George Soros vill slå sönder den etniska homogeniteten i alla vita samhällen

Den 8 april 2011 ledde Representanthusets ledande Demokrat, Nancy Pelosi, en konferens om “mediareform”. Fyra andra kongressmän deltog, även en senator, två representanter från Federal Communications Commission, en Nobelprisvinnare och ett flertal liberala journalister.

Evenemanget som drog 2500 deltagare sponsrades av en grupp som kallar sig “Free Press” som är en av 180 olika mediarelaterade organisationer som finansieras av miljardären George Soros.

Soros blev först känd som investerare och valutaspekulant, numera är han mest känd som politisk aktivist. Sedan valet 2004 har den kontroversielle finansmannen använt sina miljarder och sitt inflytande till att främja en lång rad vänsterradikala mål. Nämn en politisk fråga och Soros är sannolikt aktiv där genom sina Open Society Foundations för att stödja den liberala ståndpunkten. Han är pro-abort, pro-illegal invandring, nationaliserande av sjukvården, legalisering av knark, motarbetar nationell identitet överallt, även i Israel och stöder liberal anti-amerikansk verksamhet.

Han spenderade 27 miljoner dollar i kampanjer mot George Bush 2004. Det är en droppe i havet jämfört med 8 miljarder dollar som han just donerat till sina Open Society Foundations (OSF). Efter att ha misslyckats i kampanjen mot Bush fick han det välförtjänta ryktet att vara en ledande bidragsgivare till liberala organisationer. Den 18 augusti 2005, strax efter valet skrev Christian Science Monitor en artikel med rubriken “Soros leder möte med 70 miljonärer och miljardärer i Scottsdale Arizona i diskussioner om hur man kan få vänsterns ideologiska tillgångar att växa”.

Efter att mötet var över fortsatte Soros ledarskapet. Via OSF och hans nätverk har Soros hjälpt åtskilliga vänstergrupper att grundas och växa. Många av dem är involverade i media som t.ex. “Free Press” som vill reglera media, bedriva statligt finansierad media och få statliga institutioner att knyta mediala komponenter till sig.

Det har gett Soros långt mer inflytande än t.o.m hans hårdaste kritiker säger att han har. Han har lyckats involvera sig och sina pengar in i mediakulturen genom att skapa kontakter i USAs stora mediahus. Han har direkta kontakter med över 30 ledande nyhetsorganisationer inklusive New York Times, Washington Post, The Associated Press, CNN och ABC News. Var och en av de bolagen har anställda, ofta högt placerade anställda i styrelsen för någon av de många Soros-finansierade mediaorganisationerna.

Det är en koppling som är svår att förneka. Men Soros försöker göra det, han skyller avslöjandet på Foxnews. “Ett annat knep är att anklaga en opponent för agerande som de själva är skyldiga till, som Foxnews när de anklagar mig för att styra ett mediaimperium” skrev Soros i introduktionen till boken “George Soros’ välgörenhet”. Boken skrevs av den f.d New York Times-reportern Chuck Sudetic som nu arbetar i Soros’ Open Society Foundations. Boken är en av två böcker skrivna av NY Times-anställda som gör reklam för Soros och hans verk.

Kopplingar som binder: Soros och de ledande mediahusen.

När Soros donerade 1,8 miljoner dollar till National Public Radio (NPR) blev det en del av en storm som satte all statlig finansiering av NPR i riskzonen. Gåvan gav allmänheten en antydan om det inflytande som Soros har i media. Han har inflytande i 30 stora mediaorganisationer.

Ledande journalister som ABC’s Christiane Amanpour och f.d Washington Post-redaktören, nu vice President, Len Downie sitter i styrelsen för grupper som är finansierade av Soros. Detta trots att etiska regler publicerade av Society of Professional Journalists säger “undvik alla intressekonflikter, verkliga eller uppfattade”.

Den nya undersökande journalistikgruppen ProPublica är ett praktexempel. ProPublica som nyligen vann sitt andra Purlitzerpris fick inledningsvis miljontals dollar av “Sandler Foundation” för att stärka den progressiva infrastrukturen”, progressiv är ett kodord för radikal vänster.

2010 fick gruppen ett tvåårigt bidrag med 125 000 dollar om året från Open Society Foundations. Open Society är Soros’ kärngrupp som finns online på http://www.soros.org. Nätverket har över 30 internationella stiftelser, mestadels finansierat av Soros som själv har bidragit med 8 miljarder dollar.

ProPublica’s artiklar är grundligt efterforskade av toppskribenter som tidigare arbetat i stora mediaorganisationer. Men de ämnen som tas upp är ofta skrattretande vänstertypiska. Sajtens stolta lista över “Våra undersökningar” inkluderar attacker mot oljebolag, gasbolag, vårdbolag och skolor med vinstintresse m.m. Fler än 100 artiklar handlar om de senaste vänsterfavoriterna: motstånd mot gasborrning genom hydralisk fracking. Ytterligare 100 artiklar skrevs om den “hemska” utmätningsindustrin.

Undersökningar som får militären att se hemsk ut och en om Guantanamo Bay kan summeras som nära perfekt journalistisk fantasi – en stor budget, många mediakollaboratörer och en liberal agenda ohindrad av annonsörers krav.

Deras verksamhet har en sak till, en 14-man stark rådgivande styrelse som har CNNs David Gergen och representanter från ledande tidningar, en f.d. redaktör från Wall Street Journal och chefredaktören på bokförläggaren Simon & Shuster. Fler arbetande journalister finns med, bl.a.;

Jill Abramson, Exekutiv nyhetsredaktör på New York Times;
Kerry Smith, Senior VP för redaktionell kvalitet på ABC News;
Cynthia A. Tucker, Redaktör på The Atlanta Journal-Constitution.

ProPublica är långt ifrån den enda Soros-finansierade gruppen packad med medlemmar av den s.k. oberoende pressen.

Ett annat exempel är The Center for Public Integrity (CPI). Styrelsen består av arbetande journalister som Amanpour från ABC, med tillsammans med öppet liberala skribenter som Arianna Huffington från Huffington Post och nu AOL.

Som ProPublica, är CPI’s styrelse en veritabel Vem är Vem i journalistik och ledande mediaorganisationer, som:

Christine Amanpour – ABCs politiska programankare. En trogen vänsterjounalist som beskrev skattesänkningar som “en bortkastad gåva” och sade att The Tea Party är “extrema” och om Obama “mycket Reaganesque”:
Matt Thompson – Redaktionell produktchef på National Public Radio (NPR) och tillhör fakulteten på det prominenta Poynter Institute.

Gruppens Rådgivande ledarskap inkluderar dessa medlemmar:

Ben Sherwood – ABC:s nyhetschef och f.d. Good Morning America executiva producent.
Kathleen Hall Jamieson – Författare och Walter H. Annenberg, Dean of the Annenberg School for Communication of the University of Pennsylvania;
Michele Norris – Programvärd i NPR’s nyhetsmagasin All Things Considered. Statlig Radio’s äldsta nationella program.

Igen, som ProPublica, Center for Publics Integrity’s (CPI) undersökningar är mest i liberal anda – angrepp mot kolindustrin, mot korta lånbolag, mot konservativa politiker som Mississippis Guvernör Haley Barbour. Centret är mer öppen om sin politik, t.ex. en detaljerad undersökning av de konservativa donatorerna David och Charles Koch och deras “nätverk med inflytande”. Enligt centrets egen skattedeklaration gav Open Society Institute dem 651 650 dollar bara under 2009.

Det välkända Center för Investigative Reporting (CIR) följer samma mall – viktiga journalister i styrelsen och en liberal agenda. Både styrelsen och deras rådgivande styrelse har journalister från ledande nyhetsorganisationer. I styrelsen sitter:

Phil Bronstein, chef för ny media och redaktör för Hearst Newspapers.
David Boardman, The Seattle Times.
Len Downie, f.d Executiv redaktör, nu VP på Washington Post.
George Osterkamp, CBS Nyhetsproducent.

Sajtens läsare hälsas med ett flertal artiklar om klimatförändring, illegal invandring och hemskheter som stora bolag begår. Deras mediapartners är Washington Post, Salon, CNN och ABC News. CIR fick runt 1 miljon dollar från Open Society mellan 2003 – 2009.

Varför ska man bry sig om detta? Journalister hävdar ofta att de är neutrala i sin nyhetsrapportering. I samma andetag klagar många av dem på ett negativt inflytande från kapital i politiken. En maxim bland både vänstern och media är att konservativa politiker är köpta av inflytelserika bolag. Men var finns oron över var medias pengar kommer ifrån?

Fred Brown som nyligen omredigerade boken “Journalism Ethics: A Casebook of Professional Conduct for News Media” hävdar att journalister skall vara “transparenta” om deras kopplingar och vara ”ärliga i sina relationer” med de som finansierar dem.

Beklagligt nog så händer det sällan. Välgörenhetsorganisationer redovisar vem som sitter i deras styrelse men media gör liten eller ingen ansträngning för att göra kopplingar mellan dem. Amanpours biografisida som exempel talar om hennes långa karriär, hennes arbete på CNN och hennes priser. Men ingenstans nämns hennes arbete med Center for Public Integrity.

52 miljoner dollar till media är bara en början.

En scen som journalister drömmer om – en grupp journalister som firar och skålar för ett Purlitzerpris som de vann. För den nya ProPublica var det andra gången som deras kollegor i media röstade fram dem som vinnare av det högsta priset i journalism. För George Soros och ProPublica’s övriga liberala uppbackare var det återigen ett bevis på att finansiera journalism är ett viktigt verktyg om man vill påverka allmänheten i en viss riktning.

Det är en strategi som Soros har använt sig av i mycket stor omfattning i media både i USA och i andra länder. Sedan 2003 Soros har spenderat 52 miljoner dollar på media på olika sätt, bl.a. medial infrastruktur – journalistskolor, undersökande journalistik och industriorganisationer.

Siffran är lågt satt. Den är baserad på information i deklarationer, nyheter och rapporter. Men Soros finansierar organisationer som i sin tur finansierar andra organisationer som Tides Foundation som donerar till olika grupper. En total bild är nästan omöjlig att få fram eftersom det finns en mediakomponent i så många olika Soros-finansierade grupper.

Soros inflytande begränsas inte bara till ledande mainstream nyhetsorganisationer som NBC, ABC, The New York Times och Washington Post. Det har även köpt honom inflytande i nyhetsbranschen. The Columbia Journalism Review, som kallar sig en granskare av media och en vän av press i alla former, publicerar en lista på en rad projekt som finansierats av en av Soros organisationer.

“News Frontier Database” inkluderar sju olika granskande rapportprojekt som finansierats av Soros’ “Open Society Institute”. Med ProPublica så finns Center for Public Integrity, The Center for Investigative Reporting och New Orleans’ The Lens. The Columbia School of Journalism som driver CRJ har fått 600 000 dollar av Soros.

Man kan tänka sig vad som skulle hända om konservativa mediala slagpåsar som David och Charles Koch skulle ha så intima kontakter med journalister. Även om Koch skulle hitta journalister villiga att stödja konservativ media skulle de vara vinklade åt vänster.

För Soros så är det nyheter, men ingenting nytt. Som en av världens rikaste män, (Nummer 4 enligt Forbes) så kan han gotta sig i sina drömmar. Eftersom hans önskedröm förefaller vara full kontroll över all media, så är det naturligt för honom att börja stödja Columbia University’s School of Journalism. Columbia leds av Lee Bollinger som dessutom sitter i styrelsen för Purlitzerpriset och som styrelsemedlem i The Washington Post.

Bollinger vill precis som många andra av Soros’ betalningsmottagare hitta en ny finansiär för media, nämligen staten. Bollinger skrev i sin bok ”Uninhibited, Robust, and Wide-Open: A Free Press for a New Century” att staten bör bekosta media. En studie som år 2009 gjordes av Columbias journalistprogram nådde samma slutsats, staten bör inrätta en fond som bas för att finansiera media.

Bekvämligt nog så sitter även Len Downie, som författade stycket, både i styrelsen för the Post och i styrelsen för Center for Investigative Reporting som också finansieras av Soros.

Soros finasierar mer än bara de främsta journalistskolorna i USA. Han finansierar även journalistorganisationer som:

▪  The National Federation of Community Broadcasters;
▪  The National Association of Hispanic Journalists;
▪  The Committee to Protect Journalists.

Läsare som ogillar Soros mediala inflytande kanske vill klaga hos Organization of News Ombudsmen – en grupp professionella mediapersoner hängivna åt att “granska sanningshalt, rättvisa och balans”. Läsare kanske vill rikta klagomål mot PBS’s Michael Getler som styr där. Oturligt nog så finansierar Soros även den gruppen. Längst ned på hemsidan för Organiszation of News Ombudsmen står det “Stöds av Open Society Institute” (OSI), ytterligare en Soros grupp. Det är den enda organisationen som står nämnd.

Gruppen har 57 medlemmar från hela världen och där finns:

Deirdre Edgar, läsarrepresentant Los Angeles Times;
Brent Jones, redaktör, USA today;
Kelly McBride, ombudsman, ESPN;
Patrick Pexton, ombudsman, The Washington Post.

Gruppen säger inte huruvida bidrag från OSI skapar en intressekonflikt, men vem skulle läsare klaga hos i så fall?

Det tar inte slut med det. The Open Society Institute är en av flera organisationer som finansierar Investigative News Network (INN) som är en kollaboration av 53 nonprofits som enligt dem själva producerar “obunden undersökande nyhetsrapporter”. En annan backare av nätverket är James L. Knight Foundation, troligen den mest välkända journalistikorganisationen. Knights chef, president och CEO Albert Ibarguen sitter i styrelsen för ProPublica.

Deltagare i INN är bl.a. Investigative Reporting Workshop hos American University, den liberala gruppen MinnPost, National Institute for Computer Assisted Reporting, National Public Radio och Wisconsin Center for Investigative Journalism. INN hade tidigare Huffington Posts undersökande grupp, men den gick senare ihop med den ännu mer vänsterinriktade Center for Public Integrity, där Arianna Huffington sitter i styrelsen. INN har inte ännu publicerat sin skattedeklaration, men de säger att “Center for Public Integrity är för generösa att för närvarande ha rollen som vår fiskala representant.”

Liberala akademiska program, vänsterjournalister och även påstådda “objektiva” nyhetsorganisationer alla är betalda av en man som spenderar tiotals miljoner dollar för att öppet angripa högern. George Soros lär journalister att deras industri har en framtid så länge Soros öppnar plånboken åt dem.

Soros Livslånga Fascination för journalistik.

Media har i många år varit ett av miljardarens intressen. Enligt “Soros; The Life and Time of a messianic Billionaire” har han fascinerats av media från unga år då han intresserade sig för “journalistisk historia eller former av skrivande”. I sin egen tidning, “The Lupe News” kallade han sig chef, redaktör och nyhetsförsäljare. Han skrev en väggtidning i Ungern innan han lämnade landet enligt Michael T Kaufman, en NY Times-veteran. Kommunistpartiet uppmande då till att skriva den typen av tidningar.

Men journalister var inte alltid intresserade av Soros. Han undvek all form av publicitet till 1981 när han blev ämnet för en förstasidesartikel i Institutional Investor och kallades Världens Främsta Kapitalförvaltare. 1983 när han gifte om sig, vägrade NY Times ta in bröllopsannonsen, eftersom han var en “nobody”. Allt ändrade sig efter att han tjänade 1 miljard dollar på valutaspekulation i det brittiska pundet, då fick han plötsligt en högre profil. Han kritiserades i brittiska tidningar 1992 då han stämdes av f.d. hushållspersonal.

Under senare år finns Soros’ koppling till journalistik i alla aspekter av hans imperium; välgörenhet, politik, finansiella transaktioner. Det kan handla om investeringar i gammelmedia av typen Times Mirror, ny media som AOL eller välgörenhet och donationer till NPR. Eller det kan handla om globala aspirationer som med Open Society som finansierar journalistiska events, priser, donationer och resor. Den f.d. Times-korrespondenten Michael T. Kaufman som senare författade boken om Soros, upptäckte att Soros hade betalat för en resa utan hans kännedom.

Soros finansierar många aspekter av det journalister gör, bloggar, böcker, nyhetsorganisationer, TV och Radiostationer, hemsidor, nystartade grupper, och undersökande journalistik. Listan av mediagrupper som Soros hjälpt är som Vem är Vem av vänsterorganisationer. Mellan 2003 – 2009 donerade OSI runt 52 miljoner dollar till 180 mediaorganisationer, bl.a. till National Federation of Community Broadcasters och National Association of Hispanic Journalists.

Ett världsomspännande medialt maktcenter.

Soros mediaimperium sträcker sig över hela världen. Men få känner till det eftersom det är decentraliserat till ett stort antal organisationer som i sin tur är finansierade av 30 Open Society fonder.

1997 skrev dåvarande Times-skribenten Judith Miller att mycket av Soros välgörenhet fokuserades kring media. Hon skrev “I ett decennium har George Soros, den ungernfödde finansmannen spenderat över en miljard dollar med att förespråka fri press och politisk pluralism utomlands.”

Donationerna har klättrat till 8 miljarder dollar och han har sannerligen fortsatt satsa på media som gett honom ett globalt inflytande. Soros har finansierat bloggar, journalisters resor, utbildning, TV program, online bolag, undersökande journalistik, m.m.

Enligt en artikel i Jerusalem Post den 10 Mars 1994 hade Soros bara i Östeuropa 40 oberoende radio- och TV stationer och publikationer. Vid samma tid stödde Soros en post-kommunistisk publication kallad Transitiones, han drog tillbaka stödet 1999 enligt NY Times.

1998 började Soros spendera pengar på rysk media. Den 11 oktober 1998 skrev Times att “Soros gav 10 miljoner dollar som bidrag” till en fond på totalt 80 miljoners vars syfte var att hjälpa kämpande oberoende nyhetsorganisationer så de skulle kunna överleva den finansiella krisen.

Soros investerade i Viacom, College Sports TV, journalistpriser och Frontline Club i London, som i Times kallades “en populär hållplats för krigskorrespondenter.”

Hans välgörenhet är nästan omöjlig att kartlägga, men vartän Open Society (OS) fonderna finns så följer deras inblandning i journalistiken strax efter. Gruppen har en hel avdelning som helt fokuserar sig på media. Målet är att “skapa forutsättningar för oberoende och livskraftig media, professionell kvalitetsjounalistik i länder där demokratisering och uppbyggande av mediamarknader pågar”. De har en lista på 15 olika media programkoordinatorer i länder från Afghanistan till Ukraina.

I en av deras större statsningar, OSI-finansierade B-92, ett jugoslaviskt radionätverk som uppmanade serber att undvika militärtjänstgöring och drev en kampanj mot kriget i Bosnien och Herzegovina. Många satsningar är mindre. Journalister väljs ut för studier i Central European University som finansierats av Soros. Gruppen stöder dessutom den tjeckiska tidningen, Lidove Noviny och Kabul Week i Afghanistan.

Soros-finansierad vänstermedia når över 300 miljoner varje månad.

Soros globala räckvidd når miljontals människor. Från uppenbart ensidig vänstermedia som Think Progress, Center for American Progress’ blog, och en TV show i MSNBC, nyligen borttagen, till den s.k. “oberoende” National Public Radio har Soros inflytande på informationsflödet världen över.

Det ger honom en oerhörd makt. Reportrar, skribenter, bloggare i alla hans nyhetskanaler når lätt över 330 miljoner människor världen runt. US Census uppskattar USAs befolkning till strax under 310 miljoner.

Han når i storleksordningen hela USA befolkning och lägg till Australiens befolkning – varje månad.

Om man bara räknar 13 prominenta organisationer av de 180 mediaorganisationer han finansierar så når de 332 miljoner människor varje månad. I den siffran ingår stora organisationer som NPR som får 1.8 miljoner dollar av Soros men även mindre bolag som Project Syndicate och Public News Service, bägge säger sig nå miljontals människor.

Det är bara en början. Siffran tar bara med i beräkningarna några av de stora Soros-finansierade mediaorgansiationerna. Många siffor är helt okända. “Democracy Now” – en daglig TV/Radio program har Amy Goodman och Juan Gonzales som värdar – är bekant för att ha globala nyheter analyserade ur ett radikalt vänsterperspektiv. Deras hatiska attityd varierar från attacker på Blackwaters grundare Eric Prince och supporters till Andrew Breitbart (som de föraktfullt kallat elektroniska brunskjortor) till påståenden om att USA är emot en demokratisering av arabländerna. Enbart den Soros-finansierade gruppen kan höras på 900 radiostationer, en av de större nationella mediakollaboratörerna av små lokala stationer. Formellt så redovisar de inga officiella lyssnarsiffror, ingen svarar i telefon när man ringer till Democracy Now.

Men Soros erkänner inte sitt inflytande, han förringar all information som läggs fram. Han gör det ibland i en “mediareform”-konferens med kongressmän, en senator, ett par FCC tjänstemän, en Nobelprisvinnare och ett flertal liberala journalister. Eller så kan det vara i ett radioprogram i Haiti som han stöder.

Mediareform-konferensen sponsrades av en grupp som kallar sig Free Press som har fätt 1,4 miljoner dollar av Soros. Free Press har två huvudsakliga intressen – underminera nätfriheten genom att framhäva krav på “nät-neutralitet” och krav på statlig finansiering av media till ett pris på 35 miljarder skattedollar om året.

Många av talarna på konferensen arbetar i Soros-finansierade grupper.

Free Press är bara en av de mer välfinansierade Sorosgrupperna. Andra är Center for American Progress (7,3 miljoner dollar) som driver den välbemannade Think Progress bloggen. Bloggen har runt 30 skribenter och analytiker enligt Politico. Andra välfinansierade är den undersökande journalistorganisationen Center for Public Integrity (3,7 miljoner dollar), Center for Investigative Reporting (1,1 miljoner dollar), Media Matters (1,1 miljoner dollar) och Sundance Institute (1 miljon dollar).

Men det är inte allt. Soros fonder gav ut 34 stipendier mellan 1997 och 2010 till lokala NPR stationer och specifika program, totalt runt 3,4 miljoner dollar, enligt fondens talesman Maria Archuleta. Bland mottagarna finns WNYC och Minnestoa Public Radio skrev f.d. NPR-ombudmannen Alicia Shepard.

Faktum är att Soros finansierar så gott som samtliga ledande radikala mediagrupper i USA. Fyrtiofem av dem är finansierade genom hans Media Consortium. Organisationen är ett nätverk av landets ledande “progressiva”, oberoende media organisationer. Listan är helt förutsägbar, allt från Alternet till The Young Turks som försvann från MSNBC.

En intern rapport som Media Consortium gjorde redovisar hur de progressiva har skapat en ekokammare av media “där ett budskap utövar påtryckningar hos de större media att ta hänsyn till eller svara på och ge mediautrymme till progressiva idéer eftersom budskapet repeteras så ofta”. Enligt rapporten “The Big Thaw”; “om det görs på rätt sätt så kan budskapet accepteras som en legitim syn, det kan påverka en dynamisk politisk debatt, förändra allmän opinion och ändra policy.”

Det tankesättet styr mycket av vad konsortiets medlemmar gör. Alternet beskriver sig som ett “prisvinnande nyhetsmagasin och online community som skapar orginal-journalistik och förstärker det bästa av hundratals andra oberoende mediakanaler.” De hatar Tea Party-grupperna och klagar på hatgrupper som “den fula sidan av evangeliska kristna.” Varje månad får hemsidan 1,5 miljoner unika besökare till deras unika sätt att se världen.

Brave New Films, också finasierat av Media Consortium drivs av samma folk som driver Brave New Foundation. Robert Greenwald och Jim Miller producerar och distribuerar videos som angriper bolag och konservativa. Deras hemsida skryter om en valfilm fran 2008 som “avslöjar John McCains dubbelprat, t.ex. och fick 9 miljoner tittare runtom i världen.” Deras senaste film gick till angrepp mot Obama-opponenterna Koch Industries och försöker argumentera mot en ny oljepipeline från Kanada.

Sedan har vi The Young Turks och MSNBC-värden Cenk Uygur. År 2010 välkomnades han med en pressmeddelande som beskrev youtubekanalen. “En av youtubes Top 100 Partners, talkshow med genomsnittligen 18 miljoner tittare per månad och totalt 320 miljoner tittare på hela kanalens samtliga filmer.”

Listan fortsätter. Project Syndicate kallar sig “världens ledande källa för opinions commentarer”. De har stor spridning. “I maj 2011 hade Project Syndicate 462 ledande tidningar i 150 länder som medlemmar”. Deras läsekrets är 72,8 miljoner. Naturligtvis som vanligt, “stöd erhålles från Open Society Institute”, Soros’ primära stiftelse.

Project Syndicates’ kolumnister fördelat i 462 tidningar är en imponerande lista med vänsterskribenter och globalister. FN:s Generalsekreterare Ban Ki-moon, f.d. President Jimmiy Carter, f.d. sovjets President Mikhail Gorbachev, vänsterekonomen Jeffrey Sachs och Nobelprisvinnaren Joseph Stiglitz.

Public News Service beskriver sig som “medlemsstödd nyhetsservice som förespråkar journalistik i det allmännas intresse”. Det är en delstats-distribuerad nyhetservice och de finns i 33 delstater. De hävdar att de når en publik på totalt 24 miljoner per vecka. “PNS är stolta över framgångarna under 2010. Förra året producerade Public News Service över 4 000 artiklar med allmänt intresse som återpublicerades flera hundratusen gånger i 6 114 radiostationer, 928 tidningar, 133 TV-stationer och på hundratals hemsidor. Nationellt publicerades varje artikel i genomsnitt i 60 olika media.”

Nära 300 Soros-finansierade media kanaler deltar i “kriget mot Foxnews”.

Vänstern säger att Fox har “en historia med islamofobi och främjar raslig och etnisk osämja” och försöker “rasuppvigla” tittarna. En anställd kallas “hitman” medan TV kanalen anklagas för att bedriva “attackpolitik”. En tveksam “undersökning” på fullt allvar påstår att de “kan bekräfta att Foxnews gör tittarna dumma”. Fox kallas helt enkelt “lögnernas nätverk”.

Jovisst, liberaler försöker komma åt Foxnews, som “Mother Jones” en medlem av Media Consortium beskrev saken i en rubrik. Artikeln som handlade om en annan Soros-finansierad verksamhet kallad “Color of Change” förklarade hur “vi framgångsrikt uppmanat många annonsörer, inclusive Best Buy, Wal Mart och Radio Shack att ta bort annonser i Glenn Becks TV Show i Fox. Liberaler ordnade en fest när Beck försvann från Fox “i festen deltog hundratals aktivister, journalister och politiska strateger i huvudstaden” enligt Huffington Post.

Det var en organiserad hatkampanj mot Fox. Inalles, 30 organisationer har gått till angrepp mot Fox under sex månaders tid med början i december 2010.

Think Progress, den Soros-finansierade bloggen som Center for American Progress driver hade 30 olika angrepp mot Fox under sex månader. Alternet, en särskilt extrem vänstersajt gick till angrepp 18 gånger under samma tid. Det är en av 45 organisationer som får stöd av Soros’ Media Consortium “ett nätverk med landets ledande progressive, oberoende nyhetsgrupper.

Dessa nyhetsgrupper är en del i Soros’ nät av mediaorganisationer som speglar hans föraktfulla syn på Fox som “fienden”. Det är så han beskiver det i den nya boken ”George Soros’ filantropi”. “De som styr Foxnews, Rupert Murdock och Roger Ailes har gjort ett bra jobb i att identifiera mig som deras motståndare” skriver han. “De har gjort ett sämre jobb i metoderna de använder för att angripa mig. Deras lögner kommer inte fortgå och deras metoder kan inte fortsätta”.

Den anti Fox-agendan reflekteras i planer som en annan Soros-grupp har som planerar ett direkt angrepp mot TV-kanalen. Media Matters grundare David Brock sade att den Soros-finansierade gruppen (1,1 miljoner dollar) kommer att fokusera sig på (Foxnews CEO) Murdock och kommer att försöka störa hans kommersiella intressen.

Att vänstern hatar Fox är ingen nyhet. Men likheterna hur de olika grupperna går till angrepp är slående. Ta t.ex. studien som gjordes av University of Maryland som var så kritisk mot Fox. Studien innehåller den här guldklimpen, “Det betyder att desinformation inte bara kan skyllas på nyhetskällor, men är en del av en informationskultur som inkluderar kommentarer gjorda av kandidater, politiska annonser och så vidare”. Det gav bränsle åt ett flertal sajter som använde studien i sina angrepp mot Fox. Vänstersajterna Alternet, Washington Monthly, Think progress och The Nation tog upp saken, därifrån spreds det snabbt i stora etablerade media.

Det är bara en del av Soros’ inflytande. Robert Greenwald t.ex. har gjort attacker mot Fox till en liten industri. Greenwald grundade och styr Brave New Films, en del av Soros finansierade Media Consortium. Greenwald låg bakom “Outfoxed, Rupert Murdocks War on Journalism”. Filmsajten säger “Fox News bedriver en häxjakt. Slå tillbaka.” Brave New Films har en hel sektion som går till angrepp mot Fox som lyder: “När Fox angriper”. Man skriver ”filmerna i denna sektion har setts 8 miljoner gånger.”

När Soros kritiserades i Fox, besvarade ett flertal Sorosgrupper kritiken. I ett fall skrev Jonathan Shell, medlem i The Nation Institute, en del av Media Consortium, kallade Fox News för “antisemitisk” för kritiken mot Soros. En artikel med rubriken “The Protocols of Rubert Murdock” en referens till den beryktade skriften “Protocols of The Elders of Zion”, gick till hårt angrepp mot Glenn Beck.

Shell hävdade att Becks kritik mot “finansmannen och filantropen George Soros” i verkligheten återger nästan en exakt kopia av stroferna i de mest radikala anti-semitiska ideologierna.” Artikeln distribuerades genom en annan Soros grupp, Project Syndicate som når 462 ledande tidningar i 150 länder med en cirkulation på över 72 miljoner.

Det är den typen av samverkan som gör Soros-finansierade “ekokammare” framgångsrik. På Alternet hittar man artiklar från The Nation, rabblande skriverier av Robert Greenwald eller en intervju med Amy Goodman från Democracy Now. Eller tittar man på New America Medias hemsida så hittar man en artikel från Color Lines.

Innehållet i 180 mediasajter som Soros hjälpt finansiera kan länkas, bli citerade, eller återpublicerade vilket skapar en känsla av starkt intresse för ett visst ämne eller “progressiv ide”. Det är en metod som gör att Soros lyckas påverka media.

Slutsats.

George Soros är en av världens mest inflytelserika män inom finans, välgörenhet, politik och media. Trots det är det svårt att kartlägga det inflytandet därför att media förefaller vara helt ointresserade av det han gör.

När journalister känner sig övertygade att en nyhetskanal är konservativ, som de gör med Fox News, så blir de förargade. Artiklar som angriper Fox finns överallt i medialandskapet. Men ett spritt välfinansierat nätverk av liberal media med intima kopplingar till stora media har lyckats få den typen av nyheter att aldrig gå i tryck. Det är både otroligt och oprofessionellt. En individ som finansierar 180 nyhetsorgan med djupa kopplingar till dussintals andra via andrahandskällor, styrelser, fonder etc, är just definitionen på en nyhet.

Men journalister vill inte skiva artiklar av det slaget. Att skriva om det betyder att de tvingas vara ärliga om yrket. De skulle tvingas erkänna att:

– Journalister och redaktörer hoppar mellan liberala nyhetssajter och stora media fram och tillbaka;

– Många av de nya mediala startups hyllade i industrin från ProPublica och Huffington Post till dussintals undersökande journalistikgrupper är en del av ett växande liberalt nätverk;

– Prominenta journalister i de ledande nyhetsorganen har kopplingar till vänstersajter och de ser inga problem med den kopplingen.

Hela infrastrukturen med journalism – utbildning, industri, organisationer och nyhetsorgan är intimt sammanvävda tillsammans med liberala mediagrupper. Konservativ media har inga sådana kopplingar.

Alla dessa punkter bevisar argumentet som konservativa gjort länge – att stora media är liberala från toppen till botten. Journalister vet det och som deras kopplingar till liberala grupper visar att de inte bryr sig om det.

Rekommendationer.

The Business & Media Institute har rekommendationer till media hur de kan hantrera sina intressekonflikter bättre när det gäller Soros:

Säg nej till pengar som Soros erbjuder. Ingen oberoende journalist bör sitta i styrelsen eller som rådgivare åt grupper finansierade av Soros. Om akademiker gör det så bör de öppet redovisa sina kopplingar. Arbetande journalister som Downie, Amanpour och Abramson bör separera sitt arbete från sådana intima kopplingar.

Undersök nyhetskällors motivation. Reportrar och redaktörer bör vara uppmärksama på nyheter som avsiktligt pushas av tveksamma grupper och som har suspekt koppling i media. I de fallen bör man inte bara ställa frågor om motiveringen men underliggande fakta och utifrån vilket perspektiv – höger – vänster vill de ha ut nyheten.

Investera tid i att undersöka vänstern. Journalister har inga problem med att hitta argument för att grundligt undersöka konservativa men de lägger inte ner tid på att undersöka motiv eller finansieringen hos liberala organisaioner. Journalister bör i detalj undersöka Open Society Foundations och dess inflytande i media.

Kopplingar till Sverige.

George Soros operar inte bara i andra länder. Han har också ett dirket inflytande över svensk politik. Den 16 oktober 2012 skrev Soros en debattartikel tillsammans med folkpartisterna Birgitta Olsson Klamberg och Erik Ullenhag. Hela artikeln gick ut på att propagera för att fler romer skulle få komma till Sverige och leva på svenska skattemedel.

George Soros är tillsammans med globalisten och FN:s sändebud i Migrationsfrågor, Peter Sutherland, en av världens mäktigaste personer som kan ändra på politiken i vilka länder som helst när de så önskar.

George Soros besökte Sverige i oktober och ville tala politik. Han bjöds in av Fredrik Reinfeldt till Rosenbad och när män av den här digniteten träffar politiker så har de alltid några önskemål – som snarare har karaktären av krav. Eller kanske utpressning. Ingen vet och ingen kommer att få veta eftersom samtalen är hemliga. Men Soros ville visa att han menade allvar med sina krav på att Sverige skulle ta emot fler romer och därför skrev han en debattartikel tillsammas med folkaprtisterna – en artikel som Schibsted-tidningen Svenska Dagbladet villigt publicerade. SvD går alltid globalisternas ärenden. Sverige kommer att göra exakt som Soros önskar. Redan nu i mars 2013 har regeringen deklarerat att de inte kommer att begränsa inflödet av romer från Östeuropa. Kanske var det efter påtryckningar från Soros, men det kommer aldrig att kunna bevisas. Den 1 januari 2014 blir det fritt fram för alla romer i Bulgarien och Rumänien att flytta till Sverige eller andra länder i Schengen.

När globalister som George Soros eller Peter Sutherland besöker ett land så är det inte för att roa sig eller ta del av kulturen. Det är för att öka inflödet av etniska främlingar så mycket att den nationella identiteten slås sönder. Peter Sutherland har nästan ordagrant sagt att de europeiska nationalstaterna måste upplösa den egna etniska homogeniteten och öka invandringen för att bli mer mångetniska. De vill ta död på våra nationalstater och slå sönder den etniska homgeniteten i alla vita samhällen.

Det farliga med dem är att de är så inflytelserika genom alla de organisationer och medier som de kontrollerar.

Det finns mer att säga om Soros, men det viktigaste att komma ihåg är att han tillhör fiendelägret.

Relaterat:

https://bojkottaaftonbladet.wordpress.com/2013/02/11/peter-wolodarski-blivande-chefredaktor-och-ansvarig-utgivare-pa-dn/

https://bojkottaaftonbladet.wordpress.com/2013/02/20/birgitta-ohlsson-klamberg-ar-en-folkpartistisk-extremist/

https://bojkottaaftonbladet.wordpress.com/2013/01/13/varning-for-extremisten-cecilia-malmstrom-fp/

https://bojkottaaftonbladet.wordpress.com/2013/02/18/peter-sutherland-ar-en-av-manga-globalister-bakom-mangkulturen/

http://sv.metapedia.org/w/George_Soros

Organisationer som sponsras av George Soros
http://www.discoverthenetworks.org/viewSubCategory.asp?id=1237

The most evil man in America
http://selwynduke.typepad.com/selwyndukecom/george-soros-the-most-evi.html

End the lie
http://endthelie.com/books-and-reading-material/george-soros-exposed/#axzz2NSYt9riX

Open borders
http://archive.newsmax.com/archives/articles/2006/7/25/104735.shtml

Sponsrar katoliker
http://www.usasurvival.org/ck111409.html

Vill att Grekland ska husera illegala invandrare
http://hellasfrappe.blogspot.com/2012/10/shock-soros-wants-greek-officials-to.html

Samhällets fiende Nr 1
http://www.canadafreepress.com/index.php/article/14700

Sponsrar kommuniströrelser
http://defeatcommunism.com/profiles/blogs/george-soros-ally-and-chief-financial-backer-of-the-international

Birgitta Ohlsson Klamberg är en folkpartistisk extremist

Birgitta Ohlsson är globalisternas megafon i Sverige. Hon vill avskaffa alla nationalstater utom Israel. Hon vill att det ska byggas fler moskéer. Hon vill att invandringen ska öka och att Sverige ska ta emot fler romer från östra Europa. Hon samarbetar med George Soros på ett sätt som placerar henne i samma båt som Vidkun Quisling. Hon är en politiker som Sverige behöver skyddas från.

Birgitta Ohlsson föddes den 20 juli 1975 och växte upp i Tokarp utanför Linköping. Fadern Bengt är folkpartistisk politiker och f.d. kommunalråd. Hon tog studenten i Katedralskolan i Linköping 1994 och läste sedan statsvetenskap och internationella relationer vid Stockholms universitet

Under åren 1996-1998 var hon ordförande för Liberala studenter Stockholm och 1997 valdes hon in i förbundsstyrelsen för Liberala ungdomsförbundet, som hon var ordförande för under åren 1999–2002. Hon sitter i riksdagen sedan 2002 och blev den 2 februari 2010 Sveriges EU-minister. Hon har tidigare varit ledarskribent på bl.a. Dagens Nyheter, Vestmanlands Läns Tidning, Västerbottens-Kuriren och Sundsvalls Tidning. År 2003 bildade hon det liberalfeministiska nätverket Felira och sedan 2004 är hon vegetarian. Birgitta Ohlsson har tidigare varit Folkpartiets utrikespolitiska talesperson, men ersattes av Fredrik Malm i samband med att hon utsågs till statsråd.

Förespråkar en global union

Som så många andra extremliberaler har hon sin hemvist i Folkpartiet. Hon är globalist och megafon för de krafter som vill upplösa nationalstaterna. Den 6 juni 2001 skrev hon en insändare i Expressen där hon krävde att Sverige skulle avskaffas:

Avskaffa Sverige!

Blågula fanor, rojalistiskt fjäskeri och fosterländsk glädjeyra. I dag på den svenska nationaldagen förväntas vi som goda medborgare att uppmärksamma vår nation.

De mest entusiastiska vallfärdar till hembygdsgårdar, sjunger nationalsången och firar som om det vore en nära släkting som fyllde 50. Men vad firas egentligen? Demokrati och öppenhet som präglar denna del av världen?

Ingalunda. Snarare ser vi en automatpatriotism och konservativt vurmande av nationalstaten. Trots att slumpen avgör var en människa föds, att nationalstaten sällan är den perfekta beslutsnivån och att världen blir mer globaliserad håller mänskligheten krampaktigt fast i nationen.

Fenomenet har avigsidor. ”Nationalism är en barnsjukdom, mänsklighetens mässling”, yttrade Albert Einstein 1924. Einstein var övertygad världsfederalist, en idé från antiken som förklarar att människor är medlemmar av en universell gemenskap.

Det är dags för oss som kallar oss för världsmedborgare att damma av världsfederalismen som vision för en mer rättfärdig värld genom att sträva efter en global union med federalistiskt statsskick. Varje land ska avstå delar av sin nationella suveränitet. Genom en global rättsordning kan mellanfolkliga konflikter lösas fredligt. En världslag ska stiftas av ett demokratiskt valt världsparlament och hävdas genom världspolis.

Fredstanken är central inom världsfederalismen likaså tron på internationell rätt och vårt gemensamma ansvar för att mänskliga rättigheter tillgodoses överallt.

Albert Einsteins liknelse mellan nationalism och barnsjukdomar är träffande. De är bägge svåra att kurera. Vi kan vara oense om vilka medel som ska användas i kampen. Men vi vet att i bägge fallen väntar något friskare i slutändan. Världsfederation är inte en utopi – utan ett mål för praktisk politik.

Birgitta Ohlsson, förbundsordförande Liberala Ungdomsförbundet (LUF)

Texten är inte bara avskyvärd och extrem. Den ligger i linje med hur Bonnierkoncernen ser på politiken och världen och det var därför de publicerade den i provokativt syfte just på nationaldagen.

Birgitta Ohlsson är inte vem som helst. Hon är en av Sveriges genom tiderna mest extrema politiker och hon kan jämföras med partikollegan Cecilia Malmström som arbetar för att Europa och Sverige ska invaderas av miljoner människor från andra kontinenter. Birgitta Ohlsson vill avskaffa nationalstaterna och förordar att ”En världslag ska stiftas av ett demokratiskt valt världsparlament och hävdas genom världspolis.”

Birgitta Ohlsson vill upplösa den nationella demokratin. Hon ogillar sitt fosterland och saknar all känsla för svenska folket. Hon påminner om andra extremliberaler men tar steget längre och visar förakt för den egna nationen och för nationalstaten. Den demokrati som börjar i byarna och i det lilla sammanhanget vill hon överge. Hon vill inte att folk ska ha inflytande över varken den lokala eller den nationella politiken utan vill att beslut om vår svenska politik ska fattas av andra långt bort från Sverige. Hon förstår inte att olika folk och olika kulturer mår bäst av att utforma sin politik efter egna önskemål. Hon tror att alla mår bäst av att politiken styrs från ett ”världsparlament” och att lagarna ska upprätthållas av en ”världspolis”. Hon vill att alla länder ska följa en global ”världslag”. Nationer med egna viljor ska inte kunna bedriva en självständig politik utan ska tvingas att underkasta sig en världsregering. Birgitta Ohlsson lever inte i verkligheten, hon lever i en bisarr fantasivärld och kan inte återkoppla till hur vanliga människor ser på Sverige eller omvärlden. Precis som många andra folkpartister vill hon tvinga på folk sin politik.

Att citera Einstein gör inte att någon blir mer övertygad om att hon har rätt. Einstein var måhända en sällsynt duktig fysiker och forskare, men lika duktig som han var inom sitt gebit lika okunnig var han när det gällde politik. Einstein var jude och hade inget eget fosterland och därför förstod han inte hur viktigt det är för de flesta folk att leva bland de sina. Liksom romerna levde judarna i förskingringen och det var först efter andra världskriget som judarna fick ett eget land. Drömmen om en egen nation hade funnits bland många judar, även Einstein engagerade sig för sionismen (den judiska nationalismen) men tog av någon anledning avstånd från annan nationalism, en inte helt ovanlig inställning bland judar.

Samtidigt som Birgitta Ohlsson vill avskaffa nationalstaternas egna parlament vill hon också blanda upp dess befolkningar. Samma dag som hon fick in sin text i Expressen höll hon ett tal under parollen ”bevara Sverige blandat”. Att förstöra den etniska homogeniteten i Sverige är hennes mål.

Hon arbetar för att det svenska parlamentet ska överlämna så mycket som möjligt av sin makt till den överstatliga Europaunionen. Men för henne räcker inte det. Hon vill införa en global union där de nationella parlamenten och nationalstaterna i stort sett är upplösta. Hon vill ha en gränslös värld. Vad hon och hennes rotlösa liberala kollegor inte begriper är att det stora flertalet människor vill ha ett fosterland, de vill bo tillsammans med folk som de känner historisk gemenskap med. Att Birgitta Ohlsson är så skadad att hon inte känner någon sympati för svenska folket, nationalstaten eller det fosterland hon växt upp i är inget som vi andra ska behöva drabbas av. Men dessvärre får hon framträda i press och TV och fritt framföra sina extremistiska ståndpunkter utan att någon tillåt ifrågasätta dem.

Den enda nationalstat som ska få bestå

Märkligt nog finns den en nationalstat och ett folk som Ohlsson hyser stor sympati för. Mellan 2003 och 2005 var Birgitta Ohlsson vice ordförande för Samfundet Sverige-Israel Stockholm, vilket visar att hon hyser sympati för den israeliska nationalstaten. Det är inget fel på att hysa sympati för den judiska staten, men det är hyckleri att inte visa respekt för andra nationalstater, inte ens den egna. När hon sedan gifte sig med juden Mark Klamberg inte ”världsmedborgaren” eller ”svensken” utan juden Mark Klamberg så var det ingen som höjde på ögonbrynen. Hennes hyckleri blev bara tydligare. På den egna hemsidan redogjorde hon tidigare för sina favoritresmål och de är New York, Tel Aviv och Somaliland. Där fick vi också veta att en av hennes politiska förebilder är Bengt Westerberg – en extremliberal som gav sin son en negerdocka under uppväxten för att han skulle få ”rätt värderingar”.

Hennes vurm för det judiska är lika stor som föraktet för det svenska. Hon kan räkna upp en rad kulturpersonligheter som hon uppskattar, men alla har det gemensamt att de antingen är judar eller personer som hyllar judisk identitet. Hennes favoritkonstnär är Annie Leibovitz, hennes favoritförfattare är Isaac Bashevis Singer och i oktober 2011 var hennes senast lästa bok ”Gör inga dumheter medan jag är död!” av israelvännen och mångkulturvurmaren, folkpartisten Per Ahlmark.

Birgitta Ohlsson arbetar för ökad globalisering och är en del av den politiska miljö som inte bara vill globalisera världen utan som vill göra feminism och mångkultur till statsreligioner som inte får ifrågasättas. Därför stöder hon underrättelseorganisationen Expo som registrerar Sverigevänner, invandringskritiker och andra som är kritiska till de nya statsreligionerna. Hennes egna ord om Expo:

”Expo är en av de viktigaste upplysningskanalerna och granskarna av svensk högerextremism. Det är en självklarhet för varje demokrat att stötta denna verksamhet.”

”Högerextremist” är att skällsord för alla som befinner sig på en skala där invandringskrik kan variera från att vara mild till att vara radikal. Expo har för övrigt inget med demokrati att göra. Det är en totalitär stiftelse som ägnar sig åt att stigmatisera folk med invandringskritiska åsikter.

Ohlsson är även en stark förespråkare för införandet av republik i Sverige och var ordförande i Republikanska föreningen 2002–2005. Av någon anledning är liberaler och vänstern förenade i ett hat eller ogillande av gamla traditioner där monarkin alltid utsätts för spott och spe. Istället för att diskutera reformering av monarkin så vill de avskaffa den. Inte ens symbolvärdet uppskattar de utan de vill sopa bort alla traditioner och institutioner som bär upp nationalstaten.

Viktigast av allt för folkpartister som Birgitta Ohlsson är trots allt att förstöra den etniska homogeniteten i Sverige genom att importera stora skaror etniska främlingar från alla jordens kända eller okända trakter. När Lars Leijonborg skulle avgå 2007 hoppades Ohlsson att Jan Björklund eller Cecilia Malmström skulle bli partiledare. Både är lika extrema, men det blev Jan Björklund. Birgitta Ohlsson var nöjd. För flesta svenskar var Jan Björklund bara en politiker, men bakom masken finns en extremliberal som likt Birgitta Ohlsson och Cecilia Malmström vill radera ut det svenska Sverige från kartan. Att Jan Björklund har adopterat två barn är ett utslag av hans internationalism som vi inte får veta så mycket om i de medier som lanserar folkpartistiska politiker som om de vore goda Sverigevänner, när de i själva verket är förrädare mot den svenska nationen.

På resande fot

När dessa folkpartister skriver debattartiklar i pk-pressen så berättar de inget om sin verkliga agenda, de tassar försiktigt fram och talar istället om ”jämställdhet”, ”alla människors lika värde” eller om att Sverige måste upplåta sitt territorium till ”människor som flyr från krig”. Att Folkpartiet vill öppna Sverige på vid gavel och låta miljoner människor få komma hit talar de inte öppet om, men det är vad Folkpartiet egentligen vill. En folkpartist är en person som vill slå sönder det homogena Sverige och införa en mångkultur som på sikt tar död på de etniska svenskarna.

Folkpartiet består huvudsakligen av liberaler med en närmast schizofren inställning till verkligheten. År 2007 besökte Birgitta Ohlsson Zimbabwe i södra Afrika. Zimbabwe hette tidigare Rhodesia och var Afrikas kornbod. Landet koloniserades av vita i slutet av 1800-talet som sedan byggde upp en av världens främsta civilisationer med högt välstånd, hög produktion av livsmedel och låg brottslighet. Västeuropeiska liberaler och marxister vill sedan ingripa i landets inre angelägenheter och förstöra det som de vita byggt upp. Folkpartiet deltog i det arbetet och till slut föll landet samman i kaos och elände där vita mördades och tvingades överge allt som de hade skapat med blod, svett och tårar. När Birgitta Ohlsson nu befann sig i Zimbabwe beklagade hon sig över tillståndet i landet. I en intervju i den liberala tidningen Svenska Dagbladet beskrev hon landet som ”ett helvete” där våldtäkter, tortyr och mord är vanligt förekommande. SvD skriver om Ohlssons besök: ”Hon beskriver det som en gång kallades för Afrikas kornbod som ett land i fritt fall, ett land där människor förtrycks och där män och kvinnor som inte tycker som president Robert Mugabe mördas, torteras och förföljs. Det är ett land utan demokrati, utan mänskliga rättigheter.”

Men det är dåraktiga svenska politiker från bl.a. Folkpartiet som har skapat förfallet i Zimbabwe. Nu står de där med sina verklighetsfrånvända åsikter och beklagar sig över resultat av den egna politiken. Birgitta Ohlsson kan på samma sätt förstöra Sverige och sedan om 50 år stå där som ett frågetecken när förstörelsen av vårt land är fullbordad. När hennes politik har blivit verklighet och slagit sönder Sverige kan hon inte fatta vad som har hänt. Hon är på det sättet lik vilka farliga politiska fundamentalister som helst. Många kommunister, nazister, islamister, et cetera, lever i en slags autistisk värld där drömmar och utopier sammanblandas och när de omsätts till praktisk politik skadas samhället som blir först fundamentalistiskt och sedan totalitärt.

Många politiker är livsfarliga för sina samhällen och Birgitta Ohlsson är en sådan politiker. Det finns många skäl att höja ett varnande finger för henne. Hon är en person som borde ägna sig åt något helt annat än politik, men tyvärr kommer vi att få dras med henne under lång tid framöver. Det både inte gott för Sverige.

År 2009 var Birgitta Ohlsson i Libanon som valobservatör tillsammans med 200 andra valobservatörer från EU. Libanon har en lång historia av ”mångkultur” och som en följd av det har landet befunnit sig i såväl inbördes krig som krig med grannarna. Mellan 1975 och 1990 pågick ett krig som varierade i intensitet där alla slags folkgrupper och religiösa inriktningar slogs med varandra. Libanon då såg ut som Sverige kommer att göra inom en snar framtid om Birgitta Ohlsson får bestämma.

Politiska mord, korruption och utländska krafter som försöker dra in landet i just sin intressesfär tillhör vardagen i det mångkulturella landet. När Birgitta Ohlson var där hamnade hon i mitt i en korseld där folk sköt mot varandra. Hon tyckte det var ”hemskt”. Samtidigt pågick dragkampen mellan öst och väst inne i landet. USA, som vill kontrollera hela världen, har haft en omfattande lobbyverksamhet i landet för att västvänliga politiker som gillar mångkultur ska väljas. USA vill tvinga på andra folk och nationer sin version av demokrati och där är mångkulturen en viktig ingrediens. Segrare i valet blev den västvänliga anti-syriska alliansen som leddes av Saad al-Hariri vars far tidigare var premiärminister i Libanon men mördades 2005.

I mångkulturella stater – och i stora stater – brukar inte demokratin fungera så bra och intresset för politik är därför ofta lågt. Bara hälften av befolkningen röstade i det libanesiska valet trots uppmaningar att rösta. Om Libanon var en ”världsstat” i litet format så borde landet visa Birgitta Ohlsson vad mångkultur innebär i praktiken, men hon är liksom många andra liberaler oförmögna att begripa det eftersom hon saknar verklighetsuppfattning. Det är inte svårt att förställa sig att Ohlsson skulle vilja bortförklara det libanesiska problemet med att landet inte är tillräckligt mångkulturellt och att landets ordning bara kan säkerställas genom en ”världspolis” och att den världspolisen är USA som måste ingripa för att skapa ordning. Precis som nuvarande partiledaren Jan Björklund – och en hel rad andra borgerliga politiker – vill hon att Sverige ska ansluta sig till Nato och anser att Sverige mera aktivt ska stödja staten Israel, den enda stat hon accepterar egen identitet för.

Samarbetar med George Soros för att få fler romer till Sverige

Birgitta Ohlsson vill förstöra de etniskt homogena nationalstaterna i Europa. De är en liberal dröm att få förstöra en hel kontinent och den drömmen bär varenda folkpartist på, men inte bara folkpartister. Den liberala smittan har ätit sig in i många politiska partier i Sverige och är ett hot mot våra nationella värden. Vi har i en annan artikel berättat om bilderbergaren Peter Sutherland. Han som vill att flera miljoner invandrare ska komma till Europa och samarbetar med folkpartisten Cecilia Malmström för att Sverige och andra länder ska öka invandringen. Birgitta Ohlsson samarbetar med en annan extrem globalist. Han heter George Soros och har mer makt än många nationer.

Han är en internationell finansman som stöder Folkpartiet i ord och handling och dessutom propagerar politiskt i vårt land. Tillsammans med Erik Ullenhag och Birgitta Ohlsson skrev han en debattartikel i SvD den 16 oktober 2012 som gick ut på att Sverige måste ta emot fler romer.

George Soros struntar egentligen helt och hållet i romerna. Han vill däremot förstöra det vita Europa genom massimport av människor från andra kontinenter och han vill att romerna i Östeuropa ska spridas ut till västra Europa så att vår del av världen förfaller. Birgitta Ohlsson, Erik Ullenhag och George Soros skriver:

”Vi är djupt bekymrade över situationen för EU:s romer. De utsätts även idag för rasism, diskriminering och våld. Politiska partier i EU uttrycker öppet hat gentemot romer. På EU-nivå finns emellertid sedan en tid tillbaka en enighet om att resoluta åtgärder krävs. På EU-kommissionens begäran har samtliga medlemsländer presenterat nationella strategier för integrering av romer fram till 2020. Men mer måste göras. Det är varken värdigt eller hållbart att en så stor grupp EU-medborgare lever i utanförskap. En tillvaro som allt för ofta är ren misär.”

I själva verket är de inte ett dugg bekymrade över romernas situation. Om de vore bekymrade för deras situation så borde de också vara bekymrade för andra folks situation, inte minst de etniska svenskarnas. Eftersom de bevisligen inte bryr sig om att Sverige blir ett sämre land med deras invandringspolitik så bryr de sig inte heller om de svenskar som tvingas leva tillsammans med de för Sverige främmande folkgrupper som Birgitta Ohlsson tvingar på oss. Om Birgitta Ohlsson hade varit bekymrad över romernas situation så hade hon gjort något för att ge dem ett territorium istället för att sprida ut dem i Europa där de lever i klaner som ofta ägnar sig åt allt annat än hederligt arbete.

Georges Soros har en agenda. Han vill förstöra den etniska homogeniteten i västeuropas länder. Han vill som Peter Sutherland och Birgitta Ohlsson radera ut nationalstaterna och skapa en FN-ledd världsregering med USA som världspolis. Soros, Ohlsson och Ullenhag skriver i sin artikel: ”Europa står inför en demografisk utmaning. Idag finns det fyra människor i arbetsför ålder för varje person över 65 år. 2050 kommer det att vara två arbetstagare för varje pensionär i EU. Nativiteten i Europa är för låg för att öka befolkningen. Samtidigt är romerna en snabbt växande del av EU:s befolkning.”

Globalisterna brukar hänvisa till ”en åldrande befolkning” i Europa och Sverige som skäl till att vi ska öka invandringen av analfabeter, kriminella, låtsasflyktingar och andra kategorier av lycksökare. Men samma globalister har aldrig föreslagit att vi européer eller svenskar ska öka vår nativitet så att vi kan fortleva som eget folk. De kommer heller aldrig att föreslå det. De kommer istället föreslå att vi ska öka invandringen väldigt mycket, men när man läser deras argument så handlar det inte ens om frivilliga val. Vi européer och svenskar ska påtvingas exempelvis stora skaror romer och vi ska dessutom finansiera deras uppehälle i evighet. De skriver vidare i sin artikel: ”Att satsa på utbildning för framförallt romska barn och unga vuxna är en investering som unionen inte har råd att avstå ifrån.”

Det första frågan man skulle kunna ställa sig är varför romerna ska just till exempelvis Sverige. Är det för att Sverige är ett ”rikt” land som ”har råd” att finansiera romernas liv från vaggan till graven? Är det för att romerna kommer att tillföra oss något som vi själva inte kan tillföra? Varför föreslår de inte att romerna flyttar österut eller till andra kontinenter? Soros m.fl. brukar ju inte ha några problem med att hämta miljoner människor till Europa, så varför inte förgylla andra kontinenter med några miljoner romer?

Det finns bara ett svar och det är en obehaglig sanning. George Soros, Peter Sutherland och många andra hatar vita människor, de hatar genuina europeiska folk och kulturer så mycket att de vill ta död på dem. Ingen normal människa skulle med sådan iver arbeta för att slussa in miljoner trashankar i Europa om det inte vore för att de vill slå sönder Europa. George Soros och Peter Sutherland har skapat mängder av tankesmedjor och organisationer som arbetar med ett enda mål i sikte och det är att slå sönder de etniskt homogena europeiska staterna. Peter Sutherland har nästan ordagrant sagt att det är målet. Vad värre är att de nöjer sig inte med det utan vill släppa flödet av kapital fritt så att internationella investmentföretag eller stora koncerner kan köpa upp infrastrukturen i nationalstaterna och radera ut det nationella näringslivet. Globalisterna har lojala politiker främst inom borgerligheten som arbetar för att avreglera eller sälja ut statlig egendom så att de internationella bolagen kan köpa upp dem. De är så vi blir av med våra nationella egendomar. Folkpartiet är tillsammans med moderaterna de partier som mest av alla gått globalisternas ärenden även om Centerpartiet och Kristdemokraterna har hängt på av bara farten.

Till sitt förfogande har dessa globalister ett antal – ganska många – oikofobiska extremliberaler som i flera fall avlönas för att förstöra Europa. Birgitta Ohlsson befinner sig på samma mentala plan som Sutherland och Soros. Att hon och Erik Ullenhag skriver en artikel tillsammans med George Soros borde leda till uppror i Sverige och jämställas med att någon svensk nazist på 1930-talet hade skrivit en artikel tillsammans med Hitler för att öka invandringen av tyskar och kanske låta dem ta över Sverige. Birgitta Ohlsson och Erik Ullenhag är dagens motsvarigheter till Vidkun Quisling, men resultatet av deras politik är långt värre än vad Quisling kunde åstadkomma.

Birgitta Ohlsson meddelade stolt i artikeln att regeringen förra året satsade 50 miljoner för att ”stärka romernas ställning på arbetsmarknaden och i utbildningsväsendet”. Svenskarna ska alltså finansiera romernas liv och leverne i Sverige utan att de har bett om att få göra det. George Soros, som är god för många miljarder, skulle på egen hand kunna finansiera romernas utbildning, men han har inget intresse av att hjälpa dem. Han vill bara att så många romer som möjligt ska komma till Sverige och att svenska skattebetalare ska finansiera sin egen undergång.

Vill ha fler moskéer i Sverige

Det sägs om Birgitta Ohlsson att hennes profilfrågor är ”demokrati, mänskliga rättigheter, djurskydd, jämställdhet, tolerans och internationalism”. Det är en helt förvriden och propagandistisk bild av henne. Hon säger att hon är intresserad av demokrati, men om man vill flytta det nationella beslutsfattandet längre bort så bryr man sig inte om demokrati. Man bara låtsas. Hon låtsas arbeta för ”mänskliga rättigheter”, men det är inte sant. Däremot arbetar hon för andra folks rättigheter samtidigt som hon genom sin politik fullkomligt struntar i svenska folkets rättigheter. För en svensk borde det vara en mänsklig rättighet att få bo bland svenskar, men den rättigheten vill hon inte ge oss. Någon ”tolerans” visar hon inte mot svenska invandringskritiker, dem vill hon gärna tysta. ”Tolerans” visar hon däremot mot den mest intoleranta religionen av alla religioner.

I en artikel införd i Östgötakorrespondenten den 29 december 2009 anser Ohlsson att Sverige ska tillåta böneutrop från muslimska minareter: ”Islam är vårt lands näst största religion. Att muslimer vill bygga gudstjänstlokaler är ett tecken på att man känner sig hemma i Sverige. Moskébyggande bör uppmuntras och inte bekämpas. Muslimer brukar kalla sig för Sveriges största undergroundrörelse med tanke på alla moskélokaler som finns i källare runt om i vårt land. Tack vare moskébyggen, i Malmö, Uppsala och Stockholm och andra städer, har vackra moskéer blivit synliga i det offentliga rummet. De utgör en omistlig del av Sveriges religiösa, kulturella och arkitektoniska mångfald.”

Reaktionerna på Ohlssons önskan om fler moskéer i Sverige väckte starka reaktioner från invandringskritiskt håll. (Det var dock helt tyst i den totalitära pressen).

En av de som reagerade var bloggaren ”Vår stund i Sverige” som publicerade ett brev av signaturen ISM, som gick till hårt angrepp mot Ohlssons åsikter. Brevet hade skickats till Birgitta Ohlsson och Jan Björklund. Här är brevet i sin helhet:

Sveriges riksdag Birgitta Ohlsson
Partiordförande Jan Björklund

Ämne: Islams utbredning i Sverige

Nyligen skrev Ni i Östgöta-Correspondenten att ”Moskébyggande bör uppmuntras och inte bekämpas. /../ Tack vare moskébyggen i Malmö, Uppsala och Stockholm och andra städer, har vackra moskéer blivit synliga i det offentliga rummet. De utgör en omistlig del av Sveriges religiösa, kulturella och arkitektoniska mångfald.” Era svepande formuleringar ger upphov till ett antal frågor.

Vad är det som är ”omistligt”?

På vilket sätt utgör moskéerna och den religion och kultur de står för” en omistlig del av Sveriges religiösa och kulturella mångfald?

Är det bristande respekt demokrati och mänskliga rättigheter – bl a yttrande – och religionsfrihet – som är ”omistligt för Sveriges religiösa och kulturella mångfald”?

Är det terrorism som är ”omistligt”? Annan våldsutövning i islams namn – som mord, mordhot, fatwor och ambassadbränningar?

Är det kvinnoförtyck i form av könsstympning, s k ”heders”mord, tvångs- och barnäktenskap som är ”omistligt”? Eller är det kusinäktenskap med inavel som följd som är ”omistligt”?

Är det djurplågeri i form av halalslakt som är ”omistligt”? Andra former av oacceptabelt djurplågeri? Som när miljoner grisar i religionens namn slaktades i Egypten – och t o m begravdes levande i osläckt kalk?

Är det moskéerna som symbol för långtgående maktanspråk som är ”omistligt”?

Är det moskéerna som symbol för en politisk och social islamisering som är ”omistligt”?

Eftersom Ni anser att rätten att bygga moskéer – och minareter förmodar jag – är ”en omistlig del av Sveriges religiösa mångfald” – undrar jag om Ni kan upplysa mig om hur högt klocktornet på den kristna katedralen i Mecka är?

För inte är det väl så illa att den ”religiösa och kulturella mångfalden” enbart går i en riktning? När det gäller islam tyder allt på att den franske 1600-talsförfattaren, filosofen och vetenskapsmannen Blaise Pascals ord i ett eller annat religiöst sammanhang fortfarande gäller: ”Ni kräver – i våra principers namn – de rättigheter som ni – i era principers namn – förvägrar oss.”

”Moskéerna är våra kaserner”

Hur stämmer Ert hyllande av moskéer som” en omistlig del av Sveriges religiösa , kulturella och arkitektoniska mångfald” med följande uttalande av EU-kandidatlandet Turkiets premiärminister Recep Tayep Erdogan: ”Moskéerna är våra kaserner, kupolerna våra stålhjälmar, minareterna våra bajonetter, de troende våra soldater.”

Det sker ”omistliga” uttalanden i moskéerna

Vi vet vad moskéerna används till. Bl a som rekryteringsbas för blivande terrorister.

Major Nidal Malik Hasan som dödade 13 och skadade 3o amerikanska soldater under ropet ”Allahu Akbar!” vid armébasen Fort Hood hade kopplingar till en moské i Virginia. I denna moské höll en al-Qaida-trogen imam under 2001 hov för några av flygplanskaparna från den 11 september.

I moskéns bokhandel såldes även antisemitiska kassetter med grova antisemitiska, uttalanden. Bl a bad man på arabiska Allah om hjälp att utrota judarna: ”Muslimerna ska döda dem och de ska gömma sig bakom stenar och träd. Stenarna och träden ska säga: Oh muslim, det är en jude bakom mig. Kom och döda honom!” /…/ ”Oh gud, förbanna dem och låt dem piskas av lidanden”. Man uppmanade också till folkmord och heligt krig.

I Stockholmsmoskén höll shejk Yusuf al-Quardawi vid ett hemligt möte , arrangerat av Islamiska förbundet, en regelrätt ”massmordspredikan” för några år sedan.

Det har också framkommit att de tolkningar, som görs av predikningarna i Stockholmsmoskén för svenska öron, starkt avviker från vad som sagts på arabiska. Sheikh Mahmoud, imam i Jönköpings Muslimska församling har hävdat att ”Varje land som en gång intagits av muslimer är ett muslimskt land för alltid, förintelsen är en judisk lögn, muslimer som lämnar sin tro ska avrättas och olydiga kvinnor ska bestraffas.”

Han hoppades också att muslimerna snart skulle få sina egna sharia-domstolar i Sverige!

Sheikh Mahmoud anser bl a att ”den som lämnar islam för en annan religion ska dömas till döden. Den som lämnar islam har tre dagar på sig att komma tillbaka till islam. Om han inte ändrar sig väntar dödsstraff, vanligtvis genom hängning. Detta är en nåd” säger imamen om avrättningsmetoden som han menar ”går fort och minimerar lidandet.”

Däremot tyckte han att muslimska strafflagar inte skulle tillämpas i Sverige – åtminstone inte än får man förmoda: ” Det vore inte bra (sic) att hugga händerna av tjuvar och avrätta dem som konverterar till kristendomen här, eftersom Sverige inte är ett muslimskt land.”

Men eftersom allt görs för att de ska ”känna sig hemma” är det förmodligen en tidsfråga. Vilket bekräftades av dåvarande integrationsminister Jens Orback i samband med ett integrationsministermöte i Holland:

”Vi måste vara öppna och generösa mot islam och muslimerna för när vi blir i minoritet kommer dom att behandla oss på samma sätt.” Det är alltså frågan om ”när” – inte ”om”! Och Ni är en av dem som påskyndar denna genomgripande demografiska förändring!

I Rom ville en muslimsk församling för några år sedan bygga en moské med minareter, som skulle vara högre än Petruskyrkans torn. ”Med detta ville de visa att den kristna tron är underlägsen islam” konstaterade professor Bassam Tibi. Tibi är – som bekant (?) förmodligen världens främste expert på islam, själv muslim av syriskt ursprung, utbildad i Tyskland och sedan länge professor i statsvetenskap vid universitetet i Göttingen och vid andra universitet såväl i västvärlden som i flera muslimska länder.

Al Qaidas representant i Europa Omar Bakri har lovat att han ”inte ska vila förrän en islamsk flagga vajar över Buckingham Palace.”

Kravmaskinerna

Ayaan Hirsi Ali – om hon möjligen är bekant – har konstaterat att ”islam som livsfilosofi lämnar inget utrymme för måttfullhet.”

Sedan lär det inte dröja länge förrän det kommer krav på sharialagstiftning – inom t ex familjerätten.

Karlskrona kommun har nyligen klubbat en ny detaljplan som tillåter en moské med en 18 meter hög minaret. Imamen har försäkrat att ”minareten inte ska använda för böneutrop.” Denna försäkran är förmodligen ett utslag av ”taqija” dvs muslimernas urgamla rätt att ljuga för myndigheter, domstolar m fl om det gagnar islam eller dem själva eller för ”iham” – rätten att svindla, lura och bedra ”de otrogna.”

Avslutningsvis föreslår jag att Ni – om Er intellektuella kapacitet mot förmodan skulle tillåta detta – begrundar Salman Rushdies kloka varningsord för ett antal år sedan: ”Om 25 år kommer vi att undra varför vi i toleransens och acceptansens namn bakband våra händer, slet upp våra strupar och gav upp det västerländska samhället.”

Det är många som undrar hur det kan komma sig att det finns människor som så medvetet går in för att slå sönder en homogen befolkning. Svaret är att dessa människor saknar förmåga att förstå vad folklig gemenskap är. Än värre är att de ofta föraktar människor som värnar om sin nationella identitet och tror att det är ”rasism” att försvara etnisk homogenitet eller nationell överlevnad. De är inte kapabla att förstå bättre.

Birgitta Ohlsson har på grund av sina åsikter lyfts in i den globala elitens sfär där man föraktar folk och nationer. Georg Soros vill radera alla nationsgränser. Han arbetar medvetet för att nå det målet och har en rad tankesmedjor till sitt förfogande. Han sponsrar tusentals personer och organisationer som vill korsbefrukta de europeiska folken med massinvandring av folk från andra kontinenter. I USA bedriver Soros en aggressiv propaganda för att göra landet helt öppet för invandring från alla jordens hörn.

Det borde vara omöjligt för enskild person att styra politiken i världen på det sätt som han gör, men så länge ha tillåts kontrollera opinionen i många länder så förfaller västerlandet. Det är sådana som Soros som kan får nationer och kulturer att gå under och om inget sätter mot kommer även vi att dras med i djupet.

Birgitta Ohlsson är farlig och hennes politiska åsikter är obehagliga. Vi måste inse att hon i praktiken är Soros’ marionett i Sverige och att hon går hans ärenden. Att hon gör det av fri vilja därför att hennes åsikter är identiska med Soros’ åsikter gör inte saken bättre. Hon framställer sig som demokrat men vägrar att lyssna på vad folk har att säga om invandringspolitiken. Hon arbetar istället lika målmedvetet som Cecilia Malmström för att förstöra inte bara Sverige utan hela Europa. Birgitta Ohlsson måste alltid motarbetas överallt!

Länkar och källor:

https://bojkottaaftonbladet.wordpress.com/2013/02/18/peter-sutherland-ar-en-av-manga-globalister-bakom-mangkulturen/

http://sv.metapedia.org/wiki/Birgitta_Ohlsson

http://sv.wikipedia.org/wiki/George_Soros

http://www.expressen.se/debatt/eva-sternberg-birgitta-ohlsson-borde-stanna-hemma/

https://bojkottaaftonbladet.wordpress.com/2013/03/13/2682/

Peter Sutherland är en av många globalister bakom mångkulturen

Det finns många för allmänheten okända människor som arbetar aktivt för att upplösa de etniskt homogena europeiska nationerna. Om man påpekar att det finns dolda makthavare som är så mäktiga att de nästan ensamma kan förändra världen är det inte många som tror på det. Om man säger att det finns hemliga sällskap som vill styra världen i en viss riktning så låter det nästan osannolikt. Men om man sätter sig in i hur vissa mäktiga personer agerar så inser man att dolda makthavare verkligen existerar.

Att vi uppfattar dem som dolda beror mest på att de inte får någon publicitet i de stora medierna och att allmänheten därför inte känner till deras existens. Men de finns i högsta grad. En av många dolda makthavare är Peter Sutherland, om honom ska vi berätta här.

Peter Sutherland föddes i Dublin på Irland den 25 april 1946. Fadern har brittisk och skotsk bakgrund medan modern har irländsk bakgrund. Han är gift med den spanskfödda Marjua och har tre vuxna barn. Han läste juridik vid University College Dublin och i ungdomen spelade han rugby i universitetslaget och var lagkapten i Landsdowne Football Club. Efter att han i mitten av 20-års åldern lämnade sin aktiva roll som spelare har han fortsatt att vara medlem i LFC.

År 1973 gav han sig in i politiken och stod som kandidat för partiet Fine Gael i Dublins Nordvästra distrikt där han erhöll 6,2 procent av rösterna (1 969 röster) vilket inte räckte till för att bli vald. Fine Gael betyder ungefär ’irländska folket’ och skulle kunna översättas som ’irländska folkpartiet’. Partiets ursprungliga politik var att stödja irländsk självständighet och att Irland skulle bli en självstyrande del inom det brittiska samväldet. Partiet anses av många står till höger om mitten men har haft Labour Party (Socialdemokraterna) som sin främsta samarbetspartner. Ideologiskt kallas partiet kristdemokratisk, liberalkonservativt, socialkonservativt och pro-europeiskt. Partiet är idag en stark förespråkare för Europeiska Unionen och i valet 2011 fick Fine Gael och Labour Party tillsammans 36,1 procent av rösterna och 76 platser (av 166) i parlamentet. I Europaparlamentet sitter de i samma grupp som moderaterna och Kristdemokraterna, gruppens namn är The Group of the European People’s Party (Christian Democrats), förkortat EPP Gruppen.

Garret FitzGerald

År 1981 blev Peter Sutherland den yngste justitieministern på Irland och tjänstgjorde under två regeringar som leddes av Garret FitzGerald. Under sin andra regering arbetade FitzGerald för att liberalisera det irländska samhället. Han försökte göra det lättare för par att skiljas men mötte motstånd, dock lyckades han liberalisera lagarna om användning av preventivmedel. En anti-abort klausul som erkände rätten till liv för de ofödda lades till i den irländska konsitutionen efter en folkomröstning, trots att FitzGerald avrådde.

Under sommaren 1986 förslog FitzGerald en folkomröstning för att liberalisera skilsmässolagarna. Opinionsmätningar visade att två tredjedelar av irländarna stödde en liberalisering av lagarna så att skilsmässa skulle kunna tillåtas. Sedan 1937 var skilsmässa förbjudet och FitzGerald var den som först gick ut med att försöka liberalisera de stränga lagarna. Det 26 juni 1986 hölls folkomröstningen och en överväldigande majoritet 935 834 (63, 5 procent av rösterna) var emot att liberalisera lagarna – och 538 279 för att liberalisera lagarna. Hur opinionsmätningarna gjordes och hur frågorna ställdes kan man diskutera i efterhand, men någon form av manipulation måste det ha varit frågan om eftersom skillnaderna mellan opinionsundersökningarna och valresultatet var så stora.

Efter att FitzGerald avgick som ledare för Fine Gael och helt och hållet från politiken 1992 fortsatte han som opinionsbildare och skribent i The Irish Times. Tidningen var från början protestantisk nationalistisk med blev sedermera en röst för irländsk unionism för att återigen ändra skepnad och bli politiskt liberal, som så många andra tidningar i Europa och västvärlden. År 1994 besökte FitzGerald bilderbergkonferensen och direkt efter mötet träffade han New Yorks ärkebiskop kardinal O’Connor i New York och den demokratiske f.d. guvernören Michael Dukakis. Vad de talade om vet man inte, men det är just bud av det slaget som har betydelse då något informellt men viktigt meddelande från bilderberggruppen ska framföras. FitzGerald har deltagit i flera möten med gruppen.

När Irland skulle folkomrösta om Nice-fördraget 2002 kom FitzGerald ut som en aktiv kampanjarbetare för ja-sidan. När Lissabon-fördraget blev föremål för omröstning 2009 så fanns FitzGerald där på ja-sidan och ville att Irland skulle fortsätta med en politik som innebar mer nationell upplösning.

Garret FitzGerald är en av många politiker som har deltagit i konferenser med Bilderberggruppen och hans besök på konferensen 1985 ledde till många spekulationer om att han senare gick deras ärenden i politiken. Många politiker som besöker bilderberg-konferenser är eller blir involverade i politik- eller storfinansbranschen på ett eller annat sätt.

År 1999 kom det fram att två banker, Allied Irish Banks (AIB) och Ansbachers Banks, sex år tidigare hade skrivit av skulder på 200 000 pund som FitzGerald var skyldig dem. Han hade råkat i finansiella svårigheter efter att flygplatsuthyraren GPA, där han var aktieägare gick omkull. FitzGerald påstod att han som politiker inte fått eller givit några favörer av eller till någon trots den märkliga avskrivningen. Andra politiker i samma situation hade inte fått sina skulder avskrivna.

När skulderna skrevs av var partikollegan Peter Sutherland chef för AIB, men FitzGerald gjorde gällande att han inte var inblandad i avskrivningsaffären. Sutherland hade tidigare varit chef för GPA och justitieminister i FitzGeralds regering och 1985 utsågs Sutherland till EU-kommissionär. En tribunal undersökte om det fanns några oegentligheter förknippade med dessa händelser men kunde inte upptäcka något.

Höga politikers kontakter med finanseliten är inte alltid kända för allmänheten. Mäktiga finansmän vill gärna ha bra kontakt med politiker för att försäkra sig om att deras egna intressen kan få en framskjutande plats när olika politiska beslut tas. Mäktiga politiska intressen finns också bakom stora mediakoncerner för att medierna ska lobba för den politik som finanseliten önskar uppnå.

Garret FitzGeralds son Mark blev senare involverad i en rad företagstransaktioner och gjorde sig stora förmögenheter på den irländska bostadsbubblan, var chef för fastighetsportalen MyHome.ie som Sherry Fitz startade 2001. My Home såldes till The Irish Times 2006 för 40 miljoner Euro. Det spekulerades i att bara en slutens krets av mäktiga finansmän kunde göra sådana transaktioner möjliga.

Peter Sutherland fick 125 miljoner pund under ett år

Sutherland har ett antal fina utmärkelser, hur han har kunnat få dem kan man spekulera i men de indikerar sambanden mellan honom och makthavare i många länder. Han innehar Europaparlamentets guldmedalj, den brasilianska orden Rio Branco, Hederslegionen, spanska storkorset, belgiska Kung Leopold II:s storkors, Portugals storkors av Dem Henrique och en hel rad andra utmärkelser i form av doktorsexamen, certifikat, grader i ordenssällskap etc etc.

Det var när han orienterade sig i EU-politik som han fick mäktiga vänner som bl.a. hjälpte honom att bli generaldirektör för GATT och sedan för WTO. Det dröjde inte länge innan globalisten Michael Cantor utsåg Sutherland till en av världens mest inflytelserika globalister. Cantor arbetade för Clinton/Gore-kampanjen 1992 och var Handelminister 1996 och 1996 och en av grundarna av globalistorganisationen WTO (World Trade Organization) som idag försöker knyta så många stater som möjligt till sig som ett led i att strömlinjeforma politiken i så många länder som möjligt. Nyligen gick Ryssland med i WTO efter långa förhandlingar, vilket får ses som en seger för bilderbergarna och en förlust för Rysslands nationella intressen.

Peter Sutherland är eller har varit med en rad inflytelserika eller mäktiga företag och organisationer. Han har varit styrelseordförande i British Petroleum fram till 2009 då han lämnade över stolen till Carl-Henrik Svanberg som varit styrelseordförande för Ericsson och dragits in i den globala maktelitens sällskap.

Han är styrelseordförande i Goldman Sachs International, ordförande i Trilateral Commission och styrelsemedlem i Bilderberggruppen. Han är dessutom finansiell rådgivare åt Vatikanstaten vilket tyder på att även Påven ingår i de mäktiga internationella nätverken. Han finns med i toppskiktet av Council on Foreign Relations, World Economic Forum och Pilgrims Society. Många har undrat varför påven Benedictus XVI avgick, men att det finns kopplingar till hans samröre med Peter Sutherland och bilderbergarna kanske är att spekulera lite för vilt. Däremot fick Sutherland beröm från ärkebiskopen i Dublin 2006 som ansåg att Sutherland var ytterst lämpad att assistera Påven. Bilderbergarna har sina tentakler överallt.

Som ett led i globaliseringen fick Libyens diktator Gaddafis son en doktorsexamen från London School of Economics där Sutherland var ordförande. Som tack fick Sutherlands skola 1, 5 miljoner pund och ett kontrakt värt över 2 miljoner pund för att utbilda libyska statstjänstemän.

År 1999 – bara under ett år – erhöll han 125 miljoner pund från Goldman Sachs i bonus. Det är visserligen enorma pengar som han tillskansar sig från olika styrelseuppdrag, men hans arbete för att globalisera världen är större och viktigare för honom. Pengarna används till nya globaliseringsprojekt. Han mål är att radera ut historiska gränser, nationella identiteter och lagar som hindrar varor, kapital och människor att flöda fritt mellan olika länder. År 2007 sade han att ”motstånd mot ökad globalisering är moraliskt oförsvarbart”. Så talar en fanatiker som inte accepterar andra än sina egna åsikter.

Peter Sutherland är en märklig man. Han är född och uppvuxen på Irland men lider av total brist på fosterlandskärlek. Han känner ingenting för varken det specifikt irländska, brittiska, tyska, italienska, eller skandinaviska utan vill att alla europeiska nationer och folkliga identiteter ska upplösas. Han vill se ett Europa som är blandat och menar att han nu medverkat i den mest ”ädla processen på 1 000 år” när han arbetar för nationalstaternas upplösning. Sutherland kan inte se människor, kulturer och nationer utan han ser bara siffror och balansräkningar.

För Sutherlands vidkommande är mångkultur inte bara ”oundvikligt” utan det är djupt önskvärt att blanda ut de homogena folken med andra etniciteter. Det är en ytterst medveten strategi som Sutherland – och många andra globalister – ägnar sig åt med full kraft. När han talade i det brittiska överhuset så framgick det att Sutherland vill att EU skulle vara tydliga och ännu mer aktiva med att undergräva den etniska homogeniteten i nationalstaterna.

Fri rörlighet innebär för Sutherland inte bara att de europeiska nationalstaterna ska upplösas och att folk i Europa ska kunna flytta kors och tvärs efter eget gottfinnande utan också att folk från andra kontinenter ska kunna flytta fritt till vilket land i Europa de vill. Han anser att inget land ska ges möjlighet att säga nej till att ta emot invandrare utan de ska vara skyldiga att släppa in alla som vill komma. Det skulle i praktiken kunna innebära fri massinvandring från Afrika till hans eget födelseland Irland och några invändningar mot det tycks han inte ha.

I januari 2006 utnämndes Peter Sutherland av FN:s generalsekreterare Kofi Annan till FN:s ansvarige för Migrationsfrågor. Han blev också ansvarig för att lansera Global Forum on Migration and Development (GFMD), en organisation öppen för alla medlemmar i FN som ska hjälpa regeringarna i samtliga länder att förstå ”hur migration kan vara fördelaktigt för utveckling”.

I december 2006 blev GFMD en del av FN-arbetet och organisationen lanserades i Bryssel 2007. Peter Sutherland som även av många brittiska politiskt korrekta medier anses vara en sällsynt extrem globalist hade nu vunnit erkännande och kunde gå vidare med sina migrationsprojekt. En brittisk tidning skrev om honom att ”han kommer en dag att dö rik, men han kommer att ha förstört mycket i världen”. Något sådant skulle svensk dagstidning aldrig kunna skriva.

Peter Sutherland i kampanj för Lissabonfördraget

Peter Sutherland höll den 24 juni 2009 ett möte för medlemmar i The Institute of International and European Affairs (IIEA) om Lissabonfördraget. I juni 2008 fick irländarna rösta om Lissabonfördraget och röstade nej.

I samband med att globalisterna hade lyckats få till stånd en ny folkomröstning hösten 2009 så var det viktigt för dem att vinna den här gången. När Sutherland höll sitt möte och sitt tal så var det inte fråga om att irländarna skulle få en chans att höra olika argument och sedan välja ja eller nej. Nu handlade det om att mer aggressivt driva en ja-linje så att globalisterna kunde få sin vilja igenom. Det stod redan klart att folket inte gillade tanken med varken EU eller Lissabonfördraget och den inställningen framträdde rätt tydligt i irländska medier. Men det är globalisterna som har makten och pengarna och det är de som mest effektivt kan föra ut ett budskap, annonsera och bekosta dyra reklamkampanjer.

Sutherland förklarade för medlemmarna i IIEA vikten av att låta kapital och människor få flöda fritt och vikten av att Irland fullt ut blir en del av den europeiska ”gemenskapen”. Sutherland var förvånad över att utgången 2008 resulterade i ett Nej trots att större delen av den politiska eliten och större delen av näringslivet lobbat för ett Ja.

Peter Sutherland vill underminera etnisk homogenitet

När Peter Sutherland talade till House of Lords (överhuset) i det brittiska parlamentet i juni 2012 så framträdde denne makthavares åsikter på ett både tydligt och skrämmande sätt. Han påstod att invandring är ”en viktig dynamik för ekonomisk tillväxt” för vissa EU-länder men att ”det är svårt att förklara det för medborgarna i dessa länder”. Sutherland nämnde att argumentet om ”en åldrande eller sjunkande inhemsk befolkning används, men har kritiserats av politiker som inte gillar framväxten av mångkultur”. Han framhöll att man inte kan använda sig av graden av homogenitet som argument ”eftersom länderna måste bli mer öppna”. En stor och varierad etnisk befolkning är vad Sutherland efterlyser och han ser Storbritannien som ett föredöme på det området.

Han sade att USA, Australien och Nya Zealand är migrationsländer och därför lättare kan hysa folk från annan bakgrund än vår egen. Han menade också att Europeiska Unionen måste göra sitt bästa för att underminera etnisk homogenitet genom att öppna för mer omfattande invandring.

I ett tal för London School och Economics, där han är ordförande menade han att länder inte längre bör kunna välja vilka man ska ta emot eller inte ta emot utan att migranterna ska kunna välja fritt till vilka länder de vill flytta. Sutherland var också mycket kritisk till att brittiska regeringen ens talar om en minskning av invandringen genom att införa hårdare visum-kontroller. Han menade att Storbritannien riskerar att ”förstöra sin status som tolerant och öppet samhälle” och att sådana restriktioner skulle kunna skada landet. Han varnade också för att Storbritannien riskerar att skicka fel signaler till potentiella studenter som vill studera i Storbritannien. Sutherland framhöll också att det är viktigt att EU slutar fokusera på högutbildade migranter och menade att alla oavsett bildningsnivå bör kunna få åka vart de vill.

Bilderbergare vill öppna Sverige för ännu mer invandring

Det obehagliga är att bilderbergaren Peter Sutherland och många andra av hans sort aldrig får kritiseras i svenska medier. Den svenska allmänheten får inte veta vilka galna människor det är som styr vår värld och kontrollerar den politiska utvecklingen. När någon påstår att det är bilderbergare som agerar för globalism, som exempelvis Peter Sutherland, så tror de inte på det. Men sådana som Peter Sutherland – och George Soros, bara för att nämna ytterligare en person – finns i verkligheten, de är i högsta grad aktiva med att förstöra Europa och slå sönder nationalstaterna. Om folk inte får upp ögonen för vilka onda krafter som ligger bakom så kommer de onda krafterna att vinna.

När en organisation av det här slaget sorterar under FN-flagg så är det många som väljer att betrakta den som en auktoritet som man bör respektera och följa. Det är just det som gör organisationer som GFMD så farliga. De flesta av oss böjer oss för dem och följer deras direktiv. GFMD arbetar på regeringsnivå och det är de ledande politikerna de vill nå ut till och det är de ledande politikerna som de vill få att anamma GFMD:s policy om att öka invandringen och upplösa nationsgränserna.

Tobias Billström och Peter Sutherland

Den 31 januari i år anordnade Regeringskansliet en lansering av ordförandeskapet i GFMD i Stockholm. Syftet med lanseringen är att sprida kännedom om GFMD och det svenska ordförandeskapet i hela organisationen samt att informera om den svenska politiken ”för migration och utveckling”. Syftet med lanseringen är också att ”öka medvetenheten bland svenska aktörer i svenska ordförandeskapet och inspirera till aktivitet inom sambandet migration och utveckling.” Under lanseringen deltog Migrationsminister Tobias Billström och statssekreteraren Sofia Strand (som är sekreterare till biståndsminister Gunilla Carlsson (M) som deltog i en konferens med Bilderberggruppen 2012) i en paneldiskussion med Peter Sutherland, som nu har den respektabla titeln FN:s särskilda representant för migration och utveckling. Total fanns 130 personer på plats som representerade svenska myndigheter, det civila samhället och den privata sektorn, internationella organisationer och representanter från ambassader i Stockholm samt media. Mötet leddes av globalisten och ”migrationsexperten” Khalid Koser, biträdande direktör och dekanus vid Genève Centre for Security Policy. En andra paneldiskussion hölls även som fokuserade på svenska aktörer och hur de kan engagera sig i frågor som rör migration och utveckling under de kommande 18 månaderna av svenskt ordförande.

Hela det officiella Sverige är alltså just nu involverade i hur vi i enlighet med GFMD:s riktlinjer ska kunna öka migrationen till Sverige. De kommer att se till att Sverige inte längre ”stänger dörren” oavsett vem som knackar på och de har för avsikt att hålla dörren öppen för varje trashank som vill komma hit. Det är ingen slump att migrationsminister Tobias Billström var närvarande och att han upprepade propagandafrasen ”migration och utveckling” som om det vore en naturlag att invandring alltid medför ”utveckling”, vilken naturligtvis inte är sant. Peter Sutherland intervjuades också av Regeringskansliet och framhöll hur viktigt det är att det finns kontakter mellan de länder som tar emot migranter och de länder som migranterna lämnar. Han nämnde inga konkreta exempel men man kan anta att när Sverige nyligen öppnade en arbetsförmedling i Etiopien för att underlätta för afrikaner att komma till Sverige så var det en sådan åtgärd som GFMD efterlyser.

Peter Sutherland framhöll också att det är viktigt att ”handskas med xenofobin”, dvs. invandringskritiken, som man möter. Att skapa strukturer för att kunna ta emot fler invandrare, fler lågutbildade invandrare och invandrare i stor omfattning är det viktiga för GFMD och det är vad Sutherland vill att Sverige ska förbereda sig för. Sverige kommer att vara ordförandeland för GFMD i 18 månader framöver och under den tiden kommer den svenska invandringspolitiken att ha liberaliserats ytterligare. Dessutom kan vi vara helt säkra på att invandringskritiker kommer att möta ett större motstånd än tidigare, inte bara från politiskt håll utan från de globalistiska medier som stöder regeringens samarbete med GFMD och en ännu mer liberal invandringspolitik. Mer resurser kommer att satsas inte bara på invandring utan på att möta motståndet mot invandring.

Sverigedemokrater och deras likasinnade i andra europeiska länder kommer alltså att möta hårdare motstånd och den enda medicinen man kan rekommendera sådana partier är peka ut sina fiender mera tydligt så att gemene man fattar vad som pågår. Den här texten om Peter Sutherland är ett led i ett sådant upplysningsarbete och det är bara att hoppas att folk läser den och förstår allvaret i hur bilderbergare, globalister och andra internationella makthavare arbetar. Ingen kommer att få läsa det här i någon pk-tidning och ingen kommer att få veta något om hur Peter Sutherland jobbar, varken TV eller radio kommer att upplysa någon om det. Istället kommer svenska medier att motarbeta invandringskritiker och på det sättet ge indirekt stöd åt de farliga makthavare som vill slå sönder våra nationer. Därför måste varje enskild journalist som direkt eller indirekt går globalisternas ärenden avslöjas som de medlöpare de är. Här är det endast alternativa medier vi kan räkna med, pk-pressen stöder globalisterna och multikulturalisterna oavsett deras partifärg. Om SD vore kloka så skulle de satsa mer pengar på stöd till tidningar och websidor som stöder dem, exempelvis Dispatch International, Avpixlat, Fria Tider och några till. SD och den invandringskritiska opinionen har allt att vinna på att alternativa medier blir starkare.

Peter Sutherland och Cecilia Malmström

I augusti 2012 skrev Peter Sutherland en artikel tillsammans med den svenska EU-kommissionären, extremliberalen Cecilia Malmström som står Sutherland så nära politisk att det finns fog att säga att hennes åsikter om invandring inte bara är totalt ansvarslösa utan de är direkt dåraktiga. Cecilia Malmström tillhör den sortens obehagliga politiker som inte lyssnar på andra utan är beredd att köra över alla politiska motståndare och tysta dem med vilka medel som helst.

Sutherland & Malmström skriver att ”Europa befinner sig i en besvärlig situation när det gäller invandring”. Med ”besvärlig situation” menar de att det finns partier som genom sin politik hindrar ett fritt flöde av migranter att få välla in i Europa. De beskyller ”mittenpartier” för att ha antagit ”främlingsfientliga” partiers retorik ”medan invånare med utländsk bakgrund marginaliseras allt mer i skolor, städer och på arbetsplatser”. De skriver vidare att det i Europa ”råder brist på ingenjörer, läkare, sjuksköterskor, jordbruksarbetare och vårdpersonal”.

Det råder inget tvivel om att Sutherland och Malmström blandar ihop flera begrepp. De säger att ”Europas länder måste en gång för alla erkänna att de, liksom USA, Kanada och Australien, är invandringsländer. Andelen utlandsfödda är i flera europeiska länder, som Spanien, Storbritannien, Nederländerna och Grekland, ungefär lika stor som i USA.” Det tvingande ordet ”måste” är ett uttryck för deras totalitära agenda och ovilja att kompromissa om den politik de tvingar på medborgarna i nationalstaterna.

Man kan visserligen säga att USA är ett invandringsland, men man kan också säga att den mer liberala invandringspolitiken som USA införde 1965-1968 inte hade någon förankring bland väljarna. I själva verket har invandringen till USA kunnat bedrivas därför att globalistiska lobbygrupper har utövat starka påtryckningar på politikerna som inte har brytt sig om invandringskritiska opinioner. Det går dock inte att jämföra europeiska länder generellt med USA eller Australien, vilket Sutherland och Malmström gör för att lansera sin tes om att vi ”alltid haft invandring”. Idag är en stor del av befolkningarna i de europeiska länderna invandrad, men det beror inte på ett naturligt tillstånd utan på att folken i Europa har blivit påtvingade en massinvandring som de inte har bett om eller vill ha. De är globalister som Malmström et al som med totalitära politiska metoder tvingat på oss horder av folk som inte hör hemma ens på vår kontinent.

Sutherland & Malmström skriver att ”Aldrig tidigare har Europa haft en så åldrad befolkning. Antalet människor i arbetsför ålder sjunker snabbt och kan vara nästan en tredjedel färre runt 2050. Det får enorma konsekvenser för Europas välfärdsmodell, för städernas vitalitet, för innovations- och konkurrensförmågan, samt för förhållandet mellan generationerna när många gamla är beroende av få unga.”

Om dessa två sällsynt extrema politiker hade varit normala människor så skulle de ha gjort något åt de demografiska problemen i Europa. Lämpligtvis hade de föreslagit en översikt av den politik som leder till demografisk obalans och kommit med förslag om att exempelvis öka familjebildningen, stötta familjer med bidrag eller ge skattelindringar, extra stöd och uppmuntran till stabila familjer som föder sitt tredje, fjärde eller femte barn. En politik som leder till att de europeiska nationerna överlever och att folken består måste införas. Att bedriva en politik som Sutherland och Malmström gör, som leder till att befolkningarna byts ut eller förintas i ett mjukt folkmord, är vansinne och måste upphöra.

Sutherland och Malmström påstår att ”Historien har visat att samhällen som välkomnar nya befolkningsgruppers energi och vitalitet lyckas bäst i den internationella konkurrensen.” Det är naturligtvis ingen naturlag att ett samhälle som tar emot invandrare automatiskt har fördelar av det. När vita människor flyttade till Afrika och byggde upp enastående civilisationer i Sydafrika och Rhodesia så var det ett exempel på hur invandrare lyckades lyfta ett efterblivet samhälle till högsta tänkbara standard och skapa en civilisation. Men så fort de vita invandrarna började motarbetas och tvingades lämna ifrån sig makten så började dessa samhällen att krackelera och nu vittrar de sönder.

När ett högtstående folk tar emot invandrare som är analfabeter, har lågt IQ och kommer från kulturer som är helt främmande så kommer detta högtstående folk att sjunka, särskilt om de konkurreras ut på demografisk väg. När det gäller svenskarna så har vi ingen som helst anledning att ta emot invandrare alls utom möjligen en liten andel utvalda, skötsamma invandrare från grannländerna eller samma kulturkrets. Om en nation behöver importera människor för att fungera så finns det något fundamentalt fel i samhället som behöver åtgärdas. I vårt fall behöver vi öka nativiteten så att de etniska svenskarna föder fler barn, bildar fler stabila familjer och fortlever som folk även långt in i framtiden. Om vi inte åtgärdar det demografiska underskottet snarast så kommer vi att gå under.

När Europa öppnar dörrarna för massinvandring från Afrika eller Asien så undergräver vi vår egen identitet och förlorar våra nationalstater. När vi accepterar invandring av andra etniska grupper så banar vi väg för ett mjukt folkmord på de etniska svenskarna och de enda som gläds åt det är Peter Sutherland, Cecilia Malmström och deras likasinnade multikulturalister.

Sutherland och Malmström skriver: ”I det lilla pågår projekt för att få in personer med utländsk bakgrund vid polisen, brandkåren och i medierna, så att dessa institutioner får en personalsammansättning som bättre avspeglar det samhälle de ska verka i.”

Jo vi har nog noterat att svenska politiker har skapat en systematik som innebär att andra etniska grupper ska blandas in i alla sammanhang så att vi svenskar inte längre ska kunna se på oss själva som ett kollektiv, som ett folk. Det är så Peter Sutherland vill ha det. Om vi inte längre finns så har multikulturalisterna lyckats ta död på oss. Myndigheterna gör nu allt för att placera människor med annan etnisk bakgrund i polisen och brandkåren för att nämna ett par områden. Men de är inte nöjda med det. Svenska barn ska tvingas till ”integration” med invandrarbarn från förskoleåldern, till grundskolan och uppåt. Medan andra etniska grupper får statsstöd till sina organisationer för att de ska bevara sin kultur och sin etnicitet så tvingas svenskar blanda sig med dem i alla möjliga och omöjliga sammanhang.

Sutherland och Malmström skriver: ”Betydelsen av de tidiga barnaåren och utbildningsprogram som förmår överbrygga klyftorna mellan inföddas och invandrares barn är väl kända.” Det är mer hjärntvätt de efterlyser. Svenskar ska inte längre få vara svenskar, de ska inte längre få växa upp bland svenskar utan de ska tvingas in i en multikulturell ”gemenskap” redan som små och under livets gång kommer den multikulturella propagandan att intensifieras. Mångkulturen blir i praktiken en statsreligion som man inte får ifrågasätta, men om man ändå gör det så blir man utsatt för inkvisitoriska drev från EU, av staten, av medierna, eller av individer som går statsreligionens ärenden.

En av de mest obehagliga delarna i deras text är följande meningar som visar vilka intentioner de har:

”Förra året, under den arabiska våren, missade EU en historisk möjlighet att börja binda samman Medelhavets stränder genom att inte öppna dörren för studenter, entreprenörer och andra nordafrikaner. Nu gör EU ett försök att närma sig grannarna i söder med frihandelsavtal, visumlättnader för universitetsstuderande, tillfälliga arbetskraftsprogram och incitament som ska locka entreprenörer.”

De hade önskat att EU öppnade en korridor från Nordafrika till Europa så att alla som ville skulle kunna ta sig hit. Vi vet att Sutherland, Malmström och en hel rad andra globalister står beredda att ställa upp dörrarna till Europa på vid gavel och att det bara är en tidsfråga innan det sker. Det arbetar intensivt med sin lobbyverksamhet och är bestämda i sin uppfattning om att de f.d. homogena europeiska nationalstaterna ska förstöras och att alla europeiska folk ska blandas upp.

Det är ett förstörelsearbete som är värre än något annat vi har sett i Europa under minst 1 000 år. Att förinta europas folk är värre än alla krig vi haft på kontinenten, värre än digerdöden, värre än trettioåriga kriget och värre än både första och andra världskriget som vi kunde repa oss efter. Det vi ser nu är ett folkmord på européerna som saknar motstycke. Vi kommer inte att mördas på samma grymma sätt som ofta sker i krig. Våra länder kommer att övertas av främmande folk. Med deras högre nativitet kommer vi först bli en minoritet i vårt eget land och sedan sjunka undan och dö ut helt och hållet. Det är deras önskemål, att vi ska dö!

Sutherland och Malmström är mycket obehagliga personer med en mycket obehaglig agenda som de allra flesta svenskar inte har en susning om. Att sprida kännedom om dessa figurer är förpliktande.

FAKTA: Bilderberggruppen

Bilderberggruppen består av en global maktelit med trådar till de flesta länder i värden, i första hand i västvärlden. Det första mötet med gruppen hölls sista helgen i maj 1954 på Hotel de Bilderberg i Osterbeek nära Arnhem i Holland. Initiativtagaren var Joseph Retinger (1888-1960) som ville förena de europeiska staterna i en union. Han föddes i Krakow i Polen, men flyttade som 18-åring till Paris där han doktorerade i litteratur vid Sorbonne-universitetet. Han läste sedan psykologi i München och flyttade efter det till London.

Efter flera års arbete inom organisationer såsom European League, det CIA-finansierade ACEU, Europarådet m.fl. så träffade Retinger 1952 prins Bernhard av Nederländerna. Resultatet blev 1954 bildandet av den s.k. Bilderberggruppen, som består av ledande politiker och affärsfolk som sedan dess regelbundet träffas för att diskutera världspolitiken. Retinger var jesuit och frimurare av 33 graden.

De första åren hölls möten i hemlighet och gruppens existens förnekades, men efter hand kom mer och mer information som visade att gruppen hade ambitioner att förändra världen. Dokument som har läckt ut har visat att Bilderberggruppen har ett direkt inflytande på regeringar och på världsekonomin.

Wikileaks har kunnat avslöja en hel rad äldre dokument från möten med bilderberggruppen. De mäktiga personerna som ingår i gruppen har lagt upp riktlinjer för hur de vill att världen ska se ut och sedan har de med hjälp av sina egna ledmöter eller andra försökt styra politiken eller ekonomin i önskad riktning. Ett dokument från 1966 som väckte uppmärksamhet förra året var en handskriven lapp där det stod ”nationalism is dangerous”, en uppfattning som ligger helt i linje med vad globalisterna i gruppen tycker. På mötet 1966 fanns David Rockefeller, Zbigniew Brzezinski och John J. McCloy.

Redan 1955 talades det om inom gruppen att på sikt skapa en europeisk union och en gemensam valuta och framväxten av EU är ett resultat av bilderbergarnas tidiga intentioner. En stor del av orsaken till tankarna bakom en europeisk union var att hämnas på Tyskland efter kriget. Genom att tvinga in landet i en gemensam union skulle inte Tyskland kunna hota andra länder.

Varje steg som EU har tagit har haft stöd från bilderbergare. Peter Sutherland som aktivt deltog i valkampanjen på Irland för att få ett ja till Lissabonfördraget är bara en av dem.

Bilderberggruppen består inte bara av några av världens mäktigaste och rikaste personer. De utövar en direkt opinionsbildande roll och kan genom sina nätverk avsätta eller tillsätta mäktiga politiker inklusive presidenten i USA. Politiker som inte visar aktning för globalister och bilderbergare riskerar att hamna i kylan, som den amerikanska presidentkandidaten och libertarianen Ron Paul gjorde under valrörelsen 2011. Han bojkottades nästan systematiskt i de gloablistiska medierna medan mediokra kandidater som sprungit på möten med bilderberggruppen fick bra publicitet. Vilka slags människor som deltar framgår av mötet 2009. Då medverkade den grekiska premiärministern Kostas Karamanlis, den finländske premiärministern Matti Vanhanen, den svenska utrikesministern Carl Bildt, USAs biträdande utrikesminister James Steinberg, USA:s finansminister Timothy Geithner, Världsbankens president Robert Zoellick, EU-kommissionens president José Manuel Barroso, Drottning Sofia av Spanien och Drottning Beatrix av Nederländerna. Samma år höll gruppen en middag i Bryssel för att promota kandidaturen av Herman Van Rompuy som Europarådets president.

FAKTA: Peter Sutherland. Några av hans uppdrag.

– Justitieminister 1981-1982
– Irländsk EU-kommissionär 1985-1989
– Ordförande för Allied Irish Banks 1989-1993
– Generaldirektör för General Agreement on Tariffs and Trade (GATT)
– Generaldirektör  för Världshandelsorganisationen (WTO) (1993–1995)
– Styrelseordförande för BP, (1997–2009)
– Styrelsemedlem i för schweiziska industrigruppen ABB
– Styrelsemedlem i svenska investmentbolaget Investor AB
– Styrelsemedlem i amerikanska flygbolaget Delta Air Lines,
– Styrelsemedlem i svenska telekommunikationsföretaget Telefonaktiebolaget LM Ericsson
– Styrelsemedlem i Royal Bank of Scotland (2001–2009)
– Han har också varit involverad i Council on Foreign Relations.
– Styrelseordförande och vd för The Goldman Sachs Groups dotterbolag Goldman Sachs International.
– Ordförande för Trilateral Commission.
– Styrelsemedlem i Bilderberggruppen.
– Finansiell rådgivare åt Vatikanstaten.
– Styrelsemedlem i World Economic Forum

– Sutherland är FN:s sändebud i Migrationsfrågor. Han har förordat att man upplöser den etniska homogeniteten i de europeiska nationalstaterna och gör dem multietniska och multikulturella.
– Han leder organisationen Global Forum on Migration av Development som vill öka invandringen till Europa och andra, främst vita länder. Här har han fått den svenska regeringen och andra makthavare att dansa efter hans pipa.

LÄNKAR OCH KÄLLOR:

http://www.friatider.se/cecilia-malmstrom-gor-europa-mer-attraktivt-for-asylsokare

http://www.dailymail.co.uk/debate/article-2165584/Peter-Sutherland-globes-grandee.html

http://www.infowars.com

http://www.amren.com/news/2012/06/eu-should-undermine-national-homogeneity-says-un-migration-chief/

Om globalisten George Soros:

https://bojkottaaftonbladet.wordpress.com/2013/03/13/2682/