”

Gabriella Hedarv erkänner att det inte fanns ett riktigt kvinnoförbund med stadgar när ansökan gjordes.

Per Björklund säger att han inte minns något och att han lagt allt bakom sig (han har lämnat SD).

x

”Är det bara de som vågar kritisera våra partipampar och missförhållandena som blir uteslutna och ogiltigförklarade? Är alla som känner att någonting är fel verkligen ”rättshaverister”? Jag bara undrar.”

Anna Hagwall

___________

Relaterat:

Paula Bieler släppte lös hatet mot Fria Tider

Mattias Karlsson i hatkampanj mot Fria Tider

Mattias Karlsson vuxenmobbar f.d. SD-medlem

Mattias Karlsson sprider hat mot utesluten medlem

Jimmie Åkessons tal i Almedalen ”defensivt” enligt statsvetare

Statsvetaren Katarina Barrling på Makthavare.se lyssnade på Jimmie Åkessons tal i Almedalen igår. Hon säger:

Man märker tydligt att han vill tona ned invandrarpolitiken, man har också sagt det från sverigedemokratiskt håll att inför 2014 så ska man vara lika stark på kriminalpolitikens område som man nu anser sig vara på invandringspolitikens område. Samtidigt så kom han in på invandringspolitiken efter ett tag och då är det som om han ber om ursäkt för det. Det är som om han vet att han blir kritiserad för att han har så starkt fokus på de här frågorna så han säger ‘ja ja vi tjatar om det här, jag vet att jag tjatar om det här, men det finns ett skäl till att vi tjatar om det här’. Så det är lite defensivt nästan där.

Efter partiledardebatten: Jimmie Åkesson går på tomgång, tråkigare partiledare finns inte

Jimmie Åkessons deltagande i partiledardebatten var att betrakta som en katastrof. Han hade chans på chans att formulera några skarpa ord vid varje tillfälle han fick yttra sig, men valde att kasta fram den ena luddiga och intetsägande frasen efter den andra.

Före debatten kryllade det av uppmuntrande kommentarer på Avpixlat: ”Kör hårt Jimmie, du kommer att krossa de andra”, ”Go Jimmie Go” etc. Många SD-väljare tycks leva i en fantasivärld och tror att Jimmie Åkesson är en debattör av rang. Många tror också att SD har en bra politik som kan rädda Sverige. Det är helt fel eftersom SD har övergivit den politik som skulle kunna rädda Sverige. Åkesson har ägnat de senaste två åren åt att rensa ut bra politiker ur SD medan han själv knappt klarar en enkel debatt. Vad håller Åkesson på med? Vi är många som undrar över hur det är möjligt att han kan vara kvar som partiledare.

Annie Lööf ställde frågan till Åkesson: ”Nämn ett enda förslag på hur vi ska kunna förbättra integrationen för de som kommer hit till Sverige?” Man skulle ju som invandringskritiker kunna förvänta sig att Åkesson skulle svara att invandringen måste stoppas och att många av dem som har kommit hit måste repatrieras för att Sverige ska kunna räddas. Men istället svarar Åkesson att han vill förbättra ”samhällsorienteringen” så att invandrarna skulle få lära sig mer om hur det är att leva i Sverige. Det är ju ett fullständigt galet svar som lika gärna hade kunnat komma från Folkpartiet, Centern eller Moderaterna. Åkesson antydde inte ens en vilja att minska invandringen kraftigt.

SD har inte längre någon politik för att rädda Sverige. De har inte heller någon partiledare som vill rädda Sverige. Däremot har de en partiledare som vill utesluta folk ur SD om de vill rädda Sverige. När Åkesson jagar ut bra politiker som Patrik Ehn och Daniel Rondslätt, som har en vilja att rädda Sverige, men själv står i talarstolar och förordar en nästan folkpartistik politik så är det allvarligt.

Upprördheten över Åkessona dåliga framträdande var mycket stor. Folk börjar mer och mera fatta att SD inte längre kan rädda Sverige och att Åkesson varken kan rädda Sverige eller SD. Varumärket SD börjar bli så nedsolkat av Åkessons nolltolerans och liberalism att folk söker sig bort från partiet.

Kommentarer från Avpixlats kommentarsfält:

jimmie-akesson-23

”varför tar Jimmie inte upp den sanslösa kostnaden för invandringen ,,,2 miljarder hit 30 dit när det slösas 100miljarder minst om året”

”Åkesson har ungefär lika mycket utstrålning som Hägglund. Tråkigare o tråkigare. ”Det här bådar inte gott någonstans.”

”Älskar SD for ever, men sanningen ÄR att JÅ blivit alltför PK, tyvärr. Fanns hur många straffsparkar som helst att sätta dit, men han bangade. Bara en sån simpel sak att det kommer hit afrikaner såsom arbetskraftsinvandring för att plantera skog, som sen blev blåsta på lönen, samtidigt som det finns 10-tusentals afrikaner här redan som enbart går på bidrag etc, etc, etc, etc.”

”Om inte Jimmie vaknar snart så är det kört. Han har ju för faan tillgång till ett helt batteri med fakta om kostnader och problem, då kan man inte halvsova sig igenom ett så här bra tillfälle att marknadsföra sanningen.
Vakna.”

”Tycker inte att Jimmie gjort någon enastående insats”

”Jimmie måste ta för sig mer!!”

”Jimmie är väldigt osynlig. Det är inte många ord han har kommit med. Han står mest och tittar på känns det som.”

”varför tar Jimmie inte upp den sanslösa kostnaden för invandringen”

”Börjar ni äntligen fatta att Åkesson inte är rätt man att leda den enda oppositionen?”

”Är besviken på Åkesson.”

”Säger Jimmie ”vi vill ha en ansvarsfull invandringspolititik” en gång till så kastar jag ut TV’n. Varför ställer han inte invandringskostnaden mot neddragningarna i skolan och vården? Varför talar han aldrig i specifika ekonomiska termer?”

”Känner mig besviken och frustrerad…”

”Vad gör Åkesson i studion?”

”Nu får han fanimej göra något, eller är det detta vi ska stå ut med till valet?”

”Sverige behöver en oppositionsledare, tyvärr är inte Åkesson rätt man.

”Hade varit mycket intressant att se David Lång som ersättare till Jimmie Åkesson ikväll…”

”Den senaste tiden har det känts som att Jimmie inte varit på hugget alls, att han inte har drivet.”

”Tråkigt att inte Jimmie nämner de illegalas rätt till fri sjukvård/tandvård”

”Herregud, vilken tråkig debatt – alla låter som Rheinfeldt.”

”Jag tycker det verkar som media skrämt upp Jimmie så att han blivit extremt försiktig i debatten och nästan tassar sig fram.”

”Första gången jag är besviken på Jimmies agerande, han har inte alls varit bra. Det har verkligen blivit för mycket nolltolerans i partiet och för lite tiger.”

”Bedrövligt. Det är nog kört för detta land.”

”Idag var det väldigt mesigt från Jimmies sida.”

”J. Åkesson är inte rätt man. Saknas pondus, charm och humor. Dessvärre får man intrycket om en rädd och oerfaren politiker som inte kan hantera situationen.”

”För övrigt är jag besviken över Åkesson som får massor av öppna mål, men utnyttjar inte dem överhuvudtaget.”

”Ja lämna över till David Lång nu jag tycker att han är som klippt och skuren för att leda partiet åt rätt håll”

”Vårt sd förlorar på att Jimmie försöker vara politiskt korrekt,för det skapar enbart en osäkerhet inom partiet som i sin tur gör väljare osäkra”

”Detta måste nog klassas som Jimmie Åkessons sämsta debattinsats någonsin. Inte ens när integrationsfrågorna kom på tapeten satte han något avtryck. Tvärtom blev han satt på plats av bland andra Jan Björklund. Åkesson saknade ju helt svar.”

”Vad har hänt? 
Är Jimmie hotad??”

”Hade hoppats att Jimmie hade varit lite mer aggressiv.”

”Jag är djävligt besviken på Jimmie, han var som en blek skolunge. Jag lämnar SD och inser att hoppet är ute för mitt älskade Sverige.”

”Varför påpekar Åkesson inte att Sverige tar emot 5 gånger fler flyktingar än Danmark, 9 gånger fler än Tyskland eller 15 gånger fler än Frankrike i förhållande till folkmängden.”

Det fanns naturligtvis en del som var helt nöjda med Åkessons intetsägande debattinsats, men det var svårt att hitta de positiva kommentarerna bland de kritiska som dominerade helt.

Det enda möjligheten att rädda Sverige är att hitta ett parti som har viljan att rädda Sverige. Vi uppmanar så många som möjligt att gå över till Svenskarnas Parti. Vi är medvetna om att partiet har en del brister, men SD:s brister är MYCKET större.

sverige-svenskarnas-land

Jan Milld har 100 procent rätt i sin kritik mot Jimmie Åkesson

Den legendariske invandringskritikern, bloggaren och författaren Jan Milld har haft en otrolig förmåga att ha rätt i sina analyser av det mesta i samhället. Milld har flera gånger kritiserat SD:s väg bort från nationalismen och han har flera gånger kritiserat Jimmie Åkesson. Många andra har också kritiserat liberaliseringen av Sverigedemokraterna, men när Milld gör det så finns det en särskild tyngd bakom orden. Milld har nämligen mycket god kännedom om partiets förändring eftersom han följt SD så länge.

När Sverigedemokraterna höll sitt riksårsmöte 2005 var Milld en av dem som deltog i mötet och hade möjlighet att påverka partiets framtid. Milld säger själv på sin blogg att perioden före Åkesson hade varit sömnig och initiativlös och att Mikael Jansson (som företrädde Åkesson) behövde bytas ut. Åkesson uppfattades av många som någon som skulle kunna förnya partiet och det var därför en majoritet av de närvarande valde Åkesson. Han var ett oskrivet kort med visade enligt Milld redan tidigt en ovilja att se Sverige som svenskarnas land.

Jan Milld skriver:

Som ordförandekandidat höll Åkesson inget anförande om vad han ville uträtta. Som nyvald ordförande kom han heller inte med någon politisk redovisning.  Jag minns hur hans SDU:are gått omkring med kampanjknappar på amerikanskt valmanér.

Ordförandenomineringen hade föregåtts av att SDU haft en kampanj ”Vägra kallas rasist”, vilken gjorde att Jimmie Åkesson fick medverka i TV och debattera med fp-ledaren Lars Leijonborg. Redan där saknades en problematisering kring innebörden av ”rasism”.

I partistyrelsen hade jag märkt en överdriven känslighet för möjlig kritik från Expo och massmedia för ”kopplingar”: hade någon recenserat en olämplig bok, rekommenderat fel läsning, osv.

Det som stod i kapitel 7 av ”Grundkurs för sverigedemokrater” om Expo-ideologin tycks varken då eller senare ha gjort något intryck på Åkesson-kretsen.

Vid PS-behandlingen av Kenneth Sandbergs och mitt förslag till 33-punktsmanifest kring invandringspolitiken var Åkesson påtagligt ointresserad.

Han delade uppenbarligen pk-synen på ”mänskliga rättigheter”, i stället för att se hur det här samtidigt talas om två helt olika typer av ”rättigheter”.

1. Frihetsrättigheter:  de rättigheter som kan åberopas för alla människor, och som inte kränker någon människas frihet.

2. Sociala rättigheter: även kallat positiva rättigheter, då andra måste göra en aktiv handling för att uppfylla dem.

Parollen ”Sverige är svenskarnas land” fann inget stöd hos Jimmie Åkesson – såtillvida är han möjligen konsekvent, när han idag inte vill ta ställning till om det överhuvudtaget finns några svenskar.

Jimmie Åkesson har sedan han blev partiledare konsekvent placerat liberala personer i sin närhet och i dag består partistyrelsen, SD-Kvinnor, och SD:s medlemsutskott av liberaler. SDU har hittills lyckats behålla en konservativ prägel, men Jimmie Åkesson och hans närmaste har gjort flera försök att kuppa SDU och tillsätta en mer liberal ledning även där. Åkesson och hans män och kvinnor i partiledningen har försökt få bort Gustav Kasselstrand och ersätta honom med Paula Bieler.

Jan Milld har hittat en del intressanta texter av Bieler som bevisar att hon är av samma skrot och korn som Åkesson själv är. Hon har inget intresse av att försvara svenskarna, ännu mindre att försvara de etniska svenskarna. Åkesson vet inte vad en etnisk svensk är och vill inte ens veta det. Hela SD-toppen består av personer som förnekar svensk etnicitet och förespråkar ”öppen svenskhet”, dvs att vem som helst kan bli ”svensk” oavsett etnisk eller kulturell bakgrund. SD försvarar alltså ett mångetniskt Sverige. För varje år som gått sedan 2005 har Jimmie Åkesson, Björn Söder, Mattias Karlsson och Richard Jomshof haft som ambition att göra partiet mer liberalt. Konservativa nationalister har successivt rensats ut genom att frysas ut eller uteslutas, medan politiskt okunniga ultraliberaler har fått framträdande positioner. Exempel på sådana är Carina Herrstedt, Therese Borg, Hanna Wigh, Paula Bieler, Marcus Weichel, Sven-Olof Sällström, Johnny Skalin, Marie Edenhager, Magnus Olsson och Tony Wiklander.

Paula Bieler, som är Åkessons favorit till posten som SDU-ordförande, skrev på Newsmill:

”Svenskar är inte en ‘ras’ (människan har inga raser, biologiskt sätt) så argument om utseende går jag inte med på. Däremot definierar exempelvis wikipedia en nation som: ‘ett kollektiv av människor som förenas av gemensamma faktorer såsom språk, religion, etnicitet, historia, kultur, traditioner och sociala normer’. Här tar de visserligen upp etnicitet, men i takt med globalisering, adoptioner från alla världens hörn och liknande anser jag att denna del sakta börjar spela ut sin roll.”

Bieler påstår att människan inte har några raser och med det vill hon säga att det inte heller finns några etniska grupper eller nationella identiteter. Paula Bieler har lika obefintlig känsla för det svenska folket som Jimmie Åkesson har. Hon tycker att etnicitet ”börjar spela ut sin roll”. Med henne som politiker, nu i SD-Kvinnor, så har SD fått ännu en person som är helt likgiltig för om de etniska svenskarna blir i minoritet i sitt land. Anmärkningsvärt är att hon använder nästa exakt samma språk som de mesta rabiata förespråkarna för mångkultur gör.

”I takt med globalisering, adoptioner från alla världens hörn och liknande anser jag att denna del (etnicitet) sakta börjar spela ut sin roll.” Hon finner sig alltså i både globalisering och internationella adoptioner och har inget att invända mot att de etniska svenskarna trängs undan. Det är faktiskt vad hon menar. Hon har inte ens några invändningar mot varken globalisering, mot adoptioner ”från världens alla hörn” eller mot att etnicitet förlorar i betydelse, dvs att vi blandas upp alltmer.

”Vi definierar inte nationen utifrån etnicitet” sade Jimmie Åkesson när han gästade Göran Rosenberg i december 2012. Men det är just etnicitet som alltid definierat den svenska nationen och som har varit den svenska nationens värdegrund. Att vara svensk är att vara etnisk svensk. För tre-fyra decennier sedan var Sverige nästan 100 procent etniskt svenskt. Nu vill Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson radera ut vår etnicitet och det som varit Sveriges styrka – den etniska homogeniteten.

Vi har sagt den många gånger och har för avsikt att upprepa det ännu fler gånger. SD har övergivit de etniska svenskarna. Jimmie Åkesson personligen arbetar för att sparka ut alla ur SD som försvarar de etniska svenskarnas rätt till sitt eget land. Han har sagt att alla som inte gillar ”öppen svenskhet” bör lämna partiet eller så kommer de att uteslutas.

Vår linje är att alla som vill att Sverige ska vara svenskt även i framtiden går över till det enda parti som försvarar svenskarna. Det finns ingen anledning att vänta. Gör slag i saken nu. Vi har redan sagt att Svenskarnas Parti är det enda vettiga alternativet för riktiga Sverigevänner. Gå dit nu.

Jan Milld om SD:

Jimmie Åkesson har övergivit svenskarna och fått PK-frossa – stöd Svenskarnas Parti istället

Fler och fler människor vaknar till insikt om vilken demografisk katastrof invandringen till Sverige är. Kommun efter kommun fylls upp av stora skaror fjärrinvandrare och etniska främlingar. Många svenskar väljer att flytta bort från områden som de känner sig alltmer främmande i. Det klingar en klocka i deras huvuden som får dem att fundera över vad som orsakar denna massinvandring, vilka som ligger bakom, vad syftet med massinvandringen är och vad den leder till på lång sikt.

De har insett att Sverige bedriver en politik där vårt folk byts ut mot främlingar, där vår befolkning ska ökas – inte genom egen produktion som vore det naturliga – utan genom import från avlägsna länder och kulturer. De etniska svenskarna utgjorde för 30 år sedan nästan 100 procent av vår befolkning, idag är vi kanske 75 procent. Sverige förfaller i snabbt takt.

Före 2011 sågs Sverigedemokraterna som de etniska svenskarnas hopp. SD var det parti som skulle företräda svenskarna och bedriva en politik för att rädda folket från en demografisk katastrof. Om 30 år är svenskarna i minoritet och redan idag är svenskarna i minoritet bland de nyfödda på många orter.

jimmie-akesson-har-pk-frossa

Han vill utesluta alla som försvarar de etniska svenskarnas rätt till sitt eget land

För några år sedan införde SD något som kallades ”öppen svenskhet” vilket innebär att vem som helst kan bli ”svensk”. I alla tider har den etniska homogeniteten varit Sveriges styrka, men den började SD nu att överge. SD förespråkade plötsligt ett mångetniskt Sverige och Jimmie Åkesson uppmanade alla som ogillar idén med öppen svenskhet att lämna partiet. Under 2011 antogs ett nytt mer liberalt program där man tonade ned nationalismen och började kalla sig socialkonservativa, ett begrepp som för tankarna till många kristdemokratiska partier på kontinenten. När SD i sitt partiprogram försvarar internationella adoptioner och dessutom vill kalla barn som adopterats från utlandet för ”infödda” har det gått för långt. SD vill inte ens prioritera svenskarna på arbets- eller bostadsmarknaden utan anser att invandrare ska kunna konkurrera på samma villkor. Under 2012 höjde Jimmie Åkesson tonläget mot ”ideologiska avvikare” och uppmanade alla som tyckte att etnicitet var viktigt att lämna partiet. De som inte lämnade frivilligt skulle uteslutas. En rad goda medlemmar uteslöts i en utrensningsvåg som kulminerade i uteslutningen av Patrik Ehn och Daniel Rondslätt. (Om den kan man läsa här.)

Parallellt med Jimmie Åkessons och partistyrelsens kampanj mot Sverigevänner som försvarade det svenska folket så blev Åkessons framträdanden i offentliga sammanhang allt mer underliga, förvirrade och bleka.

Den person som många hade trott skulle representera dem började istället tala samma språk som sjuklöverns politiker eller som andra politiska korrekta opinionsbildare. Åkessons införande av ”nolltolerans” har fått omfattande kritik från väljare, medlemmar och många förtroendevalda. Men ju högre upp i partihierarkin man kommer ju färre hittar man som vågar kritisera Åkesson eftersom straffet kan bli uteslutning. Den som kritiserar Åkesson riskerar att bli av med sitt jobb och sin lön.

Avpixlat är den blogg som varit mest återhållsam med kritik mot Åkesson, men i kommentarsfälten har kritiken mot Åkesson varit tydlig och omfattande.

För ca en vecka sedan vågade sig den populäre krönikören Stefan Torssell på att försiktigt kritisera nolltoleransen och fick ett massivt stöd för sin kritik. Efter Åkessons svaga debattinsats mot Erik Ullenhag publicerade Avpixlat en insändare där signaturen Kruman undrade om Åkesson har drabbats av PK-frossa. Vi återger hela insändaren här för att visa att vi sympatiserar med innehållet.

Har även Åkesson drabbats av PK-frossa?

INSÄNDARE I den direktsända integrationsdebatten mellan Erik Ullenhag och Jimmie Åkesson häromdagen var det framför allt två saker som stack ut. En av dem var att Ullenhag blev allt ettrigare eftersom han kände att han fick ett allt stadigare grepp om Åkesson. Den senare var nämligen ovanligt försiktig i sin retorik och duckade inför känsliga ord. Att ordet “svenskar” skulle vara ett känsligt ord är naturligtvis befängt men brukar härja fritt i PK-rörelsen.

Men aldrig skulle väl någon någonsin trott på att Jimmie Åkesson av alla skulle undvika ordet “svenskar”. Men det var vad han gjorde när han talade om “majoritetsbefolkningen och andra grupper”. Det var som ett eko av Reinfeldts uttalande: “Om det nu finns en grupp som kallas för svenskar”.

Detta förnekande av svenskheten i Åkessons retorik, blev hans fall i den förda debatten. Om man sviker sitt eget partis ideologiska hjärta så sviker även de väljare som har lyssnat och sympatiserat med SD:s orubbliga kamp för att återerövra den stukade svenska nationella identiteten.

Begreppet “majoritetsbefolkningen” är ett avidentifierande och en likvidering av ett folks själ. Är inte det svenska folkets själ värt något utan ska smetas ut i det intetsägande “majoritetsbefolkningen”. Åkesson borde ha tillräckligt med pondus för att uttrycka det hela som “svenskar och andra grupper”.

Men i och med att han ängsligt hukar för Ullenhags angrepp på SD:s grundidé: Att verka för ett svenskvänligt och PK-fritt klimat, så har han förlorat debatten Istället spelade han Ullenhag rakt i händerna.

Åkesson är en skicklig debattör och när han är på hugget är han lysande. Men vid detta tillfälle på Akademiska Föreningen i Lund, var han märkbart sammanpressad. Har den samlade maktelitens ständiga påhopp på SD lett till en instabilitet och överbelastning hos Åkesson?

Han fastnade i cirkelresonemang och kom egentligen inte igång förrän på slutet när kombattanterna blev tillfrågade om vilka misstag de har gjort. Ullenhag var märkbart störd av frågan så Åkesson kontrade med att själv gjorde han inga misstag för “de har du redan gjort”. Klockrent.

Men Ullenhag gjorde kanske sin bästa debatt någonsin. Han verkade trovärdig i sina angrepp mot Åkesson även om man verkligen kan fråga sig om angrepp alltid är bästa försvar.

Det finns nämligen inget försvar för regeringens politik som dessutom har gjorts upp med riksdagens mest extrema parti: Miljöpartiet. MP verkar, tillsammans med vissa liberala hoppetossor, för en s k Gränslös Värld. Alla nationsgränser ska raderas, alla kulturer ska bli en enda, alla rikedomar ska delas upp på folket. Som ett resultat kommer tillgångarna att sugas upp i ett “stats”monopol, en nästan identisk system som ett New World Order. Fascismen brinner som ett fyrbåk i en sådan värld.

Kruman

Reds anm: Den uppmärksamme kunde notera att Åkesson i sitt vårtal på lördagen undvek beteckningen “illegala” om invandrare som uppehåller sig i landet i strid med utlänningslagen. Åkesson talade i stället om “tillståndslösa”.

I en EU-resolution från 2009 uppmanas EU-länderna att undvika termen “illegal” till förmån för “irreguljär” och “papperslös”. Den amerikanska nyhetsbyrån AP har nyligen också beslutat att i fortsättningen inte använda uttrycket ”illegal”, något som uppmärksammats av Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström (FP) som uppmanat hela det officiella EU att sluta använda ordet. Märkligt nog tog Malmström i samband med denna uppmaning inte stöd i nyss nämnda resolution i EU-parlamentet. Kan det vara så att hon inte känner till den?

Huruvida Åkessons ordval har påverkats av denna europeiska och amerikanska diskussion eller är ett resultat av något annat strategiskt övervägande är oklart. Att det skulle vara fråga om en ren tillfällighet hur orden föll sig kan man nog däremot utesluta.

När Åkesson höll sitt vårtal den 27 april sade han att ”Vi är ett parti för infödda svenskar som för invandrade svenskar”. SD är ett parti som ”alla som bor i Sverige” vilket inkluderar 600 000 muslimer. Att Avpixlat tar in en insändare som starkt kritiserar Åkesson tyder på att de noterat hur omfattande kritiken mot Åkesson har blivit. Kanhända har flera insändare som kritiserat det nya ultraliberala SD skickats in, men inte publicerats. Avpixlat har säkert också noterat att många bloggar valde att kritisera uteslutningarna av Patrik Ehn, Daniel Rondslätt och flera andra. Gränsen för vad som skulle kunna accepteras av SD var nådd. Vi valde efter en viss betänketid att ge vårt stöd till Svenskarnas Parti och kommer att fortsätta med det.

De flesta invandringskritiker brukar utveckla sin kunskapsbank om invandringspolitikens bakgrund, orsak och sammanhang. De brukar på egen hand googla för att leta efter orsakerna till den omfattande invandringen till främst vita länder. När de kommit fram till en åsikt brukar de tala om för andra vad de kommit fram till. En invandringskritikers främsta uppgift borde vara att förklara vad som ligger bakom invandringen, vilka det är som ligger bakom och vad massinvandringen kommer att resultera i. Den person som har haft flesta chanser att på ett pedagogisk och tydligt sätt förklara för hela svenska folket vad invandringen leder till är Jimmie Åkesson. Han har framträtt i ett mycket stor antal direktsändningar i TV, men inte en enda gång har han sagt att de etniska svenskarna riskerar att bli i minoritet inom några decennier. Han har inte heller en enda gång förklarat att den demografiska obalansen måste mötas med åtgärder för att öka nativiteten bland svenskarna. Han har inte krävt invandringsstopp för att reda ut allvaret kring invandringen och har inte kommit med ett enda förslag till en vettig återflyttningspolitik, vilket är ett måste om Sverige ska överleva på sikt. Han har haft alla chanser i världen att i direktsändning förklara hur farlig den katastrofala invandringspolitiken är, men han har aldrig tagit den chansen. I stället tonar bilden av en liberal fram i varje framträdande han gör.

Efter att ha lyssnat på några debatter med Åkesson under den senaste tiden framgår det att han inte är en politiker för oss svenskar. Han representerar inte svenskarna utan förordar ett mångetniskt Sverige. i vårtalet var han tydlig med att han representerar ”hela Sverige”. Varför han deltar i politiska debatter med politiker från sjuklövern måste man allvarligt fundera över. Han har inte tillfört debatterna någonting. Han har inte sagt ett enda klokt ord till försvar för svenskarna utan talar numera pk-språk. Hans sömniga, tråkiga och totalt ointressanta debatter smittar av sig på oss andra som också håller på att somna av bara farten. Inte undra på att SD står stilla i opinionsundersökningarna. SD borde ligga på minst 20-25 % med tanke hur allvarlig situationen i Sverige är och med tanke på i vilken takt de etniska svenskarna trängs undan i sitt eget land. Varför medlemmar i SD inte ställt krav på att byta ut Åkesson är en gåta. Men det är deras problem.

Nu gäller det att maximera stödet till Svenskarnas Parti (SvP). Efter gårdagens demonstration i Jönköping har SvP visat att man till skillnad från SD vill försvara de etniska svenskarnas rätt till sitt eget land.

Av sina politiska motståndare och av SD kommer SvP att kallas nazistiskt. Men både bloggen Avpixlat och Fria Tider valde att kalla partiet vid sitt namn (Svenskarnas Parti) och undvek förklenande omdömen. Det hedrar dem och är ett gott tecken. Partiet kan dock säkert med rätta kallas svensknationalistiskt om man så vill. Många liberala sverigedemokrater kommer att kalla SvP för ett nazistiskt parti. De vill skrämma folk från att börja visa stöd för det enda partiet som har en politik som kan rädda Sverige. Vi kommer inte låta oss skrämmas av sådana utfall. Det som skrämmer oss är hur SD har urholkat sin egen politik och hur ointresserad Jimmie Åkesson är av att försvara de etniska svenskarna. Att stödja Svenskarnas Parti är ett måste – även om de har fel och brister.

Därför ska du välja Svenskarnas Parti istället för det ideologiskt havererade Sverigedemokraterna

sverigedemokraterna-svp

För en tid sedan skickade Svenskarnas Parti ett brev till sverigedemokratiska kommunpolitiker. Brevet skrevs med anledning av att ett stort antal medlemmar uteslutits ur SD på falska eller ogiltiga grunder. Bakom uteslutningshysterin i SD finns främst Björn Söder och Jimmie Åkesson som vill rensa ut människor som framför berättigad kritik mot partiledningen. På lösa grunder och utan att kunna försvara sig har en rad duktiga medlemmar uteslutits under de senaste åren. Mer om det kan man läsa här. Nu följer vi upp med tankar om vilket parti som bör ersätta det ideologiskt havererade SD.

Sverigedemokraterna är ett före detta nationalistiskt parti som har svikit sina väljare och sympatisörer. De har övergivit de etniska svenskarna och skapade 2011 ett nytt menlöst program som gör det omöjligt att rädda Sverige. Sverigedemokraterna kommer dock inte att försvinna från den politiska scenen. Media kommer att framställa SD som rasistiskt och främlingsfientligt även i fortsättningen för att locka folk dit och försöka hindra folk från att gå till ett verkligt svensknationalistiskt alternativ. SD har kommit för att stanna och kommer att sitta i riksdagen under överskådlig tid, men partiet kommer inte att kunna eller ens vilja lösa några av våra allvarliga demografiska problem. SD har blivit ett impotent parti genom en rad beslut som partiledningen själv har fattat.

– SD anser att alla kan bli svenskar oavsett etnicitet och bakgrund.

– SD anser att alla som kommit till Sverige och blivit svenska medborgare ska få stanna i Sverige för evigt.

– SD accepterar att 600 000 importerade muslimer finns i Sverige och vill att de ska få stanna här för evigt.

– SD vill att invandringen till Sverige ska fortsätta – bara i mindre omfattning.

– SD vill att Sverige även fortsättningsvis ska ta emot flyktingar genom FN:s försorg och att vi ska vara medlem i FN.

– SD vill fortsätta att slösa bort skattebetalarnas pengar på flyktingpolitiken och öka biståndet till FN-ledda organisationer.

– SD förespråkar ”öppen svenskhet” och föredrar ett mångetniskt Sverige framför ett etniskt homogent Sverige (som Sverige har varit i alla tider fram till början av 1970-talet). SD bekämpar etnonationalism trots att de europeiska nationalstaterna inklusive Sverige har varit etnonationalistiska i alla tider fram tills massinvandringen påbörjades.

– SD vill inte utvisa kriminella invandrare om de har blivit svenska medborgare. De ska istället få bo kvar i Sverige i evighet och försörjas av svenska skattebetalare så länge de lever.

– SD-ledningen gillar inte att kritiseras oavsett hur saklig och befogad kritiken är. De inleder uteslutningsärenden eller fryser ut medlemmar som har åsikter om toppstyre eller maktfullkomlighet.

– SD-ledningen skor sig ekonomiskt på sina roller som partiföreträdare. De ekonomiska ersättningarna är oanständigt höga.

– SD-ledningen säger öppet att alla som inte gillar idén med ”öppen svenskhet” bör lämna partiet.

– SD är i praktiken ett parti som leds av intoleranta antidemokrater som inte tål minsta kritik eller ”ideologisk avvikelse”.

– SD har bestämt sig för att alla som har invändningar mot någon av partiets riktlinjer ska jagas ut ur partiet.

Så nu lämnar vi partiet. Det är uteslutet för en sann Sverigevän att vara kvar i ett parti som inte längre bryr sig om det egna folket. Det är uteslutet att vara med i ett parti som visar förakt för svenska nationalister. Det är uteslutet att bli medlem i eller rösta på ett parti som föraktar svenska nationalister.

Den viktigaste frågan är vilket politiskt alternativ vi ska välja – för SD går inte att rädda. Men vi måste inse att det inte kommer att finnas något nationalistiskt parti som är perfekt. Även om någon skulle bryta sig ur SD och skapa ett bättre alternativ så kommer inte heller det att vara perfekt. De existerande småpartierna är inte heller perfekta. Just nu finns det tre partier – kanske fler – som skulle kunna vara alternativ för Sverigedemokratiska väljare. Med vi ska endast fokusera på Svenskarnas Parti eftersom det är där energin finns och viljan att rädda Sverige är som störst.

Svenskarnas Parti består av personer som på allvar vill försöka rädda Sverige. Partiets medlemmar har en brokig bakgrund där flera personer kommer från rörelser som vem som helst kan betrakta som tvivelaktiga. Det är egentligen ganska oviktigt vad folk har gjort i sin ungdom eller i sitt tidigare liv, det är inget att hänga upp sig på eftersom precis alla människor kan ha gjort dumheter innan de mognat. Visst är ett medlemskap i en obskyr nazistisk sekt inget som normalbegåvade människor uppskattar, men bara för att många människor gör politiska felsteg i sin ungdom behöver det inte betyda att de är dåliga människor. Inom exempelvis socialdemokratin kryllar det av människor som har varit med i diverse vänsterextrema bokstavssekter när de var unga. Man behöver inte fördöma människor för det, särskilt inte om de har ett gott hjärta och är goda människor med en i grunden god karaktär. Allt handlar om just det, om man är en god människa eller inte.

När det gäller Svenskarnas Parti så kan man om man vill säga att partiet framstår som en obskyr halvnazistisk sekt när man tar del av vad vissa medlemmar säger eller när man tar del av vilka böcker de säljer. Men man kan lika gärna säga att det i själva verket finns en stor spännvidd i partiet och en stor tolerans för olika slags åsikter. Några medlemmar har varit medlemmar i det nedlagda nazistpartiet ”Nationalsocialistisk Front” som från början till slut var en helt bisarr politisk rörelse. Att försöka återuppväcka nazismen och driva tysk nationalsocialism som politisk idé måste vara något av det mest vansinniga man kan göra. Det är inte bara omdömeslöst, det är kontraproduktivt och direkt dumt. Några av dem som var med i det nazistpartiet finns idag med i Svenskarnas Parti och har nog insett att deras ungdomliga oförstånd var mycket stort. Om de inte har insett det så visar de att de har långt kvar till politisk och mänsklig mognad. Men även människor som av ålder att döma borde vara mogna är inte alltid det och även de har rätt att hysa åsikter om sitt samhälle. Partiet har inte för avsikt att utesluta folk bara för att de uttrycker sig lite obegåvat. De försöker att behålla så många medlemmar som möjligt och satsar på att lyfta fram de bästa till partitoppen. Det är rätt inställning.

Svenskarnas Parti har även rekryterat flera medlemmar från Nationaldemokraterna och några från Sverigedemokraterna. Partiet har också rekryterat folk som inte tidigare har varit med i några politiska partier. Intresset för Svenskarnas Parti (SvP) har ökat i takt med att de invandringspolitiska problemen i samhället har skärpts. Missnöjet med SD kommer också att få fler att välja Svenskarnas Parti. För många sverigedemokrater är dock steget till SvP alldeles för långt. SvP har det emot sig att vissa av partiets företrädare som uttalar sig för partiets räkning gör det på ett plumpt eller klantigt sätt. Det skrämmer en del människor utanför partiet. Men då är det bättre att lyssna på partiets riktiga företrädare i partitoppen eller läsa fakta på partiets hemsida.

Då upptäcker man att det finns skickliga och väldigt bra företrädare för partiet. Variationen på medlemmarnas kvalitet är stor. Medan en del låter som sura tjurskallar och är väldigt jobbiga att lyssna på så finns det andra som har helt motsatta och mycket goda kvaliteter. Vad som gör Svenskarnas Parti intressant är den ideologiska spännvidden i partiet. Att folk kommer från så vitt skilda politiska miljöer med den gemensamma viljan att rädda Sverige är vad som präglar SvP. Alla människor med en vilja att rädda Sverige bör få vara med i en Sverigevänlig eller svensknationell rörelse under förutsättning att de sköter sig.

Rätt väg att gå är att låta så många Sverigevänner som möjligt få plats i partiet och hellre acceptera viss amatörmässighet än att kasta ut folk som kan göra praktisk eller politisk nytta. SvP är därför på rätt spår medan SD har spårat ur fullständigt. Vi skriver det här just för att SD är slut som Sverigevänligt alternativ, de har ingen Sverigevänlig politik längre och då fyller de ingen funktion. SvP däremot har både energi och en vilja att faktiskt rädda Sverige och då är det självklart att de ska få stöd. Det är viktigt att framhålla att SvP har många brister, men att ingen av dessa brister borde avhålla någon från att gå med i partiet. Tvärtom så kan bristerna rättas till när partiet får fler medlemmar med goda kvaliteter.

När Stefan Jacobsson nyligen skrev brev till sverigedemokratiska väljare så var det inte för att stjäla partiets medlemmar. Det var för att visa att SvP menar allvar med sin politik att vilja rädda Sverige. Erbjudandet från SvP visar att partiet vill vara en samlande kraft för Sverigevänner och det borde då vara självklart att ge stöd åt SvP. SD däremot skulle aldrig kunna tänka sig att ta emot medlemmar från SvP oavsett vilken bakgrund de har i övrigt. Detta trots att partiet (SD) i praktiken byggdes upp av personer med en SvP-liknande bakgrund. Om Björn Söder och Jimmie Åkesson hade fått vrida klockan tillbaka så hade nästan alla som var medlemmar i SD före 1995 uteslutits och då hade det inte funnits något parti för dem att göra karriär i. Björn Söder, Jimmie Åkesson, Mattias Karlsson och Richard Jomshof är fyra liberaler som har tagit över SD och förvandlat det från ett nationalistiskt parti som försvarat de etniska svenskarna till ett parti som försvarar ett mångetniskt Sverige. Partiet har svängt 180 grader i sitt ideologiska förfall, men ändå tror många att SD är ”rasistiskt” och Sverigevänligt. Partiet är snarare svenskfientligt eftersom de förnekar de etniska svenskarnas rätt till sitt eget land.

Den här bloggen har haft en välvillig inställning till SD fram till att Patrik Ehn och Daniel Rondslät blev uteslutna på falska grunder. När vi började skrapa lite på ytan kring andra uteslutningar de senaste åren upptäckte vi ett otrevligt mönster. Björn Söder och Jimmie Åkesson utesluter hysteriskt alla som vågar framföra minsta kritik mot partiledningen. De har blivit maktgalna, maktfullkomliga och direkt farliga. De är hänsynslösa i sitt maktutövande. De är inga demokrater utan de tillämpar samma slags toppstyrning av partiet som vilket fascist-, nazist- eller kommunistparti som helst har gjort i historien. Uteslutningen av Patrik Ehn kallades lite ironisk för de långa knivarnas natt och jämförelsen med när Hitler gjorde sitt parti totalitärt är inte långsökt.

När Sverigedemokraternas partiledning kallar Svenskarnas parti för nazistiskt så har de fel. Svenskarnas Parti har visserligen en del gods från sådana rörelser i sitt bagage, men SvP är på många sätt betydligt mer demokratiskt än SD. SvP har större tolerans när det gäller yttrandefrihet inom partiet. Faktum är att inom SvP behöver man inte vara rädd för att uttrycka en åsikt. Man behöver inte vara rädd för att bli utesluten om man säger att Sverige är de etniska svenskarnas land. Man blir inte utesluten om säger att man vill repatriera stora skaror etniska främlingar som inte hör hemma i Sverige. Man blir inte heller utesluten för att man läser böcker av Ernst Jünger eller lyssnar på musik av Stefan Andersson. Man blir inte utesluten oavsett vilken bok man läser eller vilken musik man lyssnar på. SvP uppträder inte som smakdomare vilket den ideologiskt efterblivna partledningen i SD gör. SvP utesluter inte folk för att de i sin ungdom sökt sig till ”fel” rörelse eller parti.

Nu ska det sägas att även en del rätt radikala invandringskritiker är skeptiska till SvP. Vi har talat med en som anser att det också finns en naivitet i partiet där en del rätt stolliga individer som uppträder störande eller svinaktigt tillåts företräda partiet. Huruvida det är sant har vi ingen kännedom om, men i så fall är det en stor brist som kan leda till att många goda krafter kanske inte vill gå med.

Att ta på sig rollen att företräda svenska folket är ett uppdrag man måste ta på stort allvar. För att kunna göra det på ett trovärdigt sätt måste man hitta den ton som gör att svenskarna vill lägga sin röst på ett Sverigevänligt parti. Det kräver att de Sverigevänliga representanterna uppträder kultiverat, artigt och sympatiskt. Det kräver också att man är vidsynt och att man respekterar åsikter som man inte själv har. Tolerans för andra åsikter än sina egna är ett svenskt signum som SvP har chansen att visa respekt för nu när SD har övergivit detta signum. Genom att förklara sina egna åsikter istället för att fördöma andras åsikter kan SvP vinna anhängare. Genom att försöka övertyga människor med andra åsikter istället för att fördöma människor med andra åsikter kan SvP vinna sympati och goodwill. Genom att visa mera respekt för andras åsikter både inom och utanför SvP kan partiet vinna sympati och växa. Allra viktigast är att SvP står för sin politiska linje och inte ger avkall på den när det blåser. SD är eftergivna och fega. Om SvP kan stå fast vid sin mer bestämda invandringspolitik kommer man att vinna sympati bland många som ogillar den eftergivenhet som SD har uppvisat. Att rädda vårt land är det primära, men den tanken har SD övergivit helt och hållet.

Stefan-jacobsson-svenskarnas-parti

Det är många som tycker att det är bekymmersamt att duktiga medlemmar utesluts från SD i så stora antal. Några av de personer som har uteslutits ur partiet har förtjänat sitt öde, men en uppskattning är att ungefär hälften eller fler av dem som uteslutits borde ha fått stanna kvar i partiet. Uteslutningarna av Patrik Ehn och Daniel Rondslätt blev för många den yttersta gränsen för vad som kunde tolereras. Det är inte bara uteslutningarna av dem som har fått många att bli upprörda utan det fulspel som föregick uteslutningarna.

Falska anklagelser, guilt by association och en hel rad anklagelser om böcker och musik som man som sverigedemokrat inte får läsa och klagomål på att man har läst artiklar på politiskt inkorrekta hemsidor fick många uppröras över tillståndet i partiet.

Den Sverigedemokratiska partiledningen vill kontrollera sina medlemmars förehavanden i vardagslivet och kräver att de undviker att länka till opassande musik, fel bokförlag, fel bloggar och kräver vidare att de inte trycker på fel gilla-knappar på Facebook eller går med i fel grupper. Kort sagt vuxna människor som är medlemmar i SD ska hållas kort och kontrolleras av en totalitär partiledning. SD har utvecklat ett angiverisystem där man kontrollerar vad medlemmarna har för sig på sociala medier.

En så sjuk partikultur finns nog inte i något annat parti. Många personer som röstade på partiet 2010 har fått nog och vill ansluta sig till något parti där friheten att läsa vad man vill är större. Men många vill också ansluta sig till något parti som vågar försvara de etniska svenskarnas rätt till sitt eget land. Många upplever att det inte finns något sådant parti idag.

Eftersom Svenskarnas Parti (SvP) finns och har tagit emot några före detta sverigedemokrater så kanske fler skulle kunna söka sig dit. Det finns bland många Sverigevänner en skepsis mot SvP och det känner vi naturligtvis till. Den bottnar i att många uppfattar partiet som kryptonazistisk och att partiets medlemmar ibland försvarar nazism.

Det skulle vara bra om vi kunde reda ut några vanliga tvivel eller frågeställningar om SvP. Det skulle underlätta för sverigedemokrater att ta ställning för ett eventuellt medlemskap i SvP eller för att lägga sin röst på SvP i valet 2014.

För att göra det enklare för fler att få klarhet i vad SvP vill så skickade vi ett antal frågor till partiledaren Stefan Jacobsson.

Gratulerar till rollen som partiledare. Hittills har du gett ett intrycks av att passa bra i rollen. Känns det ovant att ha en ledande roll i partiet?

Tack, tack! Det är självklart väldigt hedrande att ha fått ta över rodret för Svenskarnas parti. Givetvis känns det ovant att inneha den rollen, det går väl aldrig att föreställa sig innan hur det är. Jag har dock under några år suttit med i styrelsen för partiet och är väl införstådd med vad som krävs av mig. Samtidigt vill jag understryka att vårt parti bygger på en laginsats där våra medlemmar gemensamt driver på det som vi har för avsikt skall bli en ny folkrörelse.

Hur ser du på att SvP fått ett ökat stöd på grund av de brister som finns inom Sverigedemokraterna?

Det är tudelat. Såklart känns det roligt att fler ansluter sig till oss och att den linje som vi slagit in på ger goda resultat, samtidigt så känner jag medkänsla med dem som har varit med och byggt upp Sverigedemokraterna, och som nu i många fall blir kastade åt vargarna, uteslutna och smutskastade. Gräsrötter som lagt ner åtskilliga timmar, energi och möda åt att försöka förändra Sverige. Sverigedemokraterna hade stor potential, men den är sedan länge borta och det är tragiskt att se.

Du skriver i ditt brev till SD: ”Inom Svenskarnas parti är det, till skillnad från hos Sverigedemokraterna, högt i tak och vi har inga problem med diskussioner – även kontroversiella sådana.” Det låter bra att det är högt till tak. Nu finns det några som ironiskt påstår att ni har lika högt till tak som SD. Vi kanske skulle kunna reda ut hur det ligger till. Är det tillåtet att tycka att demokrati är att föredra framför något annat?

Javisst kan man tycka det. Det vi har slagit fast i våra politiska punkter är följande:

“Sverige skall styras på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt: Statsapparaten skall ledas av ett modernt statsskick som så effektivt som möjligt gagnar svenskarna. Statsskicket måste bygga på kompetens och ansvar, och dess uppgift skall alltid vara att tjäna befolkningen, aldrig tvärtom. Det styrande systemets ledord skall vara förbättring, utveckling och hela folkets väl.”

Vad detta innebär är att partiet skall verka för just det som står, dvs. att vi i Sverige ska ha ett system som så effektivt som möjligt tillgodoser svenskarnas intressen. En del medlemmar anser säkerligen att demokrati är det bäst lämpade systemet, medan andra inte gör det. Vi anser inte att en konstruktiv diskussion inom partiet är någonting negativt, utan det bärande är att alla ställer upp på visionen om ett fritt svenskt Sverige där vår suveränitet, yttrande- och åsiktsfrihet värderas högt. Partiets linje är att det parlamentariska demokratiska system som vi har idag (men inte nödvändigtvis alla värderingar som idag brukar sammankopplas med ordet “demokrati”) är föråldrat och en av anledningarna till att vi sitter i den situation som vi gör idag. Vi anser att systemet måste utvecklas till ett sådant som bättre möter de utmaningar vi har i dagens samhälle, exempelvis var graden av globalisering och makten hos multinationella företag på en helt annan nivå när dagens system inrättades. Dagens system kritiseras även av allt fler som är politiskt intresserade, se t.ex. “Knapptryckarkompaniet” skriven av Anne-Marie Pålsson som lämnade såväl moderaterna som riksdagen på grund av att hon såg så stora brister med dagens system. Det är många som ser att vi behöver förändring.

För att återgå till frågan så har vi exempelvis flera ledande personer i partiet som definierar sig ideologiskt som nationaldemokrater, det viktigaste är som sagt att vi är överens om att vi skall ha ett statsskick där svenskarnas intressen sätts främst. Sedan är det såklart också viktigt att medlemmar skiljer på egen åsikt och partilinje, dvs. att hur en medlem definierar sig ideologiskt är personens ensak och ingenting som partiet skall lägga sig i, däremot så kan givetvis inte individens personliga ideologiska övertygelse läggas fram som en ideologisk etikett för hela partiet.

Är det tillåtet att hysa sympati för den judiska staten Israel?

Partiet har inte tagit ställning i Israel-Palestinakonflikten, eller några andra utländska konflikter av den karaktären heller för den delen mer än att vi anser att de svenska trupper som finns utomlands borde tas hem, eftersom vi svenskar måste lösa de svenska problemen först och främst innan vi över huvud taget kan överväga att lägga oss i internationella konflikter och på så sätt bli indragna i dem. Eftersom partiet inte har någon officiell linje i frågan så kan det givetvis diskuteras fritt och jag har exempelvis hört såväl åsikten att det ligger i svenskarnas intressen att det finns en judisk stat så att judar i Sverige har någonstans att återvandra eller utvandra till, som åsikten att palestinierna borde få tillbaka sitt land från judarna.

Är det tillåtet att kritisera nationalister som begår brott eller har en kriminell bakgrund?

Ja, självklart.

Är det tillåtet att vara medlem i SvP om man har begått mindre grova brott? Har ni något system som sätter gränser för vad som är accepterat eller inte accepterat?

Lindriga brott som fortkörning osv. lägger vi såklart ingen större notis om, men om vi blir uppmärksammade på att någon är dömd för andra brott så utreds det givetvis. Vid brott som aldrig går att försvara eller förlåta, som exempelvis sexualbrott eller brott mot barn, så utesluts personen omedelbart. Det reglemente som följs inom partiet är en grundinställning om att brott inte är ok, men sedan finns det såklart undantag, som t.ex. om personer blivit dömda för “hets mot folkgrupp” för att ha kritiserat samhällsutvecklingen, eller om någon dömts i ett sammanhang där de försvarat sig själva och/eller sin familj, sådant ser vi såklart inga problem med även om varje enskilt fall utreds.

Får judar vara medlemmar i SvP?

Enbart personer som tillhör samma folkslag som svenskarna kan lösa medlemskap i Svenskarnas parti, vi vill inte ha några tveksamheter kring huruvida det är svenskarnas intressen som ligger varmast hjärtat för våra medlemmar, så därför får varken judar, afrikaner, kineser eller araber osv. bli medlemmar i partiet.

Får människor av annan etnicitet än svensk vara med i SvP?

Människor av annan etnicitet får gärna delta vid våra öppna arrangemang så länge de respekterar våra politiska ambitioner, de kan dock inte göra det som medlemmar. Det finns givetvis många människor med olika etnisk bakgrund som stödjer grundtanken om att varje folk skall vara fritt att styra över sitt eget öde och att varje folk behöver ett eget land, och jag tror att de allra flesta som delar den uppfattningen har förståelse för varför vi vill bygga ett alternativ för och av svenskar. Personer av annan etnicitet får självklart ge oss stöd om de delar vår inställning, men vi måste vara tydliga med att vi arbetar för ett svenskt Sverige och då bör vi visa det genom att vi börjar med att bygga ett svenskt parti. Att driva frågan om ett svenskt Sverige med ett multietniskt parti anser jag inte vore direkt förtroendeingivande.

SvP har ett partiprogram som många som väcker några frågor. SvP skriver: ”1. Sverige skall även i framtiden vara svenskt: Endast människor som tillhör det västerländska genetiska och kulturella arvet, där de etniska svenskarna ingår, skall kunna vara svenska medborgare.” Vad är ett västerländskt genetiskt arv? Varför använder ni naturvetenskaplig terminologi i ett partiprogram? Vore det inte bättre att förklara vilka som äger rätten till Sverige genom att konstatera att Sverige är de etniska svenskarnas land och att de enda som kan få tillträde till vårt land är människor som är etniskt besläktade med oss.

När Svenskarnas parti startades så var det viktigt att partiet inte skulle kunna vandra samma urvattnande väg som SD har gjort. Om man tittar på Sverigedemokraterna som ett varnande exempel så stod det i deras principprogram fram till nyligen att “Den viktigaste faktorn i ett tryggt, harmoniskt och solidariskt samhälle är den gemensamma identiteten, vilken i sin tur förutsätter en hög grad av etnisk och kulturell likhet bland befolkningen”. Detta ströks vid SD:s landsdagar 2011 och bland annat Johnny Skalin visade prov på hur man bytt ut innebörden av ordet “etnisk” när han uttalade sig i media inför landsdagarna med att “Man kan tolka etnicitet på flera olika sätt. Man kan tolka det strikt genom att man menar att det finns olika folkgrupper. Eller så kan man tolka det rent kulturellt. Den kulturella betoningen som vi har i vårt parti har inte alltid varit så glasklar för dem som läst principprogrammet”. Det kan vara värt att fundera på att SD-ledningen i samma stund som de kom in i riksdagen, och faktiskt började få möjlighet att påverka och skapa debatt i viktiga frågor, så urvattnade de sina principer till att inte ens acceptera att svenskarna existerar mer än som en social konstruktion och de ersatte nationalism med socialkonservatism som sin huvudideologi. Nationalismen som finns kvar i programmet är enbart kulturnationalism där de betonar att de anser att vem som helst kan bli svensk. Vi anser tvärt emot detta att lika lite som att alla skulle kunna bli kineser så kan inte vem som helst bli svensk. Vi menar också att det finns ett värde i att etniska svenskar såväl fortsätter att existera som att vi som folk skall kunna styra över vårt eget öde i vårt eget land. För att dra exemplet långt så innebär det nuvarande SD-programmet att det inte spelar någon roll ifall Sverige skulle befolkas enbart av afrikaner eller asiater, så länge de “beter sig svenskt”. Men på vilket sätt skulle det kunna ligga i svenskarnas intressen? Du frågade även om det västerländska genetiska arvet och det är det som biologiskt binder samman den folkgrupp som svenskarna är en del av.

SD är ett parti som tyvärr inte längre arbetar för det som de proklamerade att de skulle vid partistarten, och när SvP startades så ville man vara säkra på att detsamma inte skulle kunna hända med SvP. Därför valde man också att formulera sina grundläggande punkter på ett sätt som gjorde att betydelsen för vad man ville åstadkomma inte skulle kunna korrumperas under årens gång, och det är anledningen till att partiet valde att hellre vara övertydliga i sina punkter för att omöjliggöra en sådan tragisk utveckling som vi fått se i Sverigedemokraterna.

SvP skriver: ”Detta innebär att endast personer som är genetiskt lika svenskarna skall kunna få medborgarskap i Sverige för att kunna tas upp av samhället och bli en del av den svenska identiteten.” Varför denna fixering vid genetik? Vore det inte bättre att skriva att ‘endast personer som är etniskt besläktade med svenskarna ska kunna få medborgarskap’. Annars måste ni ju förklara hur genuppsättningarna ser ut? Låter inte det rätt absurt?

Jag förstår att det i vissa sammanhang kan uppfattas på det sättet, men mot bakgrund till varför vi har valt att formulera oss på det sättet så tror jag dock att förståelsen för det blir större. Jag tror ingen vill vara med om att vi lyckas arbeta fram ännu ett invandringskritiskt parti som riskerar att förvandlas till något helt annat så fort det börjar få verklig politisk makt.

Och givetvis vore det märkligt om ett politiskt parti skulle gå in och förklara hur den genetiska strukturen ser ut för vårt folk, och det är inte heller vår ambition utan det är något vi anser att vetenskapen skall fortsätta syssla med. Att vi anser att det är de som tillhör samma folkslag som svenskarna som ska kunna bli svenska medborgare kräver ju dock inte att vi som parti själva utreder exakt vart gränsen går, utan det kan, och bör, vi givetvis överlåta till vetenskapen.

SvP skriver: ”2. Sverige skall styras av svenskarna: Icke-svenskar skall ej tillåtas ha maktpositioner inom det svenska samhället.” Vem räknas som icke-svensk? En person som är född i Norge men uppväxt här? En person som är född i Glasgow men uppväxt här? Bara den som är född i Sverige? Vad är en definition på en icke-svensk?

En svensk anser vi skall definieras som en som tillhör samma folkslag som svenskarna och har en övervägande svensk identitet. De som inte faller inom ramen för detta är inte att definiera som svenskar, dvs. de är icke-svenskar. Däremot anser vi att en person som tillhör samma folkslag som svenskarna, så som t.ex. norrmän och skottar generellt gör, kan bli svenskar om de flyttar till Sverige och till slut utvecklar en övervägande svensk identitet genom att prata svenska och så vidare.

SvP skriver: ”3. Sverige skall styras för svenskarna: Alla politiska beslut skall utgå från vad som är bäst för de etniska svenskarnas intressen.” Ni skriver att de politiska punkterna i ert program inte kan ändras. Bäddar inte det för problem när folk faktiskt skulle kunna föreslå både förbättringar och en utvidgning av programmet?

Våra tio punkter bör ses som grundprinciper och principer ska man inte rucka på, dem håller man fast vid. Det skall dock understrykas att det är just våra tio punkter, och inte det som vi kallar “vidareutveckling av programmet” som inte kan ändras. Vår politik måste givetvis vara dynamisk för att kunna vara så kraftfull som möjligt och kunna anpassa sig efter hur omvärld och samhälle ser ut för att vi ska kunna hantera olika problem eller situationer, det måste dock ske inom ramen för punkterna eftersom det är där vi har kärnan i vår målsättning.

Jag ser inte någon motsättning mellan att man håller fast vid sina principer samtidigt som medlemmar och sympatisörer gemensamt både förbättrar och utvidgar vår politik, så länge det som sagt görs med dessa principer i åtanke. När man ser hur Sverigedemokraterna har urholkat sin politik förstår man vikten av att ha det allra viktigaste fastslaget och varför vi fattat ett sådant beslut. Vi får aldrig riskera att föra en tandlös politik och detta är en av garanterna för att det heller aldrig kommer bli så.

Har ni stadgar som anger hur organisationen ska fungera?

Ja, självklart har vi stadgar som anger hur organisationen fungerar och hur de olika organen inom partiet arbetar. Dessa finns att ladda ner på http://www.svenskarnasparti.se/wp-content/uploads/stadgar_2012_03_30.pdf

En del människor har uppfattningen att SvP har tagit intryck av nazismen mer än av våra egna politiska traditioner, är det en felaktig bild av partiet?

Partiet har för avsikt att möta de utmaningar vårt folk står inför i idag och skapa ett modernt svenskt nationalistiskt styre, rotat i vår egen mylla. Med de överhängande problem som de europeiska folken står inför idag med massinvandring, globala företag som är mäktigare än enskilda nationer, global ekonomi, upplösandet av gränser osv. så kan vi dock inte hitta lösningarna till våra problem genom att stirra oss blinda på historien, vare sig inom eller utanför Sveriges gränser, utan vi måste skapa våra egen politik och komma med egna lösningar utefter hur världen ser ut idag och hur vi vill förändra den imorgon. Lärdomar anser vi att vi kan dra från alla möjliga politiska rörelser genom historien men jag ser generellt sett inte att vi framförallt tar intryck från det som har varit, utan att vi gemensamt utvecklar en nationalism för 2000-talets Sverige.

Är SvP:s motstånd mot demokrati bara ett försök att kopiera den nazistiska diktaturens politik? Att demokratin inte fungerade i Tyskland berodde dels på att landet var stort, demokrati fungerar alltid sämre ju större ett land är, och på att landet var djupt splittrat och polariserat. Vad är SvP:s invändning mot demokrati?

Vi försöker inte kopiera någon politik utan som jag nämnde tidigare så tror jag inte vi kan hitta alla svar genom att se till historien, vare sig vår egen eller något annat lands, utan vi måste arbeta utefter hur samhället har utvecklats idag och för de förändringar som vi strävar efter att genomföra.

Dagens statsskick är en av anledningarna till den situation vi befinner oss i idag, där finns en tydlig problematik med ansvarslöshet, egoism, manipulation, kohandel och folksplittring genom att systemet inte ser till helheten utan partierna företräder istället olika intressegrupper inom landet som gör vad de kan för att gagna just sin egen grupp på bekostnad av de andra. Det viktigaste för de styrande idag verkar vara att bli omtyckta av gammelmedia så att de själva presenteras på ett sätt som gör att de kan behålla sina välbetalda arbeten i riksdagen efter nästa val. Ingen behöver ta ansvar för de beslut som fattats, inför valen så lovar partierna guld och gröna skogar, men när det väl kommer till kritan så har det inte varit något annat än fagra ord och folket har inget att säga till om. Det finns som sagt mycket kritik mot dagens parlamentariska demokratiska system, och enbart genom att våga prata om problemen med det system vi har idag så kan vi förbättra det så att svenskarna kan få en så positiv utveckling som möjligt där staten på bästa sätt kan tjäna invånarna.

Om SvP inte gillar demokrati, har ni något bättre politiskt system? I så fall vilket och hur fungerar det?

Att vi vill lösa de problem som finns med det rådande systemet innebär inte automatiskt att vi har precis alla lösningarna redan nu, utan vi måste börja på ruta ett och prata om problemen först, för att på sikt kunna lösa dem. Vi har inte för avsikt att i detalj presentera ett helt nytt politiskt system, utan vi måste först och främst få upp en större samhällsdiskussion kring problematiken som finns med dagens system och som politiskt parti förmedla vilka grundprinciper vi anser att ett bättre politiskt system måste vila på. Med dessa principer som grund kan sedan landets främsta inom området diskutera lösningar på de problem som finns och hur vi bygger ett system som på bästa sätt är till gagn för svenskarna. Vi anser att ett styrelseskick måste vara dynamiskt och hela tiden tillåtas att både förbättras och effektiviseras. Det skall i högsta grad värna folkets långsiktiga intressen, och självklart i så stor mån det är möjligt även dess kortsiktiga diton. Det skall vara konstitutionellt reglerat och det skall finnas effektiva och oberoende kontrollmekanismer som bevakar makten och ser till att korruption med mera inte existerar och folket ska givetvis ha möjlighet att avsätta de styrande. Det skall också finnas ett tydligare tjänstemannaansvar där de som fattar beslut faktiskt också skall kunna ställas till svars för dessa om de missbrukar sin ställning eller driver igenom beslut som är negativa för folket.

I Sverigedemokraterna är det nästan tabu att ha egna åsikter. De förtroendevalda riskerar uteslutning på  mycket lösa grunder. Hur många har SvP uteslutit och på vilka grunder har de uteslutits?

Jag kan inte återge en exakt siffra på hur många som har uteslutits ur partiet, men kan säga att det inte är särskilt vanligt förekommande att vi utesluter någon. Uteslutningar görs inte lättvindigt utan enbart efter utredning och noga övervägande. Det senaste fallet var när det uppdagades att en medlem tidigare dömts för våldtäkt, då agerade vi givetvis snabbt och resolut. Det är viktigt att vi i den typen av fall är tydliga med att sådant inte är acceptabelt i partiet.

Men förutom i ovannämnda solklara fall försöker vi hellre föra konstruktiva samtal och ge folk en varning och en chans att bättra sig, finns en trovärdig förklaring, förståelse för problematiken och vilja till förbättring så räcker det långt i många fall, men givetvis inte i alla.

Hur högt till tak har ni i partiet? Är det tillåtet att vara tydlig motståndare till den nazistiska diktaturen i Tyskland och är det tillåtet att anse att Hitler var ett problem både för tyskarna och för omvärlden, särskilt efter de långa knivarnas natt när han tog full kontroll över partiet?

Det är självklart omöjligt att ge ett exakt svar på “hur högt i tak vi har”, men vi utesluter i alla fall inte nationalister för att de “gillar” fel saker på Facebook, eller tipsar om “kontroversiell” litteratur. I punkt nummer sju i vårt punktprogram står det att läsa följande:

“Åsikts- och yttrandefrihet: Alla frågor skall vara fria att diskutera i Sverige, forskningen skall vara fri och inskränkning av den personliga integriteten genom statlig övervakning av icke-kriminella medborgare skall ej tillåtas.”

Detta gäller inte bara i samhället i stort, utan också inom partiet eftersom vi vill bygga en politisk rörelse som bygger på samma principer. Det huvudsakliga är att man ställer upp på vår vision om ett svenskt Sverige och våra tio punkter, inte vad man personligen anser om enskilda historiska händelser.

Vissa av era företrädare tycks ogilla demokrati. Varför då? Vore det inte bättre att sträva efter att införa demokrati i Sverige – något som vi inte har haft på många decennier?

Jag kan givetvis inte svara i detalj för olika företrädares argument utan konkreta exempel på dem, men generellt är det viktigt att komma ihåg att när demokrati kritiseras så är det statsskicket och systemets brister som kritiseras, inte positiva värden som ofta vägs in i begreppet, som t.ex. yttrandefrihet osv. som jag vågar påstå att vi i Svenskarnas parti företräder i högre grad än vad vi har i Sverige idag. Att du säger att vi inte har haft demokrati i Sverige på flera decennier är dock intressant eftersom det tydliggör hur många olika definitioner det finns av begreppet demokrati. De allra flesta i Sverige anser säkert att vi har demokrati idag men din fråga synliggör ändå att det även inom landet finns skillnader i vad man egentligen menar. Ett ytterligare exempel på detta är att även Kina är en demokrati, enligt deras definition av begreppet, och det blir givetvis svårt att kritisera både Sveriges och Kinas system på samma sätt, eller att förenkla den olika kritik som förekommer mot bägge länders system genom att hävda att det bara är kritik av demokratin. Att definitionerna är så skilda kring vad “demokrati” egentligen innebär gör också att det är lätt att förvanska kritik mot dagens statsskick till att innebära kritik mot en viss definition av begreppet, som i sin tur kanske inte alls är vad kritiken syftar till.

Varför använder ni ord som ”livsrum” i ert program? Det är en översättning av tyskarnas lebensraum? Är ni dåliga på att hitta bättre mer positivt klingande synonymer?

Det finns såklart alltid saker man kan arbeta mer med och slipa på, formuleringar som hade kunnat skrivas annorlunda vid partistarten och så vidare. Jag förstår din poäng men ser man till det sammanhang där det finns med i vidareutvecklingen av våra politiska punkter, och vad som faktiskt står, så är det ganska självklara saker som jag tror att alla nationalister kan skriva under på, oavsett ordval:

“För alla folks långsiktiga överlevnad krävs ett eget etniskt homogent livsrum, då det är ett generellt kriterium för överlevnad varför det knappast är något anmärkningsvärt att även svenskarna värnar sin egna fortlevnad.”

Hur väljs partiledaren och partistyrelsen?

Vi har i Svenskarnas parti en organisationsstruktur som i mångt och mycket påminner om ett företag där förtroendet från medlemmarna för ledningen varit bärande för partiets tillväxt ända sedan partistarten.  När partiet grundades ville ledningen ha så effektiv organisationsstruktur som möjligt och samtidigt förhindra den typ av fraktionsbildning som varit så förödande inom andra nationalistiska partier, där olika grupper i partiet kämpat om makten och lagt energi på att vinna över röster på egna kandidater för att föra en egen agenda snarare än att lägga all energi på att kunna nå de uppsatta målen. Genom att slå fast en styrelse med högt förtroende från start enligt en företagsmodell så har sådant aldrig varit något problem. Partiledaren är den som i samråd med partistyrelsen sedan beslutar om nya personer som skall tillträda i partistyrelsen. Partistyrelsen kan sedan avsätta partiledaren om denne inte ges förnyat förtroende vid partiledningens årsmöte eller på annat sätt brister i förtroende under årets gång.

Har ni haft avhopp från partiet av medlemmar som tycker att ni är för extrema eller av några andra orsaker?

Jag har aldrig hört talas om något sådant skäl till varför man skulle ha lämnat partiet. Självklart finns det hos oss, liksom hos alla andra politiska partier och grupper, människor som lämnar, men ser man till vår egna statistik är det enbart ett fåtal varje år som väljer att inte förnya sitt medlemskap, och det är ännu mer sällan som någon hör av sig och begär utträde.

Det är lätt att få känslan att ni är lite i samma situation som SD var i sin barndom. Har ni som ambition att utveckla ert partiprogram, att bredda er politik, eller får era förtroendevalda driva sin egen linje med stöd av det program ni redan har?

Det är faktiskt både och. Vi är absolut ett relativt ungt parti och precis som med alla partier i det läget så finns det arbete kvar att göra. Det kommer såklart alltid finnas saker som kan utvecklas mer och breddas ytterligare inom den politik vi presenterar och det är något vi också jobbar med för att tydliggöra hur vi vill förbättra Sverige och ge ett starkare underlag för de som är intresserade av Svenskarnas parti. När det gäller förtroendevalda så bör vi inte gå in och detaljstyra politiken i kommunerna, utan så länge den politik som bedrivs gör det utifrån de punkter som SvP samlas kring så är det bra.

Vilka kommuner i Sverige är ni starkast i?

Det är jättesvårt att göra den bedömningen. Det beror helt på vad man avser. Är det där vi har flest medlemmar, där vi genomför mest verksamhet eller där vi är bäst lokalt förankrade? Överlag så växer vi i större delen av landet och har väl fungerande lokalgrupper på många orter. Karlstad, Stockholm och Kalmar är tre sådana tydliga exempel, där vi har såväl mycket medlemmar samt håller en hög aktivismnivå.

Hur många mandat har ni idag om man räknar in de som kommit från SD?

Vi har för tillfället representation i Lidköping, Mönsterås, Nykvarn, Hedemora, samt en tom stol i Grästorp och vi för dessutom samtal med flera andra kommunpolitiker som går i tankarna att ansluta sig till partiet.

Hur uppfattar du Jimmie Åkesson? Är han en bra partiledare för SD?

Det går absolut inte att ta ifrån Åkesson att han är en slipad politiker och för sig bra i mediasammanhang, men det är såklart inte detsamma som att han skulle vara en bra partiledare för SD. Det förändrar inte det faktum att den linje som han och stora delar av SD:s partiledning har slagit in på, med “öppen svenskhet”, “socialkonservatism” och “nolltolerans” och allt vad de nu kallar det inte på något sätt gynnar svenskarnas intressen, och det får definitivt inte slut på den vansinnespolitik som har varit rådande under de senaste decennierna. En bra partiledare anser jag snarare skulle lyfta frågor som det pågående befolkningsutbytet och att detta inte på något sätt kan anses ligga i svenskarnas intresse. SD-ledningen har i riksdagen haft chansen att kunna driva fram en större debatt kring hur invandringen påverkar och förändrar Sverige till det sämre, men istället flyter de i stort sett enbart med etablissemanget och den diskussion som förs i samhället i stort. Den senaste tidens uteslutningar av “ideologiskt avvikande” visar tydligt att de inte heller har några ambitioner att på sikt förbättra sin politik.

Är det något du skulle vilja säga till vanliga invandringskritiker eller till sverigedemokrater för att få dem att gå med i SvP eller rösta på er?

På vår hemsida finns mer information om varför man som invandringskritiker bör stödja Svenskarnas parti framför andra alternativ, men en av de grundläggande insikterna för att vi ska kunna säkra ett framtida svenskt Sverige är att vi måste tänka långsiktigt. De avgörande resultaten kommer inte att komma om vi nationalister börjar kompromissa med vår politik, det kommer enbart att leda till att vi urholkar våra idéer och i slutändan blir det ingen skillnad mellan oss i oppositionen och de som styr idag.

Endast genom en rak och ärlig politik, där vi inte kompromissar med de viktigaste frågorna, kan vi ta itu med denna allvarliga samhällsutveckling. Genom att välja Svenskarnas parti kan Ni vara med och bidra till att vi på sikt kan få en hållbar positiv utveckling för Sverige och svenskarna.

Vi tackar Stefan Jacobsson för vänligheten att svara på frågorna och önskar honom och partiet lycka till.

När vi skickade frågorna till Jacobsson så svarade han omedelbart och bekräftade att han hade fått mejlet. Han bad sedan att få återkomma inom en vecka och det gjorde han.

Vi har inte för avsikt att analysera svaren utan kan bara konstatera att vi är nöjda med hans svar. Vi kan konstatera att det är större frihet i SvP än i SD. I SvP kan man formulera sina kommunpolitiska program mera fritt och självständigt än vad man kan i SD. Yttrandefriheten är också betydligt större i SvP än i SD vilket är en mycket viktig faktor för vår bedömning att ge partiet stöd.

Nu är det upp till andra att ansluta sig till SvP, rösta på partiet 2014 eller läsa mer på partiets hemsida. Har ni frågor kan ni säkert mejla partiet för att få svar.

Vad innebär det att bloggen från och med nu stöder SvP? Egentligen ingenting. SD har aldrig visat något intresse för de frågor vi driver på bloggen, medan folk från SvP tycks ha uppskattat några av våra texter. Vi kommer att fortsätta som vanligt men kommer att lägga in en banner som visar att vi stöder SvP. För ögonblicket ser vi inga som helst skäl till att framföra minsta kritisk mot SvP. Vi ser bara skäl till att ge stöd till partiet därför att de försvarar de etniska svenskarnas rätt till sitt eget land och dessutom står upp för yttrandefriheten. Att partiet inte är perfekt vet vi redan men det finns inget parti som är perfekt. Vi ser fram emot att partiet stabiliserar sig. Så nu stöder vi SvP tills vidare! Like it or not!

Läs mer:

Svenskarnas Parti

Samlingstråd om uteslutningarna i SD

Patrik Ehns försvarsbrev – bemöter lögnerna från Björn Söder

Den här bloggen tycker uppriktigt synd om Patrik Ehn. Han får oss att tänka på Giordano Bruno som ställdes inför rätta av inkvisitionen på grund av sin samhällssyn. Ehn är offer för en samling undermåliga figurer i Sverigedemokraternas partistyrelse som snarast borde lämna partiet. Björn Söder och Jimmie Åkesson bör lämna skutan. Ni bör avgå – kan ni fatta det! Vi är många som inte vill ser er i partitoppen. Ni förtjänar inte att sitta där efter allt förakt ni visar nationalister. AVGÅ!

bjorn-soders-logner2

Fallet Patrik Ehn har blottlagt en allvarlig röta i Sverigedemokraterna där Björn Söder och Jimmie Åkesson är huvudansvariga. De har vaskat fram en partistyrelse som delvis består av totalt inkompetenta människor vars enda uppgift är att vara lojala till partiledningen. Det är skrämmande och än mer skrämmande är att inget uppror ännu har skett mot den totalitära partiledningen. Vi hoppas att reaktioner kommer. Patrik Ehn har skrivit ett försvarsbrev som publicerades idag på hans blogg.

Vi återger brevet i sin helhet för att visa att det är Ehn som är den gode medan SD:s partiledning med Björn Söder, Jimmie Åkesson och Mattias Karlsson i spetsen bara är värda förakt.

* * *

patrik-ehns-forsvarsbrev

Försvarsbrevet

Inledning
Den 18 mars beslutade en majoritet av Sverigedemokraternas partistyrelse att utesluta mig ur partiet på grund av vad man kallar ”ideologisk avvikelse”. Den senaste veckan har varit hektisk och jag har fått ägna mycket tid åt kris- och mediehantering. Nu i stilla veckan har jag dock funnit tid att offentligt besvara de anklagelser som har riktats mot mig. I mitt svar utgår jag från de grunder som publicerades på Sverigedemokraternas hemsida i partisekreterare Björn Söders namn den 19 mars.

Övergripande synpunkter
Många av de anklagelser som räknas upp i partistyrelsens uttalande såg jag för första gången när uttalandet publicerades. Partistyrelsen valde alltså att inte ge mig chansen att bemöta alla de omständigheter som man har lagt till grund för sitt beslut. Det är inte seriöst och strider dessutom mot de regler som medlemsutskottet och partistyrelsen förväntas följa när de handlägger uteslutningsärenden. Jag kan inte dra någon annan slutsats än att man aldrig hade för avsikt att ge mig någon rättvis prövning.

Partistyrelsen hävdar att beslutet att utesluta mig inte grundar sig på någon enskild omständighet av det som räknas upp i Björn Söders uttalande, utan att man istället har ”bedömt helheten”. Ingenting kunde vara längre från sanningen. Någon helhetsbedömning av var jag står ideologiskt har man inte gjort. Istället har man ur en enorm mängd privata e-postmeddelanden, bloggartiklar, samt inlägg på Twitter och Facebook, plockat ihop delar som man tycker sig kunna koppla till nazism eller extremism. Sedan har man sammanfogat dessa lösryckta uttalanden, länkar, artiklar, och så vidare, och påstått att dessa utgör en ”helhetsbild” av min politiska gärning. Mitt politiska arbete i Göteborg och Västra Götaland där jag företrätt partiet under ett flertal år utan att någon någonsin påstått att jag avvikit från partilinjen, låtsas man överhuvudtaget inte om.

Inte en enda punkt i kritiken handlar om att jag skulle ha gett uttryck för egna ideologiska övertygelser som inte stämmer överens med partiets. Det handlar uteslutande om att jag associeras med personer, böcker, filmer och sångtexter som enligt partistyrelsens mening i sin tur avviker från partiets ideologi. Traditionellt sett har vi i Sverigedemokraterna använt termen ”guilt by association” för att avfärda den här typen av anklagelser, men jag har ändå valt att i sak bemöta varje punkt i Björn Söders text nedan.

”Hyllningar till Strasser och kontakt med NPD:s ideolog”
Jag anklagas för att ha odlat en vänskap med Lennart Aae som är verksam inom det tyska partiet NPD. Det stämmer att jag umgicks med Aae då jag bodde i München 2003, alltså innan jag återinträdde i Sverigedemokraterna, men det är svårt att begripa varför en sådan kontakt skulle vara ett tecken på vad partistyrelsen kallar ”ideologisk avvikelse”.

Jag har vänner och bekanta i många olika politiska läger, och att jag umgicks med Aae betyder inte att jag sympatiserar med alla hans ståndpunkter. Partistyrelsen tycker sig emellertid kunna motbevisa detta genom att hänvisa till ett privat mejl där jag gratulerade Aae till att hans parti nått framgångar i det tyska delstatsvalet i Mecklenburg-Vorpommern 2006. Jag anser dock att man på ett personligt plan kan gratulera även politiska motståndare till framgångar, utan att dela deras politiska idéer. Vad gäller NPD har jag beskrivit att partiets trovärdighetsproblem är starkt kopplat till dess syn på Tysklands moderna historia.

Partistyrelsen påstår vidare att jag i ett mejl till Aae skulle ha ”ondgjort mig” över att Sverigedemokraterna håller en klar rågång mot extrema utomparlamentariska grupper och sagt att det är ett ”stort problem”. Det är fullständigt felaktigt. I det aktuella mejlet skriver jag att det är ett ”stort problem” att Sverigedemokratisk Ungdom (SDU) i princip inte existerar och att många unga istället engagerar sig i så kallade ”fria grupper”, vilket var fallet när jag skickade mejlet för snart sju år sedan. Alla vettiga människor håller naturligtvis med mig om detta. Naturligtvis är det bättre att Sverigedemokraterna har ett ungdomsförbund som kan locka unga nationalister, än att dessa istället söker sig till grupper som exempelvis sysslar med gatuvåld. Återigen väljer man att tolka ett fullständigt okontroversiellt ställningstagande från min sida som att jag menar det rakt motsatta.

Partistyrelsen gör gällande att jag skulle ha ”hyllat” den tyske nazistiske politikern Gregor Strasser. Som ”bevis” åberopar man ett mejl som jag undertecknade ”Kamp Hell, Herr Strasser” och som kommit till Expos kännedom genom ett dataintrång i min privata e-postbox. Mejlet är emellertid autentiskt och var ett svar på ett meddelande från en person som hade undertecknat sitt mejl till mig med ”Heil Hitler”. Jag antog att det hela rörde sig om ett osmakligt skämt och valde därför att skämta bort det istället för att mer formellt förfasa mig över formuleringen. I mitt eget svar gjorde jag således en hänvisning till Strasser – en rival inom nazistpartiet som Hitler lät mörda 1934. Hade jag vetat att mina mejl skulle bli ämne för offentlig granskning hade jag naturligtvis valt ett annat sätt att hantera situationen, men endast en mycket illvillig tolkning av svaret kan göra gällande att min avsikt skulle ha varit att ”hylla” Strasser. Det här närmare åtta år gamla mejlet innehåller inga som helst ideologiska ställningstaganden från min sida, utan bara ett dåligt skämt.

Det läggs mig också till last att jag i ett inlägg på min blogg på årsdagen av De långa knivarnas natt skrivit att vi minns alla dem som fick plikta med sitt liv för sin opposition mot Hitler. Detta tolkar man som en ”hyllning” till Gregor Strasser och som att jag ”högtidlighåller minnet av en nazistisk ledare”. Det är rent struntprat. Strasser nämns överhuvudtaget inte i inlägget, och till skillnad från vad partistyrelsen vill låta påskina var det inte bara Strasser och hans anhängare som mördades under De långa knivarnas natt. Den ”opposition mot Hitler” som jag syftade på i inlägget var inte Strasser utan de konservativa antinazister som Hitler samtidigt lät mörda.

”Vurm för radikalkonservatismen och revolutionsbegreppet”
En av de anklagelser som lyfts fram i partistyrelsens uttalande är att jag skulle ha ”gjort en omfattande och positivt präglad genomgång” av företrädare för den så kallade radikalkonservatismen. I sitt uttalande använder partistyrelsen sedan detta för att antyda att jag skulle vara en extremist som föraktar demokratin och i princip vill avskaffa den genom revolution. Det är förstås en fullständigt befängd anklagelse, vilket var och en som följt mitt mångåriga arbete för Sverigedemokraterna känner till.

Vad partistyrelsen kallar ”en omfattande och positivt präglad genomgång” är i själva verket en serie mycket korta, helt neutralt formulerade, inlägg där jag presenterar tre radikalkonservativa författare: Ernst Jünger, Ernst von Salomon och Ernst Niekisch. Syftet med inläggen framgår klart och tydligt i den inledande artikeln, där jag skriver följande:

”Det hela ska förhoppningsvis leda till att någon eller några lär sig lite mer om vårt södra grannlands moderna politiska historia under den i alla aspekter rörliga mellankrigstiden.”

Det handlar alltså om folkbildning och inte om några ideologiska ställningstaganden. Jag tycker att det är viktigt att man tar del av europeisk litteratur och idéhistoria och har därför skrivit om en rad författare och kulturpersonligheter, och absolut inte bara radikalkonservativa sådana. Jag har till exempel även tagit upp författare som Arthur Rimbaud, Imre Madách och Michail Bulgakov.

Partistyrelsen utmålar radikalkonservatismen som en våldsam, antisemitisk idéströmning som stod nazismen nära. Det är en felaktig historiebeskrivning. Radikalkonservatismen präglades tvärtom av att man distanserade sig från nazismens antisemitism och rasbiologiska utgångspunkter. I mina texter lyfter jag också på punkt efter punkt fram de tre författarnas motstånd mot nazismen. Om Jünger skriver jag att han under sin tid i det ockuperade Paris umgicks med Picasso och skyddade denne från den tyska underrättelsetjänsten, att han formulerade ”djupsinnig kritik mot den stat som Hitler skapat”, samt att han var en inspirationskälla för konservativa antinazister och nära vän med de officerare som låg bakom attentatet mot Hitler den 20 juli 1944. Beträffande von Salomon betonar jag att han ”kände avsmak för nazisternas brutalitet”, och när det gäller Niekisch skriver jag att han varnade för ett nazistiskt maktövertagande, greps av Gestapo och fängslades på livstid av nazisterna.

Partistyrelsen påstår att mitt intresse för radikalkonservatismen inte är ”enbart akademiskt”, vilket jag inte kan tolka på annat vis än att man vill antyda att jag betraktar radikalkonservatismen som ett politiskt program som bör omsättas i dagens svenska politik. Detta tycker sig partistyrelsen kunna utläsa av ett meddelande jag skrivit på Twitter. Man undviker dock noga att citera innehållet. Meddelandet ifråga, som återfinns här, innehåller i själva verket bara ett tips om en totalt okontroversiell dokumentär om Ernst Jünger som sändes på SVT.

Att partistyrelsen drar häpnadsväckande långtgående slutsatser av mina litterära preferenser står alltså klart. När man även börjar granska min musiksmak blir det dock närmast komiskt. På Facebook har man funnit att jag i en statusuppdatering har länkat till Stefan Anderssons sång ”Revolution”. Stefan Andersson är en helt okontroversiell och vida uppskattad musiker från Göteborg som har skrivit många fina sånger som anknyter till svensk historia. Men partistyrelsen tolkar min länk till denna sång, som handlar om Gustav III:s statsomvälvning, som ett tecken på att jag sitter och fantiserar om väpnad revolution i Sverige och i princip drömmer om att genomföra en statskupp. Jag kan dock lugna mina läsare på den punkten. Bakgrunden till att jag överhuvudtaget länkade till sången var den maktkamp som då pågick inom partiets ungdomsförbund mellan den sittande ordföranden Gustav Kasselstrand och utmanaren Paula Bieler. Kasselstrands anhängare kallades skämtsamt för ”gustavianer” – en beteckning som en gång i tiden användes för att beskriva Gustav III:s anhängare. Länken var ett sätt att uttrycka stöd för Kasselstrand. Detta kan inte ha undgått någon, i synnerhet inte då länken gick till ett bildspel på YouTube till stöd för Kasselstrand där sången ”Revolution” användes som bakgrundsmusik.

”Starkt intresse för etnonationalistiska och neofascistiska rörelser”
Partistyrelsen klandrar mig för att ha länkat till artiklar på bloggportalen Motpol, som man beskriver som ”neofascistisk”. Till att börja med vill jag understryka något som borde vara en självklarhet. Att man länkar till en artikel från en tidning, blogg eller annan hemsida innebär inte att man ställer sig bakom allt som sägs på hemsidan ifråga. Det innebär bara att man av någon anledning funnit innehållet i artikeln man länkar till intressant, eller av någon annan anledning värt att kommentera. Det är talande att partistyrelsen aldrig diskuterar själva innehållet i de texter jag länkat till. Texterna innehåller ingenting som är olämpligt eller stötande. Motpol är dessutom ingen ”neofascistisk” bloggportal, vilket klart framgår av dess avsiktsförklaring som beskriver tankesmedjan som ”identitär och värdekonservativ”.

Detsamma gäller de bilder från en reklamsida för boken ”A Handbook of Traditional Living” som jag har ”gillat” på Facebook. Ingen av bilderna innehåller något anstötligt – eller ”neofascistiskt” som partistyrelsen påstår – och att jag gillar en bild på Facebook innebär givetvis inte att jag gillar eller rekommenderar boken ifråga, som jag överhuvudtaget inte har läst. Mattias Karlsson och flera andra sverigedemokrater har för övrigt ”gillat” bilder från samma sida på Facebook.

Samma resonemang är tillämpligt på att jag har länkat till sången ”Der Deutschen Wiegenlied” av trubaduren Frank Rennicke. Det betyder inte att jag ställer mig bakom Rennickes alla åsikter utan att jag uppskattade just den sången.

”Lyfte fram Hitlers favoritkonstnär”
Partistyrelsen försöker få det till något slags ställningstagande för nazism att jag har illustrerat ett blogginlägg med en bild av målningen ”De fyra elementen” av konstnären Adolf Ziegler, som sägs vara ”Hitlers favoritkonstnär”. Bakgrunden till att jag använde målningen som illustration var att jag hade skrivit ett blogginlägg med rubriken ”De fyra elementen” som i sin tur syftade på Sverigedemokraternas fyra bärande ideologiska element. Att tavlan jag valde målats av en konstnär som Hitler uppskattade kände jag inte till när jag skrev blogginlägget. Illustrationen av artikeln utgör inget ideologiskt ställningstagande från min sida. Den som vill veta var jag står ideologiskt gör klokt i att istället läsa själva texten i blogginlägget. Där framhåller jag att Sverigedemokraternas ideologi grundar sig på demokratisk nationalism och socialkonservatism, något som är helt oförenligt med nazism och som inte avviker från partilinjen på något vis.

”Fortsatta avslöjanden om extremismkopplingar”
Under rubriken ”fortsatta avslöjanden om extremistkopplingar” kastar partistyrelsen i slutet av sitt uttalande in ett antal citat ur min e-postkorrespondens som har publicerats av Expressen efter ett dataintrång och efter att partistyrelsen fattat sitt beslut. Det handlar om totalt fem meddelanden som hämtats ur min samlade privata korrespondens från en period som sträcker sig över tio år.

Det läggs mig till last att jag skrivit till bloggaren Oskorei på ”neofascistiska” Motpol att jag ”följer hans blogg med intresse” och att det skulle kunna vara trevligt att ses någon gång. Till detta har jag följande kommentarer: Motpol är, som redan anmärkts, inte någon ”neofascistisk” bloggportal, att följa något med intresse är inte samma sak som att hålla med om allt och att föreslå en träff för, som jag skriver i mejlet, ”lite intellektuellt utbyte och ett avbrott i dagspolitikens höstgrå lunk”, utgör inte heller någon avvikelse från Sverigedemokraternas ideologi.

Man tar också upp ett mejl där jag kommenterat en film med tyska soldater under andra världskriget, samt ett foto på en nazistflagga som skickades till mig via mejl. I det första fallet handlade det om ett rent militärt intresse, i det senare om ett försök att bemöta ett osmakligt mejl genom att skoja bort det. Partistyrelsen anser tydligen att jag istället borde ”uttryckt min avsky”. Själv tillät jag mig uppenbarligen att inta en mindre gravallvarlig attityd i min privata korrespondens, vilket man givetvis kan ha åsikter om. Några ideologiska ställningstaganden från min sida är det hursomhelst inte fråga om.

I ett annat mejl från 2009 beskriver jag Nationell Idag som ”en tidning av hög kvalitet som snart blir en veckotidning”. Att jag ansåg att Nationell Idag höll hög kvalitet utgör inget ideologiskt ställningstagande. Att se kvaliteter hos en tidning innebär, återigen, inte att man håller med om allt som står i den. Detsamma gäller det mejl där jag har länkat till en artikel på Svenska Motståndsrörelsens hemsida Patriot.nu. Artiklarna i Nationell Idag och på Patriot.nu handlade om afrikandernas situation i södra Afrika. Jag skickade dem till en god vän som jag rest tillsammans med ett flertal gånger i södra Afrika. Jag bedömde att artiklarna var av intresse i sammanhanget. Det betyder inte att jag sympatiserar med Nationaldemokraterna eller Svenska Motståndsrörelsen. Mottagaren av mejlet kan omöjligen heller ha uppfattat mig på det sättet.

”Farit med osanning och fört partiet bakom ljuset”
Jag har aldrig gjort någon som helst hemlighet av min politiska bakgrund och vare sig farit med osanning eller fört partivänner bakom ljuset. De sverigedemokrater som arbetat tillsammans med mig vet att min och partiets ideologi är densamma.

Avslutande kommentar
Politik handlar om idéer men också om makt, och jag är övertygad om att hela den här historien har sin grund i Sverigedemokraternas interna maktspel. Jag har vid sidan av mina uppdrag som gruppledare i Göteborg och Västra Götaland under många års tid varit ledamot av partiets centrala valberedning där jag är den ende representanten från Västsverige. I år ska valberedningen påbörja sitt arbete med valsedlarna till Europaparlamentet och riksdagen. Då kan det vara bekvämt för partiledningen att göra sig av med en stark och kritisk röst från västra Sverige. Sedan jag flyttade till Göteborg 2005 har jag arbetat nära den tidigare partiledaren Mikael Jansson, men även SDU-ordföranden Gustav Kasselstrand som inledde sin politiska bana i SD Göteborg. Jag håller inte för otroligt att Jimmie Åkesson är rädd för att samma öde ska drabba honom som Mikael Jansson, det vill säga att SDU-ordföranden tar över som partiledare en vacker dag.

Avslutningsvis vill jag tacka för allt stöd som jag har fått från allmänheten, partikamrater och ungdomsförbundare under de här veckorna. Tre partidistrikt i Västsverige har gett mig sitt oreserverade stöd under processens gång och detsamma gäller 12 av de 13 regionpolitiker som träffades på gruppmötet i Lerum den 7 mars.

Patrik Ehn, Göteborg, dymmelonsdagen 2013

Läs mer:
Samlingstråd om Sverigedemokraterna efter uteslutningen av Patrik Ehn.

Sverigedemokraterna behöver fler medlemmar att utesluta

%d bloggare gillar detta: