Polismyndigheterna vill inte lösa brott

Vi har tidigare skrivit om gruppvåldtäkten i Sundbyberg där en 22-årig kvinna blev gruppvåldtagen av ett gäng kulturberikare. När hon var på väg hem från pendeltåget till sin bostad överfölls hon och våldtogs av fem män i hörnet Tulegatan och Fredsgatan.

Inte en enda tidning gick ut med något signalement och såvitt vi vet har inte polisen heller gjort det. Polisen sade sig inledningsvis ha säkrat vissa spår och hoppades få hjälp av bilder från övervakningskameror för att lösa brottet. Men de ville inte gå ut med något detaljerat signalement för att få hjälp av allmänheten. Ville de verkligen lösa brottet?

De som följer den invandringsrelaterade brottsligheten vet att media nästan aldrig går ut med uppgifter om signalement på gärningsmän om det finns uppgifter om mörk hudfärg, svart hårfärg, eller om gärningsmännen talar bruten svenska etc. Media är medvetet återhållsamma med alla sådana uppgifter vilket får till resultat att man inte löser brott med invandrade gärningsmän så ofta som man borde. Ännu mer anmärkningsvärt är att även polisen i ovanligt många fall inte uppger signalement om gärningsmännen har annan etnisk bakgrund.

Den första reaktionen på oviljan att lösa sådana brott är att polismyndigheten inte vill lösa invandrarrelaterade brott. Om man tydligare skulle gå ut med signalement på gärningsmän med icke-nordiskt utseende så skulle fler brott lösas. Om man löser fler brott med invandrade gärningsmän så kommer det att synas i statistiken och då kommer allmänheten att kunna få fram ännu mer bevis för problem som är relaterade till invandringen. Men de vill inte myndigheterna. De vill låtsas som om brottsligheten bland invandrare inte är något problem och att brottsligheten i själva verket sjunker.

I oktober 2011 skrev den tidigare utvecklingsdirektören på rikspolisstyrelsen Kjell Elefalk en artikel om att ”brottsligheten minskar dramatiskt över hela Sverige”. För att möta ”dunkla politiska krafter” har ett antal undersökningar gjorts av olika polismyndigheter som sägs visa att brottsligheten sjunker.

I själva verket är det en slags opinionsundersökning man har genomfört där man har frågat folk bland allmänheten om de har varit utsatta för brott.

Elefalk hävdar:

– Sedan år 1998 har det varit klart att Malmö har varit mycket brottsutsatt och otryggt, kanske i några stadsdelar värst drabbat i Sverige. Antal mängdbrott som respondenterna uppgav sig utsatta för i undersökningarna var högst i landet i Malmö vid jämförelser med över 200 andra kommuner, över 35 procent av befolkningen var länge drabbade per år. I de svårast utsatta områdena i staden var över 50 procent utsatta! År 2011 noterades för första gången under 26 procent utsatta. De boendes utsatthet för mängdbrott i Malmö har därmed minskat med minst tjugoåtta procent sedan år 2003. Även för övriga Skåne noteras nästan lika stora förbättringar på än kortare tid, runt 25 procents minskning sedan år 2008. Helsingborg noterar 21 procents minskning, Lund 32 procent och omdiskuterade Landskrona hela 26 procent. Utsatthet för mängdbrott har nästan halverats i kommuner som Bromölla, Staffanstorp och Ystad.

Så fortsätter Elefalk att påstår att brottsligheten minskar i kommun efter kommun. Medierna hänger på och nästa samtliga dagstidningar har skrivit om att ”mängdbrotten” minskar för att ge allmänheten en inbillad känsla av trygghet. Elefalks undersökning baserar sig på ett litet urval av viss typ av brottslighet, stölder och inbrott, och ingen vet exakt vilka kategorier av människor som har medverkat och varför resultat har blivit som det har blivit. Lokala polismyndigheter skriver också på sina hemsidor om den ”minskade brottsligheten”.

Samma tidningar och samma myndigheter har inte med ett enda ord sagt att brottsligheten har ökat när den har gjort det och de har då inte heller presenterat någon orsak till ökningen. Även om brottsligheten skulle minska marginellt inom vissa brottstyper och politikerna tar åt sig äran för det så är brottsligheten ändå alldeles på tok för hög. Dessutom manipulerar myndigheter och media ofta statistik vilket Affes statistikblogg har avslöjat flera gånger.

Den som tagit del av vad många brottsoffer verkligen säger inser att anmälningsbenägenheten tycka ha minskat när det gäller inbrott och stölder, men även i annan brottslighet. Polisens uppenbara ovilja att lösa brott spelar också in. Varför besvära sig med att anmäla när man dels kan bli utsatt för gärningsmäns hämnd på grund av att man anmäler? Regeringen har också givit direktiv om att snabbare lägga ned utredningar eftersom de slukar resurser.

När Fredrik Reinfeldt gjorde ett propagandautspel för några veckor sedan om att moderaterna vill skärpa brotten för bostadsinbrott och ta bort ”ungdomsrabatten” så hade han siktet inställt på valet 2014. Först låter moderaterna brottsligheten öka som en följd av invandringen och sedan påstår statsministern att han vill skärpa straffen. I nästa andetag påstår Reinfeldt att brottsligheten minskar vilket är en sanning med modifikation. År 2012 anmäldes 1,4 miljoner brott vilken är en minskning med en procent sedan 2011. Men brottsligheten har stadigt ökat sedan 1950-talet och har något enstaka år sjunkit en aning för att återigen öka. Ingenting tyder på att brottsligheten kommer att sjunka på sikt.

brottsligheten-i-sverige

Oavsett hur många brott som anmäls så är varje anmält brott en förlust för rättsstaten. Vissa typer av brott, exempelvis bostadsinbrott som Reinfeldt vill skärpa straffen för, är svårlösta. Det hjälper ju inte om man skärper straffen när man inte ens griper någon för brottet. Att skärpa straffen löser inte några problem, däremot bidrar det till att kostnaderna för att förvara brottslingar ökar. Istället måste invandringspolitiken inte bara ses över utan radikalt förändras så att gränskontroller införs och alla brottslingar som är födda i andra länder fråntas sina eventuella medborgarskap och andra rättigheter och utvisas för alltid.

Andra åtgärder som skulle kunna vidtas är att man straffar de personer som har gett uppehållstillstånd åt invandrade förbrytare. Om de personer som gruppvåldtog kvinnan i Sundbyberg i januari skulle kunna gripas och om de är invandrare så bör medborgarskapet tas ifrån dem direkt. Dessutom bör de tjänstemän som gett dem uppehållstillstånd dömas som medansvariga för brottet.

Om det vore möjligt så skulle man också se över hur polisen arbetar och varför de lade ned fallet. Är det för att gärningsmännen var invandrare och för att polisen inte vill ha fler invandrare i sin statistik över grova brottslingar och som skyldiga till gruppvåldtäkter? Det borde också utredas varför polisen inte gick ut med ett tydligare signalement på gärningsmännen och varför polisen inte gör det i andra utredningar – utom i undantagsfall. Är det för att försköna statistiken över den invandrarrelaterade brottsligheten? För en vecka sedan lade polisen ned undersökningen om gruppvåldtäkten i Sundbyberg och kommer inte att utreda brottet mer. Det är skandal.

Annonser

Taggat:,

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: