Krönikör på Avpixlat vill ha ett mångetniskt Sverige

Avpixlat har många intressanta och kunniga skribenter. En av dem är Stefan Torssell som har skrivit flera läsvärda och tankeväckande krönikor. Idag publicerades ännu en krönika av Torssell där han försökte ge en schematisk bild av de invandringskritiska rörelserna och deras ideologi. De slutsatser han drar är dock helt felaktiga.

multietniskt

Bild från ett mångetniskt samhälle. SD och Stefan Torssell vill ha ett mångetniskt Sverige,
vilket är samma mål som globalisterna och EU förespråkar.

Stefan Torssell skriver:

”Fram till 1975 värnade alla politiska partier i Sverige svensk kultur och svenska traditioner. Nationalismen var i praktiken en överideologi. Andra kulturer var man bekant med, men att införliva mångkultur i landet var totalt främmande.”

För det första är det inte riktigt relevant att hänvisa till vad alla politiska partier tyckte 1975 eftersom deras åsikter varken då stod eller idag står i samklang med vad folket anser i många olika frågor. Det vore mer relevant att hänvisa till den anda som rådde i samhället. Den var ungefär densamma som den alltid varit tidigare i så motto att de flesta svenskar visste att de tillhörde ett folk – svenskarna. Den etniska homogeniteten har varit Sveriges signum och det som har präglat Sverige i alla tider före 1975. Statsminister Tage Erlander hyllade den och en hel rad andra tänkare såg det etniskt homogena Sverige som ett föredöme i världen och en stabilitetsfaktor som bidrog till att göra Sverige till ett fantastisk bra land.

Sverige har i alla tider varit etniskt homogent och det har varit såväl vår styrka vår värdegrund. Vår etnicitet är vår värdegrund i betydligt högre grad än alla kulturella inslag som präglat vår nation under historiens förlopp. En del påstår att tusen år av kristendom utgör vår svenska värdegrund, men det är helt fel. Vår etnicitet är många tusen år gammal och i den finns vår riktiga värdegrund. Att vara svensk innebär att man har sina rötter i Sverige eller i andra nordiska länder och att man tillhör den folkstam som byggt Sverige. En kines eller en afrikan som flyttar till Sverige kan aldrig bli svensk. Något sådant var helt otänkbart förr och lika omöjligt som att en svensk som flyttar till Kina blir kines. Kineser har sin specifika nationella och etniska identitet och det har även vi svenskar.

Torssell redogör lite kort för när de tre invandringskritiska partierna SD, ND och SvP bildades och försöker analysera deras politik genom att avgränsa dem från varandra istället för att se hur de kan komplettera varandra. Själv ställer han sig helhjärtat på SD:s sida och på sedvanligt politikervis försöker han sedan smutskasta de övriga partierna utan att ens försöka förstå deras politik.

Torssell menar att den Sverigevänliga folkrörelsen består av SD ”plus ett antal tidningar och olika forum på nätet som Avpixlat, Fria Tider, Dispatch International med flera.”

Torsell skriver:

”Den Sverigevänliga folkrörelsen vill också ND och SvP tillhöra. ND verkar i nuläget gå mot en fullständig upplösning. SvP överlever troligen. Förhållandet mellan SD och dessa båda partier är mer än 200 mot 1. SD:s dominans är inte bara stark. Den är total.

Att det finns ytterlighetspartier vid sidan av SD är bra för SD. De som söker sig till Sverigedemokraterna, men finner att partiet inte är främlingsfientligt eller rasistiskt kan söka sig till andra partier där de får utlopp för sin frustration och mer hårdföra idéer om en ändring av landets utveckling.”

Torssell låter här som vilken politisk korrekt individ som helst när han kallar partier som är små för ”ytterlighetspartier”, ett nedsättande begrepp som syftar till att framställa andra partier som ”extrema”. Men om vi ser ND och även SvP i ljuset av vår historia så kan man inte säga att de är särskilt extrema. De är mindre extrema än sjuklövern och i vissa avseenden även mindre extrema än SD. Den Sverigevänliga folkrörelsen består dock i första hand av individer som utgör grunden för olika rörelser. Många individer flyter runt lite vilket gör att man inte alltid ser lika skarpa skillnader mellan de olika rörelsernas gräsrötter som Torssell vill se.

Torssell gör sedan analyser av hur de tre partierna skiljer sig åt.

”1:a skiljelinjen – Demokrati

SD och ND är demokratiska. ND hade innan upplösningen en stark betoning på lokal, folklig demokrati som påminde en hel del om Centerpartiet på 1970-talet. SD har en mer traditionell demokratisk hållning som inte skiljer sig från riksdagsmajoriteten.

SvP har en anstrykning åt fascisthållet och är inte demokratiskt. På andra sidan finns Vänstern som i alla år varit otydligt om sin demokratiska hållning. Ord och handling följs inte åt. Efter senaste valet kastade de sten som protest mot valresultatet.”

ND är visserligen idag ett mikroskopiskt parti, men det innebär inte att det är något större fel på deras program. Faktum är att vid en genomläsning av det så framstår det som ett riktigt bra och ansvarsfullt program. När det gäller SvP så är det sant att det finns personer i partier som inte vill ha demokrati. Det är en fråga som SvP kommer att få problem med om det inte hittar en lösning där de deklarerar vad de vill ha. När man lyssnar på hur vissa personer inom SvP ifrågasätter demokrati så förefaller det som om de inte vet vad demokrati är. De tror att Sverige är en demokrati och skyller delvis de problem som vi fått på demokratin. I själva verket har vi ingen riktig demokrati i Sverige och att fler inte förstår det är obegripligt. Demokrati är när de partier som valts av folket får inflytande efter sin storlek. Idag isoleras SD när de andra partierna samarbetar för att hindra SD från att få inflytande. Det är inte demokrati. Om Sverige hade varit en demokrati hade SD fått 5,7 procent av ministerposterna efter förra riksdagsvalet. Det är demokrati. Att kämpa för att förbättra och fördjupa demokratin är dessutom den enda rätta vägen till politiska framgångar. Om Sverige hade varit en riktig demokrati så hade Sverigevänliga partier varit större eftersom de redan från början hade fått rättvis behandling i statskontrollerad media. Sverige är en demokratur.

Däremot finns det en del demografiska och andra hot som gör att demokrati också kan bli ett problem. När invandrarna är i majoritet i vissa orter så blir deras röster vinnare i demokratiska val och det är naturligtvis inte bra. Samtidigt så kan inte demokrati in absurdum alltid försvaras om det innebär att vi riskerar att förlora vår nation. Vår nations framtid är viktigare än ett politiskt system som kan ändras när som helst. Om vi går under som folk kan vi aldrig återuppstå. Folkets överlevnad är därför viktigare än något annat.

Torssell skriver:

”2:a skiljelinjen – Mångkultur

SD, ND och SvP är emot mångkultur. Jag är det definitivt. Jag har samma åsikt i den frågan som jag alltid har haft och som jag är uppvuxen med från alla de skolor jag har gått i.

Mångkultur har hitintills aldrig lyckats. Det finns inte ett enda exempel i historien. Resultatet har alltid blivit inbördeskrig. Det spelar ingen roll om mångkulturen praktiseras i Nordirland, Jugoslavien eller Syrien eller på Påskön. Ett sätt att fördröja ett inbördeskrig är att gå vägen mot statskontroll eller i värsta fall diktatur.

På en fotbollsplan gäller bara en regelbok. En religiös församling kan inte ha två motstridiga läror. En skola kan inte tillämpa regler i strid med landets lagar. Lundsberg är ett färskt exempel. En nation måste ha en överenskommen praxis för samexistens mellan människor som omfattar alla som ingår i gemenskapen. Sedan får alla hålla på vilket fotbollslag de vill, tro på den Gud de önskar eller ha sina intressen. Men alla måste tillämpa samma system av lagar och normer.

Den som tror något annat tror mot bättre vetande. Denne har troligen blandat ihop motstånd mot mångkultur med främlingsfientlighet, vilket är två skilda saker. Journalistkåren har förhindrat en öppen debatt om dessa frågor, vilket visar vådan med att överlåta komplicerade samhällsfrågor åt just journalister. De saknar som bekant ett intellektuellt förhållningssätt.”

Definitionen av mångkultur kan innebära vad som helst. Det finns ingen exakt definition och när Torssell säger att mångkultur aldrig lyckats så talar han utifrån sin egen sinnebild av vad mångkultur är. Vi har en mängd olika lokala kulturer i Sverige och har alltid haft det. Allt från lokala maträtter, klädedräkter och dialekter till lokala kulturella yttringar som präglats av landskapens olikheter och en rad andra faktorer. Vi har på något sätt alltid varit mångkulturella, inte monokulturella. Däremot har vi aldrig varit ett mångetniskt samhälle.

Sverige har varit etniskt homogent i minst flera tusen år. Vi har haft lokala kulturer som utvecklats och levt sida vid sida. Man kan gott och väl säga att Sverige har varit mångkulturellt, men att våra inhemska olikartade kulturer är sprungna ur vår etnicitet och inte ur främmande etniska gruppers kulturer.

Torssell skriver:

”3:e skiljelinjen – Etnicitet

Sjuklövern och SD anser att medborgarskap och att vara svensk inte ska grundas på etnicitet. ND är etnopluralistiskt, vilket innebär att alla folkslag är lika mycket värda, men att de bör leva separerade från varandra. ND blir därmed ett främlingsfientligt parti, men inte nazistiskt. SvP anser att Sverige ska vara etniskt homogent. SvP är ett nazistiskt parti.”

Det är intressant att Torssell så öppet ställer SD på samma sida som sjuklövern när det gäller frågor om medborgarskap och etnicitet. Men att kalla ND ”främlingsfientigt” för att de vill att olika folk ska leva åtskilda i egna nationer som de alltid har gjort är lite väl magstarkt. Europa består ju huvudsakligen av etnonationer och har alltid gjort det. Är dessa nationer per automatik främlingsfientliga för att de håller på sin identitet eller för att de vill vara etniskt homogena som de av tradition länge eller alltid varit?

Torssell skriver vidare att SvP vill att Sverige ska vara etniskt homogent. Det har politiker och vanliga svenskar önskat i alla tider och därför har Sverige också varit etnisk homogent under hela sin historia. Nu försöker Torssell framställa det som ”nazistiskt” att förespråka samma etniska homogenitet som Sverige alltid har haft. Torssell skriver ”SvP är ett nazistiskt parti.” Hur kan det vara nazistiskt att vilja att försvara vår etniska homogenitet? Är de invandrargrupper som försvarar sin etnicitet också nazister? Det är exakt samma språkbruk som de globalister som vill slå sönder den etniska homogeniteten i de europeiska länderna använder sig av.

Ett folk som alltid försvarar sin etnicitet är judarna. Är de också nazister?

”4:e skiljelinjen – Nationalism

Sjuklöverns partier har alla övergivit en nationell enhetskultur. De är för mångkultur. SD, ND och SvP är nationalistiska partier. Här går en tydlig skiljelinje i svensk politik.”

Vad är nationell enhetskultur? De lokala kulturella yttringarna i Sverige har alltid varit olika. Jämför gotlänningarnas liv med samernas, eller skånebondens med fiskarbefolkningen i våra skärgårdar. De har olika kulturella särdrag, men tillhör samma folk.

”5:e skiljelinjen – Integration

Integration innebär att två mötande kulturer ömsesidigt ska anpassa sig till varandra så att de kan leva sida vid sida. Ursprungsbefolkningar måste förändra sedvänjor, traditioner och kultur om de kan utgör ett hinder för att nya grupper ska kunna slå sig ner i landet. Sjuklövern förespråkar integration.

Sverigevänner anser att landets traditioner, kultur och språk ska bevaras och vårdas. En tusenårig svensk kultur har utvecklats utifrån de levnadsförhållanden som gäller i Norden. Familjetraditioner och ett lands traditioner hör intimt ihop och är en del av varje människas identitet. Sjuklövern vill främja andra kulturer i riket som ska leva sida vid sida med den svenska, där svensk kultur inte har någon större rätt än någon annan.

I trettio års tid har man försökt att skapa en sådan samhällsmodell. Invandrare behöver inte försörja sig på samma sätt som den svenska befolkningen. Inte heller behöver de kunna svenska språket, historien eller traditionerna eller ha kännedom om svenska umgängesseder eller de svenska folkrörelserna. Den svenska kulturen blir bara en av många kulturer i Sverige.

Parallellt med den svenska kulturen ska det alltså kunna finnas alternativa synsätt om kvinnans ställning, sättet att ingå avtal, familjerätt, djurens rätt och synsätt på samhället.

Enligt Islam, exempelvis, har kvinnor inte samma rättsliga status som en man. Inte heller kristna har samma rättigheter. Svensk samhällskultur och islamsk samhällskultur innebär två olika synsätt som inte går att sammanfoga.”

Begreppet ”integration” är fullständigt felaktigt och farligt att använda i invandringspolitiska sammanhang. ”Integration” som politikerna ser den – även SD – innebär att invandrare ska tvingas in i svenska miljöer och bli en del av det blandsverige som växer fram där etniciteter blandas och främmande etniska gruppers kulturer ges så stort utrymme i Sverige att de på sikt tar över vårt land.

Torssell skriver:

”6:e skiljelinjen – Assimilering

Alla partier i sjuklövern samt SD anser att alla människor ska ha rätt att leva och bo i Sverige, men här finns en avgrundsdjup skillnad i synsättet. Assimilering betyder att invandrare ska anpassa sig efter de förhållanden och den kultur som råder i landet.

Medborgarskap handlar då inte om etnicitet utan om kultur. Sjuklövern och ND och SvP är motståndare till assimilering, men av olika skäl. Sjuklövern vill ha integrering där olika kulturer lever parallellt. ND och SvP vill ha separering.”

Att ”alla partier och SD anser att alla människor ska ha rätt att leva och bo i Sverige” betyder ju inte att folket anser det. Torssell glömmer helt bort vilka tankar som återfinns i det svenska folkdjupet. Han refererar bara till vad partierna anser. Men det är folkets åsikter som är viktigast och genom en rad opinionsundersökningar vet man att folket är större motståndare till invandring än vad politikerna är. Sannolikt är SD:s väljare också mer radikala än vad partiet är.

Torssell har också gjort en egen tabell där han analyserar olika partiers inställning till demokrati, mångkultur, nationalism etc. Här har Torssell inte lyckats så bra eftersom flera felaktigheter har insmugit sig. Ett exempel är att Torssell skriver att SvP säger nej till assimilering.

Var har han fått den uppgiften från? SvP säger inte nej till invandring av personer med samma etnicitet eftersom sådana personer automatiskt smälter in i vårt samhälle (om de har en bra bakgrund i övrigt). Däremot vill en invandrad dansk, för att ta ett exempel, behålla delar av sin identitet livet ut och har förmodligen inte för avsikt att överge sin danskhet. Hans (eller hennes) barn som växer upp blir däremot svenskar och får automatiskt svensk identitet, men är förmodligen stolt över sin danska bakgrund, vilket vi andra svenskar inte bör ha något emot. SD däremot skulle säkert vilja tvinga denne dansk, liksom andra invandrare, att ge avkall på sin identitet och anpassa sig till ”de förhållanden och den kultur som råder i landet” dvs till ett mångetniskt Sverige som SD bevisligen försvarar.

Torssell skriver:

”Det torde vara uppenbart att kultureliten, journalistkåren och sjuklövern har fått hela den ideologiska debatten om bakfoten. Därefter har deras tankar gått i baklås.

De har blandat ihop begrepp som mångkultur och mångetnicitet. Det är mångkultur SD vänder sig emot. Kulturen sitter inte i etniciteten.”

Det är snarare så att Torssell och även SD blandar ihop begreppen och det är farligt med den sortens okunnighet

Torssell borde läsa Julia Caesars fem senaste artiklar som avfärdar alla kulturmarxistiska påhitt.

http://snaphanen.dk/2013/09/14/ondska-forkladd-till-godhet/

http://snaphanen.dk/2013/08/18/sondagskronika/

http://snaphanen.dk/2013/08/24/sondagskronika-myten-om-det-oskrivna-bladet/

http://snaphanen.dk/2013/09/01/sondagskronika-betydelsen-av-iq/

http://snaphanen.dk/2013/09/07/sondagskronika-konet-sitter-i-hjarnan/

Torssell skriver att SD vänder sig mot mångkultur, inte mot ett mångetniskt Sverige. Om folk i högre grad förstod det så skulle fler rösta på ”extremistpartier” som SvP, men de flesta väljare har bara en vag uppfattning om att ”SD vill minska invandringen och det är bra”. Några djupare insikter om vad SD egentligen vill finns inte.

Vidare så skriver Torssell att ”Kulturen sitter inte i etniciteten”. Det är en typisk kulturmarxistiskt ståndpunkt som dessutom är helt felaktig. Om kulturen inte satt i etniciteten så skulle Rosengård vara lika blomstrande och tryggt som Vellinge. Då skulle Mellanöstern vara lika tryggt som Island och Afrika vara fredens stamort på jorden. Varför är skoleleverna i Finland bättre på matte än eleverna i Sverige. Varför har olika folk olika genomsnittligt IQ och varför bygger olika folk så otroligt varierande samhällen? Varför fungerar Japan men inte Haiti?

Kulturen sitter visst i etniciteten och folk av god kvalitet skapar bättre samhällen än andra folk.

Torssell skriver:

”Många människor definierar sig själva ändå utifrån sin etnicitet eller en annan kultur. Det står dem fritt att göra så. De som inte klarar av eller inte vill leva, arbeta och studera i Sverige efter svenska normer bör då inte bli försörjda av svenska folket. Det var en regel man utformade 1975. Sjuklövern har i dag helt frångått den principen.”

Faktum är att de allra flesta människor definierar sig utifrån sin etnicitet, det gäller i ännu högre grad många invandrargrupper än svenskar. Vi svenskar har hjärntvättats till att överge vår etnicitet och Torssell (och SD) bidrar dessvärre till det genom att försvara ett mångetniskt Sverige, en bisarr kulturmarxistisk tanke.

Istället för att försvara det etniskt svenska Sverige, som sjuklövern och SD nu officiellt har upphört att göra, borde fler vakna till insikt om att vårt folk faktiskt håller på att dö ut. Andra folk som bor i Sverige är ytterst medvetna om sin etnicitet och försvarar den ofta intensivt. Men vi svenskar, även många invandringskritiker, tycks strunta fullkomligt i om vår etnicitet försvinner i ett mångetniskt folkhav. Det är helt galet.

SvP har verkligen chansen att fånga upp rätt stora väljarskaror som inte vill ha ett mångetniskt Sverige, men om SvP ska lyckas med det måste de hitta vägar bort från vissa sekteristiska drag och måste marknadsföra sig som ett seriöst Sverigevänligt folkligt alternativ som motsätter sig ett mångetniskt Sverige eftersom det leder till vår undergång. Hur SvP ska hantera frågan om demokrati är partiets ensak men gör man fel så riskerar man att stanna i utvecklingen. SvP har goda chanser att växa, men bara om man förbättrar sin image. SvP har en del kvar att göra, men är förhoppningsvis på rätt väg.

* * *

Läs om Peter Sutherland som vill slå sönder den etniska homogeniteten i alla europeiska länder och göra dem mångetniska.

* * *

Artikeln får spridas hur som helst av vem som helst.

Advertisements

4 thoughts on “Krönikör på Avpixlat vill ha ett mångetniskt Sverige

  1. […] Krönikör på Avpixlat vill ha ett mångetniskt Sverige (17 september 2013) […]

  2. Cavatus september 17, 2013 kl. 14:40 Reply

    Nu finns många av Julia Caesars krönikor i pdf-format att ladda ned från flygbladssidan, för att kunna skriva ut dem och ge till mormor, farfar eller valfri datorsaknande person.

    http://www.korta.nu/flbl

  3. Mats september 18, 2013 kl. 17:18 Reply

    Väl författat.

  4. […] Krönikör på Avpixlat vill ha ett mångetniskt Sverige […]

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: