Ulf Kristersson är en Ulf i fårakläder

De bara finns där. I regeringen och riksdagen. De är extremliberaler av varierande grad och hur det ens är möjligt att folk har röstat på dem undrar man över. Sedan förstår man att folk röstar på partier snarare än på människor och att de röstar på ett varumärke snarare än på en politik. Till varumärket har det kommit karriärister och lycksökare, förvånansvärt ofta extremliberaler, som slagit rot för att de kan på en position och utveckla sina liberala idéer. Där sitter de sedan tryggt utan att väljarna kan en inblick hur mycket dessa liberalers politiska beslut förstör vårt samhälle.

Ulf Kristersson är en extremliberal karriärist och hans politik är direkt skadlig för det svenska samhället. Han föddes i Lund den 29 december 1963 men växte upp i Torshälla, en idyllisk ort med historiska anor. Vid nuvarande Torshälla kyrka fanns en lokal kultplats för asatron långt innan kyrkan uppfördes. Kristersson växte upp i en svensk idyll, men av hans politiska gärningar att döma gillar han inte svenska idyller. Resultat av hans politik är att svenska idyller blir förstörda.

ulf_kristersson_riksdagen

Mellan 1988 och 1992 var Kristersson ordförande för Moderata Ungdomsförbundet. Vid förbundsstämman i Lycksele 1992 förlorade han ordförandevalet mot utmanaren Fredrik Reinfeldt.

Från valet 1991 till våren 2000 var Kristersson riksdagsledamot för Stockholms stad och var under några år vice ordförande för Moderaterna i Stockholm. I riksdagen satt han huvudsakligen i socialförsäkringsutskottet, men också i utbildningsutskottet, arbetsmarknadsutskottet och riksdagens revisorer. År 2000 lämnade Kristersson riksdagen och anställdes i det börsnoterade företaget Connecta i Stockholm. Efter fusionen med Information Highway bildades Adcore AB och Kristersson blev företagets kommunikationsdirektör. Kristersson har också varit styrelseordförande i Adoptionscentrum. Han har tillsammans med hustrun Birgitta Ed tre adoptivbarn från Kina.

Efter valet 2002 blev Kristersson finanskommunalråd i Strängnäs och var inför valet 2006 ordförande i den moderata partiledningens familjepolitiska arbetsgrupp. Efter valsegern i Strängnäs 2006 blev Kristersson istället socialborgarråd i Stockholm under den liberala karriärpolitikern, finansborgarrådet Kristina Axén Olin (M).

Under 2008 var Kristersson ordförande i Moderaternas migrations- och integrationspolitiska arbetsgrupp och inför valet 2010 var han ordförande i Alliansens familjepolitiska arbetsgrupp. Han var samtidigt moderaternas talesperson i social- och familjepolitiska frågor. Efter valet 2010 tillträdde han regeringen Reinfeldt som socialförsäkringsminister. Han första uppdrag var att se över sjukförsäkringsreformen, och genomföra ett antal förändringar av sjukförsäkringen. Dessa presenterades under våren 2011 och var en del av regeringen budgetproposition inför 2012.

Karikatyr av en moderat

Den moderata politikern karaktäriseras av en person som är materiell, ytlig och fåfäng. Han gillar att inneha titlar, att tjäna pengar, att kokettera med märkeskläder eller bilar som ger status, gärna märken som kostar långt över genomsnittet. En liberal moderat skiter i miljön, skiter i den egna nationens väl och bryr sig föga om människor i den egna folkgruppen lever nära existensminimun. Han gillar att sko sig själv och skita i andra. Han går ofta längre än så. Han drar sig inte sällan för att trampa på andra och har en omvittnad sida av brist på hänsyn och solidaritet med socialt utsatta människor, särskilt om de tillhör den egna folkgruppen. Eftersom han saknar sådana egenskaper försöker han uppvisa en låtsad känsla för fattiga i andra länder. Det resulterar inte sällan i att han hämtar ett eller flera barn från deras ursprungskulturer och placerar dem i vårt land. Han tror att han utför en god gärning, men gör det motsatta. Han rycker upp en människa från sin hemkultur och tror att den människan ska bli glad för att han eller hon får massa dyra prylar under sin uppväxt. Många av de barn som hämtas hit av sådana personer hade mått bättre av att få stanna kvar i det egna landet och växa upp tillsammans med det egna folket. Men de som adopterar ser inte biologiska band som viktiga, de är ofta liberaler och materialister. Ulf Kristersson stämmer ganska bra in på den beskrivningen.

ulf_kristersson_riksdagen-2Under år 2007 reste Ulf Kristersson till Kina flera gånger. Fyra resor gjorde han dit under sin tid som borgarråd och kostnaden blev – bara för resorna – 128 000 kr. Då ska man veta att Kristersson har privata kopplingar till Kina genom sina tre adoptivbarn som han köpt där på något barnhem. Kristerssons fru var då styrelseledamot i Sweden China tradecouncil som mot betalning sålde information om Kina. Ulf Kristersson påstod sig ha fått samma uppdrag från Stockholms kommun och det var så han förklarade att resorna till Kina betalades med skattemedel. För att ytterligare rättfärdiga sina resor dit framhöll han att det ”är bra om svenska företag kan etablera sig i Kina” och för att låtsas vara humanist lade han till att Sverige då skulle kunna ”föra samtal om mänskliga rättigheter och demokrati” med kineserna. Men många ansåg att han helt enkelt utnyttjade sin politiska position för egna syften och att han var en ful fisk – en typisk moderat, en typisk liberal – och kanske en typisk politiker.

Vill ha fler invandrare till Sverige.

Ulf Kristersson är aktiv i kampen mot ”rasism”, vilket i hans fall innebär att en betydande del av hans tid går till att bekämpa invandringskritiker och arbeta för att så många som möjligt ska komma till Sverige. År 2008 lämnades en motion om rasism in från Ungdomsparlamentet till Stockholms kommunfullmäktige. Bakom motionen stod Abdo Goriya (S) och ett antal andra socialdemokrater. De framförde en del specifika krav på allt från ökad arbetskraftsinvandring till mer skattefinansierad verksamhet för invandrare. Ulf Kristersson anförde i samband med att motionen föredrogs i fullmäktige: ”Frågan om att bekämpa rasism är en fråga som engagerar mig djupt och en stor del av min vakna till går till att finna fler och bättre vägar in i Sverige och in i samhället för dem som väljer att söka sig hit.” Kristersson ansåg också att de nya reglerna för arbetskraftsinvandring skulle lösa många problem.

ulf_kristersson_riksdagen-4
Han skrev: ”Min övertygelse är att arbetskraftsinvandringen kommer att öppna upp den svenska arbetsmarknaden för fler talangfulla människor och att mötet mellan den som är född utanför Sverige och arbetsmarknaden därmed inte kommer att förbli lika stigmatiserande. Utöver detta ska det påpekas att vi har en ny diskrimineringslagstiftning.” Kristersson hänvisade också till skolans uppdrag att arbeta mot ”rasism, förtryck och andra former av kränkande behandling”. Kristersson hänvisade här till de liberaliserade reglerna för arbetskraftsinvandring som sedan gjorde det möjligt för minst ca 70 000 människor att komma hit som löneslavar och låglönearbetare. De liberaliserade reglerna var ytterligare en seger för multikulturalisterna som vill förstöra Sverige. Än mer otrevligt är det att skolan har blivit ett instrument för politisk propaganda och det finns idag många exempel på lärare som i sin undervisning varnar för Sverigedemokraterna och kallar partiet rasistiskt eller nazistiskt. Det finns så många sådana exempel att Sverigedemokraternas Ungdomsförbund tvingades skriva en artikel delvis riktad mot lärarkåren där de bad lärarna att sluta trakassera sverigedemokrater.

Ulf Kristerssons stöd till en skola som bedriver politisk propaganda istället för att vara objektiva och ägna sig åt lärande är anmärkningsvärt, men inte förvånande. Hans parti har öppnat dörrarna för en massinvandring utan motstycke och för att svenskarna ska tvingas acceptera den politiken så måste skolan och det övriga samhället hjärntvätta folket, från vaggan till graven, och dessutom stifta lagar som gör det svårare att kritisera deras politik.

Arbetsgrupp tillsattes för att lura väljarna

År 2007 tillsatte moderaterna en arbetsgrupp ”med syfte att utarbeta konkreta förslag till en ny integrationspolitik inför valet 2010.” Arbetsgruppen hade bara två egentliga syften. 1. Att inbilla väljarna att Moderaterna skulle vilja skärpa invandringen. 2. Att försöka behålla väljare som inte gillar en liberal invandringspolitik. Exakt samma bedrägliga försök att slå blå dunster i väljarna gör moderaterna nu 2013 när de på samma sätt tillsatt en arbetsgrupp som ska låtsas komma fram till att någon del av invandringen måste stramas åt.

Den 16 februari 2009 presenterade arbetsgruppen några av sina resultat i Bonniertidningen Dagens Nyheter. Rubriken på artikeln var ”Ta medborgarskapet från kriminella invandrare” och med den kraftfulla makeringen hoppades både DN och Moderaterna att de invandringskritiska väljarna inte skulle fly till Sverigedemokraterna, som vid den här tiden såg ut att kunna komma in i riksdagen 2010. Arbetsgruppen bestod av Tobias Billström, Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson, alla tre i praktiken nyliberala extremister. Det är inte många som orkar läsa alla texter i en tidning och för många som bara läste rubriken var den en indikation på att Moderaterna var kompromisslösa och stenhårda när det gäller invandring.

Ulf Kristersson & Co skrev: ”Sverige som invandrarland måste se sanningen i vitögat. I Sverige gäller svensk lag. Därför måste medborgarskap som givits på felaktiga grunder, exempelvis genom falsk identitet, hot eller mutor, återkallas. Det duger inte att den som får avslag på sin asylansökan ska kunna stanna kvar i landet.”

Det lät ju väldigt bra och en absolut majoritet av svenska folket skulle helt säkert ställa sig bakom en sådan skrivning, särskilt om den framfördes av trovärdiga politiker. Men det var bara ren och skär propaganda som politikerna inte hade för avsikt att realisera. I så fall skulle över 90 procent av alla asylsökande skickas tillbaka omedelbart, men det har inte hänt och kommer inte att hända så länge moderater, socialdemokrater, miljöpartister, centerpartister, folkpartister, vänsterpartister och kristdemokrater har inflytande över invandringspolitiken.

Artikeln som Kristersson, Svantesson och Billström skrev innehöll mest massa delvis motsägelsefullt svammel. Å enda sidan låtsades de vilja bedriva en hårdare invandringspolitik med å andra sidan hette det att ”vi vill ha ett öppnare Sverige, inte ett mera slutet”, dvs de vill ha mer invandring. Vad som hade sitt intresse i artikeln var en uppgift om att 200 000 svenska pass är på drift ute i världen. Många av dem har sålts på svarta marknaden och har säkert använts i tvivelaktiga syften. Trion försvarade också den extrema liberaliseringen av arbetskraftsinvandringen som genomfördes 2008.

Det viktigaste man ska lära sig av politiker som Kristersson, Billström et al är att man inte ska lita på dem i något enda sammanhang.

Underliga lägenhetsaffärer

Som socialborgarråd i Stockholm lyckades Ulf Kristersson 2008 få en stor hyreslägenhet långt före andra bostadssökande. Det var genom ledningen i Ersta diakonisällskap som han kom över en stor fyrarumslägenhet på Folkungagatan i Stockholm. Vid samtal med Erstas direktör Thorbjörn Larsson fick Kristersson höra talas om lägenheten, som finns i en fastighet med andra lägenheter som är till för kvinnor som har problem, utsatta kvinnor eller som bostad för studenter som utbildar sig på Ersta. Stockholms stad hade vårdavtal för flera miljoner med Ersta och det var genom yrkets vägnar som Larsson och Kristersson träffades. Ersta hade sedan tidigare ett beslut på att de endast skulle hyra ut till personer som hade anknytning till Ersta. Hur avtalet mellan Kristersson och Larsson såg ut är oklart, men båda förnekade när de konfronterades med media att det skulle finnas någon jävsituation eller oegentligheter med i bilden. Att Kristersson inte brydde sig om ifall andra skulle ha behövt bostaden bättre stod helt klart. Han hade bara fräckt klampat fram och tagit för sig av det goda utan hänsyn till andra – på typiskt moderat vis. Han hade inte ens vett att förståndsmässigt inse att han dessutom gick förbi personer som på grund av särskilda behov verkligen behövde en bostad. Ulf Kristersson utnyttjade helt enkel sin position för egna syften. En förundersökning inleddes mot Kristersson, men inget åtal väcktes.

ulf_kristersson_riksdagen-3År 2010 flyttade Ulf Kristersson från lägenheten som han så oetiskt hade hyrt av Ersta diakonisällskap. Han flyttade då till hustruns lägenhet på Kungsholmstorg. I samband med att han utsågs till socialförsäkringsminister 2010 kom det fram att kontraktet på den lägenheten inte erhållits på ett korrekt sätt via bostadskön. Istället hade paret Kristerssons personliga vänskap med Stefan Ränk, vd för fastighetsbolaget Einar Mattsson, gjort det möjligt för dem att få kontraktet. Stefan Ränk är gift med Martina Ränk som har arbetat på moderaternas riksdagskansli och är nära vän med Ulf Kristerssons fru. Ulf var dessutom som borgarråd med och sålde ut allmännyttans bostäder till fastighetsbolaget Einar Mattsson. Inte heller då fanns det några moraliska tvivel om att göra som vanligt folk måste göra, antingen stå i bostadskö och vänta på sin tur eller köpa en lägenhet. Inte nog med turerna kring hur de fick bostaden, de var inte ens folkbokförda på den adressen, men likväl kunde de behålla lägenheten, något som vore omöjligt för andra personer. Einar Mattsson fick köpa 1 200 lägenheter för 630 miljoner, ett kvadratmeterpris på 6 600 kronor. Många andra politiker försökte stoppa affären men lyckades inte.

Tvingar svårt sjuka att jobba

När Kristersson blev socialförsäkringsminister så var det med nyliberala grepp han skulle förändra sjukförsäkringen. Moderaterna hade som mål att försöka tvinga sjuka människor att återgå till arbetet eller till arbetsmarknadsåtgärder – eller till socialbidrag. De införde en så kallad reform som innebar att många som var helt oförmögna att arbeta ändå förlorade sin sjukpenning. Moderaterna vill sänka kostnaderna för sjukförsäkringen, men i sin iver att göra det konstruerade de ett system som inte bara var orättvist, det var djupt omänskligt. De flyttade helt enkelt över många från sjukförsäkringen till Arbetsförmedlingen trots att de inte kunde arbeta. När de nya reglerna slog så hårt mot de svagaste i samhället så valde Kristersson att försvara reglerna och inte ens visa någon förstående för de drabbade. Det som hade hänt var att människor kunde bli utförsäkrade lättare – redan efter 180 dagar – och stod på bar backe efter sjukskrivningsperioden. Flera självmord har förekommit som en följd av de omänskliga reglerna, men media har av sympati med regeringens politik tonat med kritiken.

Under en period kunde de mest bisarra exempel på utförsäkrade människor visas upp. Trots att de var svårt sjuka och i många fall varken kunde gå, sitta eller stå skulle de tvingas ut i arbetslivet. Det var nyliberalerna som hade tagit över Moderaterna som av ideologiska skäl ville ta död på välfärdsstaten som genomförde den här politiken. Personer som Kristersson – och Fredrik Reinfeldt – är inte bara ett hot mot den svenska välfärdsstaten utan mot Sverige som nation.

Ulf Kristersson ser inte på människor som människor, utan som arbetshjon som ska tvingas underkasta sig arbete under slavliknande förhållanden oavsett hur de mår. Efter mycket kritik så tvingades Kristersson anpassa sig en aning till kritikerna, men hur resultat kommer att bli vet man inte riktigt. Under hösten 2013 kommer de nya riktlinjerna för bedömning av arbetsförmåga träda i kraft och man kan nog anta att de läkare eller ”försäkringsmedicinska rådgivare” som gör bedömningen kommer att vara övernitiska. Vad som inte har noterats i debatten om de hårdare försäkringsvillkoren är att det är en kraftig överrepresentation av invandrare bland sjukskrivna och förtidspensionärer som tvingat fram ändringarna. Den gruppen blir för dyr för samhället. Men eftersom nyliberalerna är etnisk och kulturellt blinda så ser de inga sådana faktorer trots att de i hög grad påverkat utgifterna för staten. Samtidigt som invandringen ger en snedfördelning i bidragsfloden som blir rena förlusten för skattebetalarna så ivrar dessa nyliberaler för en ännu större invandring till Sverige. Det lever i en utopisk fantasivärld som så många andra liberaler och det är just det som gör dem så farliga för samhället. De förstår inte hur resultat av deras politik blir och även om det förstod det skulle de inte vilja bo i de områden som deras politik är en produkt av. Att avslöja dem som hycklare är inte så svårt.

Den 20 november 2012 ställdes socialförsäkringsministern till svars inför riksdagens socialförsäkringsutskott för ett antal turer i sjukförsäkringsfrågan. Kritiken var initierad av socialdemokraterna och även om socialdemokraterna inte är mycket att ha som politisk parti som gjorde de en viss nytta just här. Det som Kristerssons kritiker pekade på var att Kristersson ägnat sig åt ”siffertrixande” för att framställa den egna politiken i bättre dager. I stället för att anklaga Kristersson för att ljuga framhöll kritikerna att ”Kristersson medvetet hårdvinklar sjukförsäkringsstatistik till sin egen och alliansregeringens fördel”. Kristersson hade skrivit en artikel i DN där han försvarade sin politik, men den avfärdades som ren skönmålning.

Tidigare på året var Sverigedemokraterna beredda att diskutera en misstroendeomröstning mot Ulf Kristersson. Den 21 februari 2012 meddelade Björn Söder att SD tänkte sätta hårt mot hårt för att få bukt med Kristerssons ovilja att rätta sig efter beslut som fattats i riksdagen.

Vill göra kyrkan till samlingsplats för mångkulturen

De nyliberala politikerna i riksdagen och i kommunerna ute i landet är ett hot mot många av våra traditioner. Samtidigt som de med ena handen ger stöd åt muslimer och ger bidrag till dem för att kunna bygga moskéer så försöker de liberalisera kyrkan och tränga tillbaka kristendomen som funnits i Sverige i 1 000 år. Man kan tycka vad man vill om kristendomen och man kan tro hur lite eller mycket man vill på gudar, men ingen kan ifrågasätta att det är tack vare att vi har haft kristendomen som statsreligion som moral och etik har haft hög status i samhället. I takt med att kristendomen avvecklas och normlöshet införs så förfaller Sverige moraliskt och på många andra sätt. När förfallet sedan är tilltäckligt djupt kommer de religioner som står för fasta principer att vinna anhängare bland de mest vilsna i samhället. Islam kommer att kunna rekrytera nya skaror bland de sekulariserade invandrare som vill ha stadga och stabilitet i samhället och enstaka förvirrade etniska svenskar kommer också att hitta dit. Vad som är allvarligt är att i samma takt som vi avvecklar alla goda traditioner så stärker muslimer och andra religioner eller etniska grupper i Sverige sina traditioner. De har ofta en tydligare relation till sin familj, sin släkt och sitt folk än vad svenskarna har. De har ofta starka etiska principer, religiösa dogmer eller kulturella normer som gör att deras etniskt och religiöst sammanhållna familjer föder fler barn än svenskarna, mera sällan använder preventivmedel (muslimer gör det inte alls) och expanderar på vår bekostnad. Medan svenska politiker uppmuntrar aborter, skilsmässor, karriär för kvinnor och adoptioner istället för egna barn, rasblandning och en hel rad andra galenskaper så står många invandrargrupper helt frågande inför den svenska liberalismen. Ju mer sekulariserat samhället blir, ju mer förlorar svenskarna på det. Svenskarnas en möjlighet att hitta tillbaka till sin själ är att återinföra statskyrkan och göra den mer konservativ i etiska frågor, men samtidigt mer tolerant när det kommer till existentiella frågor. För att överleva som folk krävs ett nytt radikalt tänkande när det gäller familjepolitik och nativitetsfrågor.

ulf_kristersson_riksdagen5I början av februari i år möttes över 250 personer för att diskutera kyrkans framtid. Man skulle kunna tycka att kyrkan själv borde diskutera sin egen framtid och att de borde komma fram till att folket i Sverige behöver mer av etik och normer och att kyrkan borde gå i spetsen för att lansera ett program för familjernas bevarande och utveckling istället för att titta på när samhället förfaller.

De samlades på Norra Latin i Stockholm och en av dem som fanns på plats var socialförsäkringsminister Ulf Kristersson som inte har några som helst ambitioner att förbättra något i Sverige. Han är en politiker som är helt onödig. Den enda funktion han tycks fylla är att fylla sin egen plånbok med inkomster från de uppdrag han har. Han är en typisk moderat, en person som vill ha det bra, gärna på andras bekostnad. Inkomsterna kommer från skattebetalarna som har varit naiva nog att rösta på det parti som han tillhör och som straff har väljarna fått denne liberale politiker på halsen. Han borde hålla sig borta från kyrkan, men vettet räckte väl inte till.

Ulf Kristersson sade på mötet:

– Att stå fast i det man själv tror på, men samtidigt vara nyfiken på andra – det tror jag har ett otroligt värde. Det kommer allt fler människor till Sverige som tar sin religion på allvar. Jag tycker att Svenska kyrkan ska vara en brobyggare som skapar mötesplatser som samlar alla. Ta den uppgiften på allvar och bli en bra mötesplats mellan ett växande Sverige med varierade religioner och uppfattningar.

Ärkebiskopen Anders Wejryd sade efteråt att ”det var fint sagt”, men tillade att kyrkan ”inte får sudda ut sin egen identitet”. Ett av flera syften med mötet var att diskutera orsakerna till att kyrkan tappar så många medlemmar. Det tycks inte ha slagit dessa personer att kyrkans liberalisering och framväxten av andra religioner i Sverige är en av flera orsaker till medlemstappet. Ska man hårddra det kan man säga att det är på grund av sådana som Ulf Kristersson som kyrkan förfaller. Kristersson ville gå steget längre och förstöra kyrkan ännu mer. Han ville göra kyrkan till en mångkulturell och mångreligiös samlingsplats som ett led i att öka andra religioners och etniska gruppers inflytande och tränga tillbaka kristendomen. Att kyrkan förfaller beror också på att många extremliberaler ställer upp i kyrkovalet för att medvetet göra kyrkan till en plattform för mångkultur och normupplösning.

Ulf Kristersson är bara av alla dess onödiga politiker som Sverige skulle klara sig bättre utan.

Annonser

Taggat:

3 thoughts on “Ulf Kristersson är en Ulf i fårakläder

  1. oldman94 februari 25, 2013 kl. 16:22 Reply

    Huvva!

  2. Tage Sundin februari 25, 2013 kl. 17:26 Reply

    Bloggens artiklar har en imponerande tyngd, djup och bredd. Vad gäller Kristersson är det väl uppenbart att han, i likhet med många andra ledande moderater, drivs av en solkig moral och ett outgrundligt hat mot småfolket i vårt land.

    Historiens dom lär inte bli nådig!

  3. Be april 1, 2013 kl. 17:44 Reply

    Bra skrivet!

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: