Nya allvarliga fakta om uteslutningen av Patrik Ehn har kommit fram

Nya fakta om uteslutningen av Patrik Ehn. En mer eller mindre korrumperad partistyrelse gav stöd för uteslutningen av Ehn trots att inga goda skäl för uteslutning förelåg. Patrik Ehn fick inte ens ta del av alla anklagelser innan han uteslöts. Uteslutningen av Ehn är bara ett fult maktspel från inkvisitörerna i partiledningen.

Den vanligtvis välinfomerade nättidningen Fria Tider avslöjar nu en stor rättsröta inom Sverigedemokraterna. Långt innan Patrik Ehn och Daniel Rondslätt blev föremål för uteslutningsärende förra veckan så har partiledningen försökt fått ut Ehn ur partiet.

I januari 2012 lyckades Hanna Wigh peta Rondslätt från sin plats om politisk sekreterare – av personliga skäl. Wigh ville också få bort Patrik Ehn redan då. Bedömare anser att Wigh och några andra medlemmar gick partistyrelsens ärende och att de tillsammans hade kokat ihop något för att få ut Rondslätt och Ehn ur partiet. Detta på uppdrag av Björn Söder och Jimmie Åkesson. Men det lyckades inte.

Sedan dess har inkvisitörerna i partiledningen finslipat sin taktik för att kunna göra sig av med personer som de – av personliga och maktpolitiska skäl – inte vill ha kvar i partiet. Uteslutningen av Patrik Ehn har väckt stor ilska, inte bara för att partiet gjorde sig av med en god kraft, utan på det sätt vilket det skedde.

Fria Tider har granskat turerna kring uteslutningen och kommit fram till häpnadsveckande fakta. Det visade sig att Patrik Ehn inte gavs möjligheter att bemöta anklagelserna mot honom, vilket är det minsta krav som borde ställas när ett uteslutningsärende ska avhandlas.

Flera av anklagelsepunkterna mot honom hölls hemliga tills efter att partiet hade beslutat att Ehn skulle uteslutas som medlem i partiet. Proceduren att utesluta Patrik Ehn och Daniel Rondslätt (tillsammans med tio andra varav minst två uteslöts på helt sakliga grunder) visar upp en partistyrelse utan moral och utan betänkligheter. De 14 som godkände uteslutningen är politiker av det slag vi inte vill ha, varken i Sverige eller i Sverigedemokraterna. De har inte varit kapabla att fatta korrekta beslut och de inte varit kapabla att låta de anklagade (Ehn och Rondslätt) få ta del av anklagelserna och försvara sig. De 14 personerna som uteslöt Partik Ehn har visat vad svineri, översitteri och förakt för rättvisa är.

Ingen av dem har förmåga att tänka och ingen av dem bör representera svenskarna i politiska sammanhang. När politiska bedömare fick beskedet att Ehn hade uteslutits så ville en del knappt tro att det var sant. Det finns nämligen andra, i partitoppen, som borde uteslutas långt före Ehn. Björn Söder, Jimmie Åkesson och Mattias Karlsson borde själva uteslutas eftersom de har ägnat sig åt grovt förtal av Ehn, riktat falska anklagelser mot honom och inte låtit honom ta del av alla anklagelser och inte ens få försvara sig.

När det gäller Åkesson och Söder så är det inte första gången som de begår något kan kan liknas vid övergrepp mot partimedlemmar. När Mattias From uteslöts förra året så fabricerade partiledningen falska anklagelser mot honom.

Fria Tider skriver om Ehn-fallet:

Fria Tider noterade i en ledare på söndagen att uteslutningen knappast handlar om att Patrik Ehn gjort sig skyldig till några verkliga övertramp – i stil med järnrörsskandalen på Kungsgatan – utan snarare om att SD-toppen försöker göra sig av med intern opposition. Även GT noterade i en ledare att uteslutningen handlar om att tysta interna kritiker, och Aftonbladets Lena Mellin anmärkte att Ehn knappast borde vara den första att uteslutas om SD införde en verklig nolltolerans mot personer med rasistisk bakgrund.

Sent på tisdagen, alltså mer än ett dygn efter beslutet, publicerade SD:s partisekreterare Björn Söder ett svar på den omfattande kritiken, i form av en diger lista med påstådda försyndelser som man lade Ehn till last. Flera av uppgifterna i Söders lista var nya, inte bara för oss på Fria Tider och för media i övrigt – utan även för Patrik Ehn själv.

Det visar sig nämligen att beslutet att utesluta Patrik Ehn i hög grad grundar sig på anklagelser som Ehn aldrig har fått bemöta. Fria Tider har tagit del av medlemsutskottets brev till Patrik Ehn och där saknas ett stort antal anklagelsepunkter som finns i Björn Söders text. Läs gärna den mycket kortfattade skrivelse (undertecknad av Björn Söders flickvän Anna Wigenstorp) som Ehn fick tillfälle att yttra sig över och jämför den med den långa anklagelselista som partistyrelsen sedan grundade sitt beslut på. Att utesluta en partimedlem på grunder han inte fått chansen att bemöta strider inte bara mot den självklara principen att ingen ska dömas ohörd, utan även mot partiets interna regler för hantering av personärenden. Det väcker frågan om syftet överhuvudtaget varit att utreda ärendet ordentligt, eller om man redan från början bestämt sig för att bli av med Ehn så snabbt och smärtfritt som möjligt.

Att medlemsutskottets ambition inte har varit att göra en seriös prövning blir tydligt när man granskar vissa av de punkter som ligger till grund för uteslutningen. Utskottet gör sig i flera fall skyldigt till uppenbart illvilliga och ohållbara tolkningar av helt okontroversiella texter och uttalanden från Patrik Ehn. Låt oss titta närmare på några sådana exempel.

Bland det som läggs Ehn till last är att han ska ha uppvisat ett ”starkt intresse” för den tyska radikalkonservatismen och ”lyft fram” författarna Ernst Niekisch, Ernst von Salomon och Ernst Jünger. ”På sin blogg har han gjort en omfattande och positivt präglad genomgång av företrädare för denna ideologi, som genom sin elitism, militarism, våldsromantisering och förakt för demokratin, på avgörande punkter skiljer sig ifrån SD:s ideologi”, skriver Söder.

Den ”omfattande och positivt präglade genomgång” som Söder syftar på är en serie inlägg som Patrik Ehn skrev på sin blogg för över tre år sedan. Det är frågan om korta, helt neutralt hållna artiklar som beskriver vilka Niekisch, von Salomon och Jünger var. Några ”hyllningar” eller ideologiska ställningstaganden förekommer överhuvudtaget inte. Och om det är något som ”lyfts fram” är det författarnas antinazistiska tendenser. När det gäller Niekisch nämner Ehn att denne varnade för ett nazistiskt maktövertagande, greps av Gestapo och dömdes till livstids fängelse av nazisterna. Beträffande von Salomon skriver Ehn att denne ”kände avsmak för nazisternas brutalitet”. Samma gäller texten om Jünger, som Ehn framhåller formulerade ”djupsinnig kritik mot den stat som Hitler skapat” och var ”en inspirationskälla för konservativa anti-nazister”.

Det är fullständigt omöjligt att se artiklarna som en sympatiyttring för ”elitism, militarism, våldsromantisering” eller ”förakt för demokratin”, vilket Söder vill göra gällande. I den inledande artikeln klargör Ehn dessutom att syftet med texterna är en förhoppning att ”någon eller några lär sig lite mer om vårt södra grannlands moderna politiska historia”, och alltså inte att ta ställning för någon politisk ideologi. Den enda slutsats man kan dra av artiklarna på Ehns blogg är att Söder antingen ljuger eller har svårt för att begripa skriven svenska.

Ehn har lyft fram inte författaren Jünger utan ”ideologen och den politiske aktivisten”, skriver Söder vidare, och påstår att Ehns intresse för radikalkonservatismen ”inte är enbart akademiskt”. Som bevis för det hänvisar Söder till ett meddelande på Twitter. I det aktuella meddelandet skriver Ehn följande:

”Hoppas att första dagen på #sdu12 varit lyckad. Om ni inte kan somna riktigt än så se gärna ”102 år i Europas hjärta”.”

”Beviset” för att Ehn vill implementera mellankrigstida tysk radikalkonservatism i svensk politik visar sig alltså vid närmare påseende vara ett tips om en dokumentärfilm om Jünger, ”102 år i Europas hjärta”. Innehållet i filmen, som har visats på SVT, är dessutom fullständigt okontroversiellt.

I syfte att visa att Patrik Ehn har en ”vurm för revolutionsbegreppet” anför Söder att Ehn har länkat till trubaduren Stefan Anderssons sång Revolution, som handlar om Gustav III:s statsomvälvning. Vi uppmanar våra läsare att lyssna på sången, vilket man kan göra här. Ställ er sedan frågan om en människa vid sina sinnens fulla bruk kan tolka en länk till den sången som ”vurmande” för revolutioner. Tanken är fullkomligt absurd. Men Söder antyder ändå, med stöd av den länken och Ehns artiklar om radikalkonservatismen, att Ehn vill se en revolution i Sverige idag. Det är ”uppenbart att länkningen inte bara kan ses som ett utryck för ett historiskt eller musikaliskt intresse från Ehns sida”, skriver Söder. I själva verket var hänvisningen till sången, som Ehn gjorde i samband med kuppförsöket mot Gustav Kasselstrand förra året, ett sätt att uttrycka stöd för Kasselstrand – vars anhängare skämtsamt kallades för gustavianer, precis som Gustav III:s närmaste krets en gång i tiden. Alla som följde maktkampen inom SDU förstod innebörden av anspelningen.

Hanteringen av ärendet uppvisar också andra anmärkningsvärda brister. Vissa privata epostmeddelanden som Ehn har skickat ägnas stort utrymme i partistyrelsens uttalande. Det är frågan om material som Expo har kommit över genom dataintrång. De meddelanden som partistyrelsen citerar har Expo och Expressen valt ut ur Ehns samlade epostkorrespondens, som sträcker sig över många år. Partistyrelsen förlitar sig alltså på att Expo har gjort ett rättvisande urval och inte ryckt saker ur sitt sammanhang. Det tillvägagångssättet framstår, milt sagt, som en smula naivt. Och att använda sig av sådant här material utan att först ge Ehn chansen att förklara sig är fullständigt orimligt.

Så långt Fria Tider. Nu är det inte bara Björn Söder som är en inkvisitör i partiet. Partiledningen har medvetet arbetat för att få in personer i styrelsen som går deras ärenden. Det har varit viktigare att få in personer som gör som Åkesson och Söder vill än att få in personer som besitter någon slags politisk och moralisk mognad. Det är (med några undantag) en samling personer som på alla sätt är totalt inkompetenta som befolkar SD:s partistyrelse. Hur kan 14 personer ha så låg moral att de accepterar det sjuka kontrollsystem som partiledningen har initierat där medlemmar inte ens får läsa vilka böcker de vill eller lyssna på vilken musik de vill? Hur kan 14 personer i SD:s styrelse vara så infernaliskt omoraliska att de inte låter Ehn få försvara sig mot anklagelser som i många stycken är helt befängda och baserar sig på guilt by association så det står härliga till?

Vi som har röstat på SD accepterar inte det här fulspelet. Vi accepterar inte att ni sviker svenskarna, väljarna och de egna förtroendevalda som har varit 100 procent lojala till partiet. Det är inte första gången som Björn Söder och Jimmie Åkesson har ägnat sig åt fulspel och förmodligen inte sista gången heller. Men ni har gjort det för sista gången utan att behöva stå till svars för det. Från och med nu är ni att betrakta som svikare, lika stora svikare som politikerna i sjuklövern. Fast ert svek är så mycket värre. Era väljare har trott på SD, de har litat på sina partiföreträdare och de har trott att ni i SD har arbetat för svenskarna.

Nu visar det sig att ni arbetar för er själva, för att få behålla er makt, era positioner och era löner. Ni är för dumma för att fatta att vi är många väljare som inte vill ha er i partiet och inte längre vill ha ett parti där sådana som ni finns. Ni har svikit oss, ni har burit er åt som femtekolonnare. Att Mattias Karlsson har kallat Patrik Ehn för nazist i interna brev och kallar Fria Tider för ”neofascister” betyder att ni i partiet inte är värda de poster ni har.

Det är riktigt illa när partikulturen är så sjuk om den är i SD. Ännu värre är det om ingen vågar kritisera den sjuka partikulturen och det sjuka angiverisystemet som har utvecklats. Det enda som händer om SD-vänliga bloggar är tysta med sin kritik är att det blir ännu värre kontrollsystem i SD. När Martin Kinnunen förra veckan aviserade att det kommer att bli ännu mer kontroll över vad medlemmarna har för sig på sociala medier, vilka länkar det klickar på eller vilka gilla-knappar det trycker på så är det ett uttryck för ett sjukdomstillstånd – inget annat.

Det enda som kan få slut på den sortens totalitära tendenser i SD är att be partiledningen fara åt h-e om man inte får läsa Fria Tider eller Motpol eller lyssna på Stefan Andersson. Gör revolt mot era förtryckare i partitoppen. Byt ut dem eller byt parti!

Av intresse är särskilt en kommentar under artikeln på Fria Tider. Vi återger den här i sin helhet:

För ungefär 100 år sedan publicerades Robert Michels klassiska studie om organisationer och demokrati. Michels visar hur politiker i början av deras karriärer har integritet, är genuint hederliga och jordnära. Men ju högre upp de kommer i den politiska hierarkin, desto mer tvingas de anamma de värderingar som råder längst däruppe, värderingar som oftast skiljer sig markant från de ursprungliga. Michels använde begreppet ”oligarkins järnlag” för att beskriva detta. Det synes som om Michels begrepp kan tillämpas på SD-ledningen som i vissa avseenden verkar ha tagit till sig det vänsterliberala schemat enligt vilket allt traditionellt – från Pippi, Tintin och Junger – ska beskrivas med negativa epitet.

Ehn har veterligen inte avvikit från partiets politiska hållning, däremot tycks han i sitt privatliv ha gjort saker som ledningen inte accepterar, att jämföra med exempelvis en duktig behandlare av alkoholister, som själv tar sig ett järn på helgen utan att han för den sakens skull blir av med jobbet. Ehn har ingalunda ägnat sig åt kriminella handlingar, snarare kan hans ”brott” kopplas till åsikter, en av de grundlagsstadgade friheterna i varje demokratiskt samhälle. Genom sitt agerande kan SD bidra till att konservera en av det senmoderna samhällets sämsta tendenser, där vissa åsikter betraktas med större avsky än kriminella gärningar.

Under alla omständigheter har Ehn, Kasselstrand och Almqvist m fl uttryckt sig i ett för partiledningen ”avvikande” sätt kring frågor rörande nationalism, Palestina/Israel, ekonomi och dylikt. Kanske finns det det skäl för dessa fritänkande herrar att ta sig en rejäl funderare på att initiera ett nytt, i huvudsak internetbaserat, politiskt parti, som siktar allenast på riksdagen och för detta syfte samlar de bästa systemkritikerna med integritet och en sann frihetlig hållning.

Läs mer om affärerna i SD här:

Patrik Ehn dömdes ohörd (Fria Tider)

Samlingstråd om turerna kring Patrik Ehn

Sverigedemokraternas partistyrelse – partitoppens intrigmakare och inkvisitörer