Stefan Fölster är barnbarn till Gunnar och Alva Myrdal. Han är nationalekonom och har varit chefsekonom för arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv som i sin tur har kopplingar till ett antal liberala tankesmedjor. Fölster har under många år förekommit i media som debattör och har fått medverka som expert i alla möjliga sammanhang. Först nu vet vi varför. Det beror på hans liberala agenda och hans åsikter om svensk politik.
Nu kommer Fölster ut som chef för tankesmedjan Reforminstitutet som finansieras av Näringslivets fond. Som många andra liberala tankesmedjor med globalism på schemat låtsas de vara en smedja för någon slags tankeverksamhet. Så är sällan fallet. I själva verkat har dessa tankesmedjor en klart utstakad policy som ofta lyder ungefär så här.
”Världen står inför en ännu snabbare teknikutveckling och globalisering än vad som redan skett. Vi vill vara med och bidra till den utvecklingen…”
De liberala tankesmedjorna vill ofta ge stora företag mer makt och inflytande globalt. De vill skapa förutsättningar för sådana företag att kunna maximera sina vinster. Det handlar ofta om skattelindringar, möjligheter att få mer lättillgänglig och billig arbetskraft och att kunna slå sig in på marknader som varit svårtillgängliga. Dessa tankesmedjor har ofta näst intill obegränsade ekonomiska resurser. De sponsras av starka ekonomiska intressen som vill förändra samhället så att storföretagens makt och inflytande ökar.
I styrelsen för Reforminstitutet sitter människor som förespråkar fri invandring, bl.a. centerpartisten Kristina Jonäng som försvarat förslaget om fri invandring på sin egen blogg. ”Jag gillar förslaget om fri invandring” säger hon. Även tidigare partisekreteraren för moderaterna, liberalen Gunnar Hökmark, finns med i styrelsen.
Chef för Reforminstitutet är alltså Stefan Fölster. Idag skrev han ett debattinlägg i DN med rubriken ”Sociala problem vanligast i orter med få invandrare”. Artikelns främsta uppgift var att få ut ett budskap i samhället om att orter med liten invandring behöver mer invandring för att de sociala problemen ska minska. Det är en artikel i sann orwelliansk anda där sanningar ersätts av lögner och vice versa.
Fölster påtalar det faktum att det finns regioner i Sverige där arbetslöshet, bidragsberoende och betalningsproblem är på en alarmerande hög nivå. Fölster säger att ”En ny analys med avstamp i FN:s index för mänsklig utveckling visar att problemen är värst i orter som har få personer med utländsk bakgrund”.
Det är sant att det finns orter i Sverige på landsbygden där arbetslösheten är stor och bidragsberoendet likaså. Men det är en ren lögn att påstå att orsaken skulle vara att det på orten finns få personer med utländsk bakgrund. Arbetslösheten på landsbygden har ofta kopplingar till den EU-politik som näringslivet har lobbat för i många år. När jordbruken lades ned så följdes det av att många små företag som fanns i närheten också lade ned eftersom navet – eller naven – på orten försvann när produktionen av livsmedel, hantverksprodukter och annat minskade eller upphörde. De små industrier som funnits på landsbygden har inte kunnat överleva därför att näringslivet har sett till att svensk industri har utlokaliserats, köpts upp eller lags ned för att konkurrenter från utlandet har fått komma in på den svenska marknaden. Små tidigare framgångsrika företag slogs ut och ersattes av multinationella jättar. Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv är en del av problemet men de försöker nu flytta fokus och förvränga fakta.
Fölster säger att ”I själva verket är de integrationsproblem som vanligtvis förknippas med invandrartäta orter minst lika vanliga i orter som är ”invandrarfattiga.”
Frågan är vad Fölster egentligen talar om. Vet han det själv? Menar han exempelvis att det är lika vanligt med våld, överfall, mord, våldtäkter, misshandel och hot i ”invandrarfattiga” orter? Menar han att ”invandrarfattiga” orter som exempelvis Vellinge eller Munkfors har lika stora ”integrationsproblem” som Malmö eller Södertälje? Det är ju uppenbarligen så att människor på ”invandrarfattiga” orter trivs betydligt bättre där än vad svenska i ”invandringsrika” orter gör. Ett bevis på det är ju att folk flyttar från orter i högre takt ju mer invandringsrika de är.
Fölsters retorik är propagandistisk och otrevlig. Att försöka associera liten invandring till ”fattigdom” och vice versa är ohederligt. Han kunde lika gärna ha sagt ”trygga svenska områden” och otrygga invandrartäta områden”. Det hade i alla fall varit mer korrekt och hederligt.
Fölster säger att 36 procent av ungdomarna i Munkfors är arbetslösa, att 21 procent av befolkningen i Töreboda har betalningsförelägganden från Kronofogden och att var femte vuxen i arbetsför ålder i Ragunda varken har arbete eller studerar. Han lägger till att dessa tre kommuner har en mycket låg andel invånare med utländskt bakgrund. Vad försöker han säga med det? Tror han att arbetslösheten där beror på bristen på somalier eller andra med ”utländska bakgrund”. Det är ju en helt verklighetsfrånvänd bild han försöker teckna. Det är en propagandalögn som Fölster försöker skapa och sprida.
Att det är problem i kommunerna beror på en rad olika orsaker där centraliseringspolitiken är en av flera faktorer. Man lägger i praktiken med landsbygden och uppmuntrar inflyttning till storstäderna. Det är dit globalisternas företag flyttar i takt med att svenska företag på landsbygden konkurreras ut och tvingas till nedläggning. När landsbygdens företag läggs ned så finns det ju inga jobb. Och många av dem som bor på landet tvingas då flytta till centralorterna och landsbygdens avfolkning eller förfall ökar då ännu mer. Det är sjuklöverns politiker som ligger bakom den utvecklingen och de är lika goda kålsupare i det fallet. Dessutom har de dragit in Sverige i EU vilket har gjort det ännu sämre för inhemska företag på landsbygden som antingen konkurreras ut eller säljs till utlandet.
Ett annat problem som Fölster inte ens berör är att den svenska landsbygden avfolkas på ett ytterst medvetet sätt genom olika politiska beslut som gör det svårare att bo på små orter. Eftersom jobben försvinner tvingas många lämna hemorten. De som blir kvar har inga jobb. Men det är politikernas fel. Dessutom är den svenska nativiteten väldigt låg vilket förvärras när politikerna väljer att tiga om allvaret i det.
Fölster hänvisar till FN:s index för mänsklig utveckling som bygger på huvudkategorierna Skolan, Jobben, Hälsan, Pengarna samt en kategori som här kallas ”Hopplöshet och utanförskap”. De exempel som FN anger i sitt index är enligt Fölster ”andelen underkända i åk 9, andel avhoppare från gymnasium, ungdomsarbetslöshet såväl som arbetslöshet totalt, andel långtidssjukskrivna och förtidspensionerade, medellivslängd, inkomster, betalningsförelägganden och några till som tillsammans är ämnade att fånga hur det går med utbildning, arbetet och hälsan.”
Enligt Fölster är ”bland de bästa orterna exempelvis Älmhult med relativt många invandrare eller Mullsjö med en andel invandrare något under genomsnittet.” Fölster säger att resultatet är ”förvånande för alla som följt de senaste årens diskussion om integrationsproblemen i orter med många invånare med utländsk bakgrund”. Vad menar han?
Fölster har hittat en i hans ögon representativ kommun med ”relativt många invandrare” och vill göra det fyndet som ett exempel på att orter med en högre andel invandrare skulle vara bättre än orter som är ”invandrarfattiga”. Han tror på fullt allvar att nyckeln till välstånd är invandring. Det är en ren lögn, ett påhitt som inte kan styrkas någonstans av andra än dem som måste förvanska fakta för att komma fram till det resultatet. Sverige var ju världens näst rikaste land i mitten av 1960-talet helt utan massinvandring och varenda kommun hade högt välstånd, dessutom en högre grad av trygghet, sociala skyddsnät och arbete inom relativt kort avstånd. Landsbygdens folk hade jobb och det fanns en framtidstro.
Fölster säger sedan att ”Av de fem sämsta orterna i indexet över mänsklig utveckling har nämligen fyra exceptionellt få invandrare. De 20 sämsta orterna har färre invandrare än snittet, nämligen 10,7 procent.”.
Men att det är arbetslöshet i vissa kommuner har ju ingenting med ”bristen på invandrare” att göra”. Hur man ens kan komma fram till det om man har ett uns av tankeförmåga är underligt. Orsaken till den högre arbetslösheten i vissa orter har att göra med den politik som bedrivs i Sverige. Det förtjänar att upprepas att politikerna och Näringslivet (med stort N) tillsammans arbetat för att det ska bli så här. Jobben försvinner från landsbygden för att politiker bedriver en politik som gör att jobben försvinner. Vem skulle annars ha ansvaret?
När sedan Fölster påstår att ”De 20 bästa orterna har fler invandrare än snittet, nämligen 14,4 procent. Det finns överhuvud taget ingen tendens för invandrartäta orter att ha sämre resultat än andra”.
Att de 20 ”bästa” orterna har fler invandrare har inget att göra med att de bor fler invandrare än genomsnittet där. Det beror på att det på vissa orter har funnits jobb i företag som skapats huvudsakligen av svenskar och att dessa företag och kunna överleva och utvecklats på ett så bra sätt att de har kunna svälja även invandrad arbetskraft. Men dessa företag eller orter hade inte varit sämre om det inte hade funnits en enda invandare där. Om de orterna hade befolkats av 100 procent svenskar inbillar sig nog Fölster att de hade varit sämre för invånarna. Hade arbetslösheten varit större? Nej, i själva verket finns det mycket som talar för att dessa orter hade varit ännu mer framgångsrika. Svenskarna är ett duktigt och driftigt folk, men deras skapandeförmåga har politikerna och Näringslivet satt stopp för genom den frihandel som gör att allt kan importeras, inget behöver tillverkas här längre. Inte ens maten verkar det som. Den kan vi importera från Kina och Afrika.
Stefan Fölsters uppdragsgivare är bara ute efter att maximera vinsterna för sina företag. De vet att de kan få tillgång till billig och lättmanipulerad arbetskraft bland de skaror asylsökande som kommer till Sverige. Att anställa svenskar är dyrare, men det skulle inte behöva var så om man lät nyanställda svenskar som är unga gå in med lägre löner än de får idag. Hela arbetsmarknaden skulle se annorlunda och bättre ut om man hade ett sådant system. Det är samma sak med de arbetskraftsimporterande skumraskföretagen (som exempelvis Skogsnicke AB) som importerar plantsättare från Afrika eller bärplockare från bortre Asien. Det är Moderater som står näringslivet nära som såg till att Tobias Billström (M) fick igenom en proposition i riksdagen 2008 om det. Sedan dess har minst 60-70 000 personer kommit hit på antingen slavliknande villkor eller i enstaka fall på rättvisa villkor, men genom ett system som skadar Sverige väldigt mycket. Om Näringslivet kunde införa det så skulle de inte heller ha något emot ett renodlat slaveri i Sverige. Då skulle de kunna säga att i de kommuner där det finns många slavar där är ekonomin starkare och vinsterna för företagen större.
Stefan Fölster och Näringslivet har inget intresse av att det ska finnas jobb i mindre orter på landet. De frånsäger sig allt sådant ansvar och skyller på politikerna i de fall det inte fungerar. Men själva bedrev de stora kampanjer där de hotade att lämna Sverige om vi inte gick med i EU, när vi väl hade gjort det så startade en våg av utlokaliseringar av företag som lade sin tillverkning i Baltikum, Öststaterna, Asien och ökade importen från Kina så mycket att många av våra egna näringar delvis slogs ut. Vem behöver tillverka skor eller byxor i Sverige när det kostar en tjugondel eller ännu mindre att tillverka i Asien? Politikerna och Näringslivet vill ha frihandel som slår ut även näringar där vi av tradition varit framgångsrika. Det vill inte skydda några industrier alls av några som helst skäl.
Att Sverige har klarat sig relativt bra beror huvudsakligen på att det finns många duktiga svenskar och att svenskarna jobbar bra. Det vet vi av erfarenheter från Norge där svenskar är den mest eftertraktande arbetskraften av alla, dels för att de jobbar bra och är duktiga, men också för att de är skötsamma och hederliga. Om vi för ett par sekunder skulle flytta över detta index till Norge så är det sannolikt att de orter där det finns svenska invandrare går bra. Och då är vi genast framme vid att oavsett vad Fölster svamlar om så beror hela FN:s index på vilka slags invandrare man talar om. Till Sverige har det kommit stora skaror finländare och balter som tveklöst har varit en stor tillgång. Just dessa invandrade grupper brukar man i Kanada beskriva som extremt föredömliga. Att det är skillnad på invandrare och invandrare står helt klart, men detta har Fölster inte sagt ett enda ord om. Han kan inte tänka så långt eftersom han bara sitter med massa siffror framför sig.
När det gäller Sverige så visar det sig att de orter som har en stor del invandrare har betydligt större problem på många områden än orter som inte har invandrare. Men visst är det svårt att ibland kunna göra tvärsäkra omdömen. Det sägs ju att det går bra för Stockholm och här finns många invandrare. Frågan man bör ställa sig är hur det hade gått för Stockholm om staden hade bestått av enbart svenskar (och en liten andel invandrare från kulturellt närstående länder). Svaret är att det mesta hade varit bättre. Brottsligheten hade varit lägre, tryggheten hade varit större, ekonomin hade varit bättre och Stockholm hade varit en trevligare stad att leva och bo i. Om vi förflyttar oss ca 40-50 år bakåt i tiden så var det precis så.
Fölster använder ordet ”invandrarfattiga” systematiskt för att indoktrinera läsarna och allmänheten. Vi ska förledas att tro att ”fattigdom” har med bristen på invandrare att göra. Det är ett fult knep och visar att Fölster inte är seriös utan att han är en lobbyist, en propagandist som bara strävar efter mer invandring till Sverige.
Fölster skriver ”Åtskilliga invandrarfattiga orter med svaga värden i indexet över mänsklig utveckling är inte särskilt små för svenska förhållanden. På Forshaga kommuns hemsida skriver man till exempel: ”I Forshaga kommun bor 11 300 personer som uppskattar de mjuka värdena i livet.” Facit: I Forshaga är 34 procent av ungdomarna i utanförskap, de varken studerar eller arbetar, och kommunen återfinns i den sämre tredjedelen enligt indexet över mänsklig utveckling.”
Med Fölsters slutledningsförmåga är det bristen på invandrare som orsakar ”utanförskapet” i Forshaga. I själva verket har den andel invandrare som hamnat där inte tillfört någonting alls som grupp betraktad. Om andelen invandrare hade utgjorts av svenskar istället så hade det varit lugnare på orten, precis som det hade varit på de flesta andra orter.
Nästa exempel från Fölster är Söderhamn: ”I Söderhamn – med 25 000 invånare – är andelen förtidspensionärer bland de största i landet. Kramfors, med 18 000 invånare, ligger lågt i alla utvecklingsfaktorer, inte minst är medellivslängden bland de kortaste i Sverige. Både Söderhamn och Kramfors återfinns i den sämsta tiondelen i indexet.”
Rent generellt så skulle man kunna säga att många glesbygdskommuner har haft det ekonomiskt besvärligt under långa tider. Men bara för att ekonomin har varit dålig på vissa orter i jämförelsen med rikare orter så innebär inte det automatisk att livskvaliteten har varit i botten. Men svaga orter i svensk glesbygd har ofta varit rikare och bättre än jämförande orter i de flesta andra länder
När det gäller Söderhamn så har politikerna förstört orten. Många orter som styrts av socialdemokrater under för lång tid har mer eller mindre havererat. När det gäller Söderhamn och flera andra orter så har politikerna på allvar ansett att ”invandring kan rädda kommunen”. Söderhamn har tagit emot många invandrare och har inte haft en enda fördel av det. Istället har antalet sociala problem ökat, liksom brottsligheten. Det har varit överfall, knivskärningar och våldtäkter och gärningsmännen har varit importerade av politikerna. Inte ett ord om det från Fölster. En något lägre inkomstnivå i en kommun är inget att bekymra sig över i jämförelse med en starkt ökande brottslighet eller ett allvarligt demografiskt hot mot svenska folket.
Fölster skriver: ”En tes som ofta framförs är att gamla bruksorter i glesbygden har svårt att ställa om och därför halkar efter i olika avseenden. När de väl är på efterkälken pekar forskningslitteraturen på ett antal förstärkande mekanismer som lätt leder till en ond spiral av allt sämre ekonomisk utveckling, ökad utflyttning och allt sämre social utveckling. Ungefär samma mekanismer drabbar även en del invandrartäta orter.”
Det är sant att många bruksorter tappar sin förmåga att hålla orten vid liv när brukets ekonomi går i botten och även andra företag på orten påverkas. Men det är likväl politiker och Näringslivet som har en stor del av ansvaret för nedgången, men de har inte tagit sitt ansvar. Istället har många politiker valt politiken som en karriärväg för att sko sig själva istället för att göra något för orten de verkar i. Stefan Windh i Oskarshamn är ett sådant skräckexempel, men han avslöjades och beslutade sig för att avgå. När Fölster säger att ”samma mekanismer drabbar även en del invandrartäta orter” så gör han ingen analys av det. Han säger inte ett enda ord om att det i regel är svenskar som flyttar från invandrartäta – eller ”invandrarrika” områden – för att de inte står ut med den mångkultur, otrygghet och brottslighet – eller svår vantrivsel – som svensk invandringspolitik orsakar överallt där den drar fram.
Stefan Fölster säger att ”En mekanism är att priserna på fastigheter faller i problemorterna. I kombination med att kostnaderna för att bygga nytt har trissats upp år efter år av nya regler, avgifter och planeringsprocesser blir ett nybygge genast en stor förlustaffär.”
Det är sant att bostadspriserna sjunker och att det i visa fall är svårt att ens avyttra bostäder på många håll, det gäller särskilt på landsbygden och i glesbygd där de är brist på jobb. Men även det är något som orsakats av politikerna och sedan den borgerliga alliansen tillträdde 2006 har detta förvärrats. De har bedrivit en politik som försvagar landorten och stärker storstäderna vilket leder till stor obalans när det gäller ekonomi, livskvalitet, möjligheter att få jobb, prisnivån på bostäder och mycket annat. Politikerna överger glesbygdens folk och inget blir bättre av att man ökar antalet invandrare där. Istället bör man föra en politik som flyttar hem utlokaliserade jobb till glesbygderna, vi borde lämna EU och öka antalet jordbruk och småföretag på landsbygden och se till att den svenska nativiteten ökar. Vi borde också sätta stoppa för storstädernas expansion eftersom de växer på bekostnad av övriga landet och försvårar för många att få leva ett bra liv eftersom bara sökande efter bostad kan bli ett heltidsjobb som tar minst tio år eller kostar orimligt mycket pengar. Det är rena rånet att ta 2 miljoner kr för en liten lägenhet på 30 kvadrat i Stockholm och med den prisnivån är det något allvarligt fel i samhället. Bygg istället fler småstäder som ger folk och barnfamiljer livskvalitet.
Näringslivet gillar inte att det finns fackföreningar som tillgodoser en rimlig lönenivå för anställda. De gillar inte heller att lönerna ska vara någorlunda lika över hela landet. Det vill istället öka klasskillnaderna ännu mer än de redan har ökat de senaste decennierna och särskilt den senaste tioårs-perioden. De regionala skillnaderna skulle då öka ännu mer och landsbygdens folk bli ännu fattigare. Om företagen skulle få bestämma lönerna helt själva så blir det ännu lägre löner och med det följer att de söker efter ännu mer billig arbetskraft i form av invandrare. Det är dit Näringslivet och Fölster vill komma.
Fölster skriver ”På kort sikt borde en politisk möjlig reformväg kunna ta lärdom av ett antal gamla bruksorter som faktiskt är i färd med en remarkabel omvandling, som Åtvidaberg, Surahammar eller Hallstahammar. Gemensamma nämnare där är en uppryckning i den politiska ledningen och förvaltningen och en kraftfull satsning på företagsamhet. Det har fått som följd att den yngre befolkningen nu växer i stället för att krympa. Dessa goda exempel är snarare undantag, men skulle bli vanligare med en hjälpsam knuff från regeringen”
Det är ju kul att Fölster har sett ljuset någonstans. Problemet är bara att han drar fel slutsatser. För att få fart på Sveriges glesbygd och mindre orter behöver vi ändra på politiken ganska radikalt. Det första vi behöver göra är att lämna EU och skapa fler lantbruk för att börja göra landsbygden levande. Därefter följer automatiskt att en rad småföretag etablerar sig i takt med att fler flyttar ut på landet eller till mindre orter igen. Sedan måste vi återföra många utlokaliserade företag och höja deras status så att de kan fungera och bli vinstdrivande. Det förutsätter dock att vi gör om lönesystemen så att unga personer går in med lägre löner som ökar med ålder och erfarenhet. Det är den enda rätta vägen att gå för att skapa bättre förutsättningar för företagen och stabilitet på arbetsmarknaden. Då kan vi också få bort alla slavliknande arbetskraftssystem som bidrar till en hållningslös arbetsmarknad där parasitära arbetsgivare skor sig på människor som inte våga protestera mot den situation de befinner sig i. För att komma igång med en omdaning av det svenska näringslivet, en återbefolkning av småorter och landbygden så krävs det tydliga insatser från staten.
Stefan Fölster skriver att ”Det är under alla omständigheter orimligt att en pseudodebatt om problem med invandring tillåts skyla över att Sverige har stora och växande sociala problem i invandrarfattiga orter. Det måste fler våga tala om. Paradoxalt nog kan den bästa politiken för att lyfta dessa invandrarfattiga problemorter också visa sig också vara den bästa integrationspolitiken för invandrartäta problemorter.”
Han kallar ”debatter” om problem med invandring för ”pseudodebatter”. Faktum är ju att det inte har förekommit några debatter i Sverige. Inte i det officiella Sverige. Där är det bara propaganda för invandring som gäller jämsides med en invandringspolitik som påtvingas svenska folket. Fölster efterlyser nu en ökad ”integration” där Sverige blandas upp ännu mer. De relativt etniska homogena ”invandrarfattiga” småorterna på landsbygden ska alltså bli ”invandrarrika” och därmed ska de räddas från den undergång de annars är dömda till (om de fortsätter att vara helt svenska).
Det är precis tvärtom Fölster. Det är massinvandringen som leder till undergången för svenskarna. För att rädda Sverige krävs en mer nationellt orienterad ekonomisk politik i kombination med en politik som ger de etniska svenskarna tillbaka rätten till sitt eget land.
Stefan Fölsters progandaartikel som på ett försåtligt sätt idiotförklarar etniska svenskar och framställer invandrare som en resurs, har fått stort utrymme i pk-media. De har helt ohämmat och okritiskt spridit vidare hans myter och låtit dem blir sanningar. Det är lätt att gissa att den liberala propagandaartiklen har fått tre-fyra miljoner människor att se rubriken ”Sociala problem vanligast i orter med få invandrare” och ta den för en sanning. Ingen motartikel kommer någonsin att nå lika många. Den myt som Fölster lanserade i Bonniertidningen Dagens Nyheter har helt plötsligt blivit en sanning i det officiella Sverige. Det är så här propagandakvarnarna mal i vårt land. De ljuger och de propagerar och de håller varandra om ryggen. Så fungerar det i en demokratur. Men dina myter blir inte mer sanna för det Stefan.
Bojkotta Aftonbladet 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.