Nya förutsättningar – och nya möjligheter

Vår sak går framåt. Allt fler tänker och agerar med Sveriges, vårt lands bästa för ögonen. Multikulti-vansinnet är på reträtt. Det här öppnar fler möjligheter för oss som vill arbeta med konsumentbojkott som medel att rulla tillbaka multikulti. Möjligheterna håller faktiskt på att bli så många att det behövs en liten överblick. Denna artikel syftar till att bidra till denna överblick.

Måltavlan är mer än bara media

Sajten som är vänlig nog att publicera denna artikel har fokus på media, och specifikt på Aftonbladet. Det är inget fel i att bojkotta Aftonbladet, det är bara det att det nu, i det nya politiska landskap som håller på att utvecklas, öppnar sig möjligheter att göra så mycket mer.

Vi behöver förstå mycket mer än vad vi gör om medieekonomi – och hur mediers ekonomi hänger ihop med annan ekonomi. Som Sun Zi sa (fritt citerat): man måste känna sin fiende för att kunna besegra honom. Fienden har byggt det som statsvetarna kallar en järntriangel av politik, media och finansiell ekonomi. Den senare triangelsidan bekostas också av oss som är motståndare till det samhällssystem som har för avsikt att avskaffa Sverige och som också är i färd med att göra det.

Men den här järntriangeln kan knäckas sönder i fogarna. Den fog vi ska ge oss på är fogen mellan oss som finansierar, och media själva. Politikerna kommer att följa med. I själva verket är det politikerna som är klavbundna av media och medias krav på politisk korrekthet, oavsett hur katastrofala konsekvenserna blir för Sverige och oss svenskar. Politikerna kommer att hälsa oss som befriare (dock kanske inte alla öppet och högljutt).

Media lever på annonsering. (Public service, offentligägda media, är ett specialfall som förhoppningsvis ska avhandlas lite senare). Annonsörer är företag. Företag har kunder, och dessa kunder är i regel vi konsumenter – i alla fall i merparten av fallen med normal annonsering.

Vi behöver inte fundera på om det går att påverka media med förnuftsargument. Media behöver maktspråk för att ändra sig. Media behöver få ett budskap som gäller media själva, och huruvida media ska kunna försörja sina anställda. De förråder så gärna Sverige – men de ska ha kontant betalt för det också. Den dag vi kan sätta i allvarligt tvivelsmål huruvida de ska kunna få ett lönebesked varje månad för landsförräderiet de ägnar sig åt, den dagen har vi börjat rulla tillbaka dem och den dagen har vi också börjat ta Sverige tillbaka.

Västvärlden knäckte sovjetkommunismen utan att avfyra ett enda skott. Krigföringen var finansiellt ekonomisk. Det måste också vara vårt vägval. Vi vill inte ha inbördeskrig i Sverige. Sverige är ett litet land, svenskarna är ett litet folk och det är ingen som har lovat att vi överlever ett inbördeskrig som folk. Det är vårt ansvar att göra allt vi kan för att vinna den här konflikten med fredliga, finansiellt ekonomiska metoder innan den ödesdagen kommer.

triangle

Vi måste välja mål

Ett par livsval är lätta för den som tagit ställning för Sverige mot media och järntriangeln: aldrig köpa pappersmedia, eller medverka i sammanhang där media drar nytta av medverkan. Det är också absolut nödvändigt att vi börjar förankra denna inställning brett, bland alla som vi kommer i kontakt med och som vi kan påverka. Alla har vi minst en person i bekantskapskretsen med vilken diskussioner som denna brukar utspela sig:

  • Nu ska du se, nu har dom gått för långt! Visste du att politikerna har bestämt att… och vi svenskar ska bara stå och se på och betala?! Och sedan blir det…i…, det är ju för jävligt, var ska det sluta?!!
  • Jaså, hur vet du det?
  • Jag läste det i Aftonbladet och Expressen, jag har dom här!

Den här personen måste vi nu börja ha lite mindre tålamod med. Han måste få klart besked: Du! Vi tycker precis lika du och jag, och vi vill samma sak, men du måste sluta lägga pengar i fickan på fienden. Vansinnet slutar inte förrän du och alla andra också slutar lägga pengar i fickan på fienden. OK?

Mot vilka mål i mediabranschen ska vi rikta oss, specifikt? Det är en fråga som det måste bli diskussion om. Vi måste välja ett mål och kämpa ner det målet helt innan vi går vidare, på samma sätt som vargar jagar ett bytesdjur tills dess krafter är slut. Det handlar inte om att andra i mediabranschen inte är lika förtjänta av att bekämpas, det handlar om taktikval och resursekonomi.

Dessutom finns det en bonuschans: det är möjligt, t.o.m. troligt, att andra media lägger om kurs i sin opinionsbildande, utåtriktade verksamhet den dag de får klart för sig att den har börjat kosta pengar och att det snart kommer att vara deras tur om de inte byter kurs. ”Nacka kycklingen, så skrämmer du apan”, säger kineserna. Detta är det optimala, och också mitt konkreta förslag i mångfalden av idéer som förhoppningsvis kommer att blomstra. Snabbare till resultat med ett enda tydligt utpekat mål, och förhoppningsvis med signaleffekt mot alla de media som inte vet vad det kommer att kosta dem den dag de blir målet – för det ska vi se till att de får klart för sig att de blir.

Konkret anser jag, som mitt bidrag till diskussionen, att det är tidningen Expressen som vi ska rikta kampen mot som första mål. Expressen har jätteproblem organisatoriskt och finansiellt, och ligger efter i sina nätsatsningar. Dessutom tynger tidningens historiska resultat från 90-talet, med många miljarder i förlust. Faktum är att de förlusterna kommer att ligga med i vågskålen den dag familjen Bonnier på sitt osentimentala sätt tar beslut om vem som ska kastas överbord. De förlusterna är inte glömda. Kan vi vara med och återskapa dem, så kan vågskälen tippa över.

Vi måste välja metoder

Bilden är delvis klar: aldrig köpa pappersmedia. Se till att ingen annan som vi kan påverka någonsin köper pappersmedia. Aldrig medverka i sammanhang som media har nytta av.

bojkotta_aftonbaldet

Kan vi begära att människor ska sluta konsumera även nätmedia? Mitt svar är nej. Vi är ett läsande folk, och ett folk med stort behov av orientering i omvärld och samhälle. Det är i grund och botten något positivt, bara vi kan rikta det och forma det litet.

Vi måste se till att alla förstår att ingen svensksinnad svensk någonsin får klicka på något på nätmedia. Förståelsen synes vara begränsad för att det är det som nätmedia huvudsakligast tjänar pengar på, och argumenterar gentemot annonsörer med. Det gäller även kul kortfilmer med hundvalpar som hoppar i poolen och motsvarande. Vi måste se till att alla som tycker som vi, förstår och är medvetna om fakta: du lägger pengar i fickan på fienden när du klickar! Ta 30 sekunder och leta upp den där skojiga filmen på YouTube i stället.

Det är också nödvändigt att vi kommer på ett sätt att kartlägga fiendemedias annonsörer, på ett sådant sätt att det inte blir behov av att faktiskt köpa papperstidningar. Ett enkelt förslag är att någon får i uppdrag att offra sig och rätt frekvent köpa ett exemplar av Expressen, varefter annonsörerna som sådana läggs ut på bojkottlista här på denna sajt.

Hur ska vi agera mot annonsörerna? Mitt svar är: artigt, vänligt, men tydligt. Fienden har relativt nyligen valt taktiken att piska upp skräck och frustration kring det som kallas ”näthatet”, i en del fall osmakliga saker men ganska ofta bara genomsnittliga meningsyttringar som fienden dock vill lägga i samma slaskhink som rena personliga mordhot och liknande, för att få tyst på hela debatten.

Vi behöver dessvärre förhålla oss till detta och vi får se till att fienden inte har minsta lilla etikettsbrott att dra fram ifrån våra kontakter med annonsörer.

Konkret och som mitt bidrag till debatten om metodval föreslår jag följande, fyrkantigt eller inte:

  1. Denna sajt har i min kommande idévärld kartlagt och bojkottlistat Expressens annonsörer, INKLUSIVE namn och jobbkontaktuppgifter för annonsörens marknadschef.
  2. En av sajtens förhoppningsvis många följare har som många andra tagit för vana att granska bojkottlistan inför större inköp och upptäcker nu möbelfirman A på listan.
  3. Följaren köper istället hos möbelfirman B, sparar och kopierar kvittot till ett meddelande till möbelfirman A:s marknadschef (hur enkelt som helst, bara klippa och klistra uppgifterna).

Meddelandet till A: marknadschef är mycket enkelt, kort och oideologiskt:

Hej Företagets marknadschef! Jag har inget emot er på firma A i och för sig, men jag tycker ni gör fel som annonserar i den svenskfientliga Expressen. Så länge ni gör det, så är jag tyvärr tvungen att handla hos någon av era konkurrenter, som du ser här nedan att jag har gjort. Jag hoppas att du kan vara med och medverka till en att det blir en ändring på detta, så att jag kan handla på A igen.

Vänliga hälsningar
Namn Namnsson

Det finns mycket mer att skriva om dessa frågor och jag hoppas både på en levande debatt med många idéer och många blommor som blommar, liksom på att själv få återkomma med bidrag om frågor som denna redan långa text inte riktigt har gett utrymme för.

X

Annonser

Taggat:,

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: